Mindre flugsnappare…

(1)

En liten mästarsångare med en alldeles underbar sång. Men skygg och försiktig, så man ser den tyvärr mycket sällan. Det gäller den mindre flugsnapparen, en karaktärsfågel för den majgrönskande bokskogen.

Jag har inte många bilder på den heller; med bilder huvudsakligen från Ottenby på södra Öland och Stora Kärrs bokskog vid Habo, inte mer än runt 12 kilometer från Mullsjö.

Hittade denna bild i arkivet, från 20 maj 2015.

(Bild 1 – Mindre flugsnappare, 2015)

Annonser

Har varit sjuk hela veckan…

 (1)

Det började under förra söndagen, när jag satt på utställningen jag och en vän har här i Mullsjö och samtalade med en bergensare på genomresa, som jag kände hur jag fick ”sandpapper” i halsen. Tänkte att det kanske var så att jag hade reagerat på AC:n i lokalen, då det kom så plötsligt. Var sedan en runda i Mullsjöskogarna under söndagskvällen, då jag fotograferade flugsnapparen i förra inlägget här i bloggen. Men sandpappret i halsen ville inte ge sig. Kände också att jag började få ont i öronen…

Under måndagen lyckades jag hålla mig någorlunda igång med hjälp av Ipren och vitamindrycker. Men under eftermiddagen på måndagen klappade jag ihop. Sedan var det kört!

Mycket hög feber! Sov sedan i sträck i femton timmar, yrade, svettades, frös och skallrade tänder (trots tropisk värme).

Men nu är jag bättre. Inte helt återställd, så jag får lägga band på mig och inte göra för mycket. Igår var jag lite för optimistisk; tvättade bilen och handlade – vilket gav ett återfall under kvällen och natten till idag. Så nu blir det att ta det lugnt, så jag blir pigg och kry igen. Förhoppningsvis rätt så snart.

Blir nog en tur ut idag, enbart för att slappa (fast kameran följer så klart med, men mer som ett bihang)…

Vill ju inte att det utvecklar sig till Mycoplasma eller lunginflammation…

(Bild 1 – Lungört, 2014)

Kluvna stenen vid Furusjön…

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

Vi var till Furusjön under kvällen igår för att grilla, tillsammans med några goda vänner. Efter grillningen blev det lite extra tid för att fotografera den speciella kluvna stenen vid stranden. En kvinna kom förbi och deklarerade bestämt att hon nog inte skulle fotografera den flera gånger, då hon genom åren hade fotograferat den i alla möjliga ljusförhållanden till olika tider på året.

Vilket vi kunde förstå, då den var mycket tilltalande rent fotografiskt. Det blev en serie bilder, där de flesta var i svartvitt med ett rödfilter för att få rätt gråskala. Några gånger experimenterade jag med dubbelexponeringar och några med utfyllnadsblixt. En sädesärla satte sig kort på stenen och fastnade på några av bilderna (titta lite extra i bild 5).

Himlen tonade jag ned med handen.

(Bild 1 till 6 – Kluvna stenen, 2018)