Sheldon & I…

img_0163

I oktober utkom Malin Ellisdotter Hellesø med sin första pappersbok, ”Sheldon & I”. En bok på 84 sidor och med 77 svartvita bilder. Samtliga gjorde med hennes Iphone 5.

I boken får vi följa med på resan med vår katt Sheldon, från första mötet i september 2015 när vi hämtade henne hos kattuppfödaren i Hälsingland – och helt fram till idag. Personliga svartvita bilder, uttrycksfulla och charmiga. Det är svårt att inte le med hela ansiktet när man bläddrar i boken.

Även om jag nu kanske är jävig i frågan, att Malin är min fru och att jag själv fått uppleva charmören Sheldon här hemma i drygt ett år – så måste jag ändå säga att det blivit en fantastiskt fin bok. Mycket värme, omsorgsfullt fotograferat – men också med stor respekt för Sheldon.

Kvaliteten på bilderna och även bokens tryckkvalitet är på topp!

Boken har redan hittat till köpare i både Sverige, Norge, USA, England, Australien, Nya Zeeland och Spanien. Nöjda köpare som har varit frikostiga med positiv feedback tillbaka till Malin.

Per idag så är det endast ett mindre antal böcker kvar, så är du intresserad gäller det att snabbt beställa boken genom att skicka ett mejl till Malin på malinhelleso@gmail.com. Boken kostar 350 kronor plus eventuella portokostnader.

Behöver jag säga att jag varmt kan rekommendera boken?

img_0165

Annonser

Sommarerbjudande!

2759

Jag tänkte nu komma med ett sommarerbjudande. Under juni månad finns det möjlighet att köpa min bok ”Min plats i ljuset” för halva priset. Mellan 1 och 30 juni finns den till försäljning för 200 kronor plus porto. Det finns idag inte så många böcker kvar, så det gäller att agera snabbt innan upplagan är slut. Efter 30 juni kommer priset att återgå till 400 kronor för de få böcker som då eventuellt skulle finnas kvar.

Mer information om boken kan ni få här.

Norsk bok om naturfotohistoria…

Omslag Norsk naturfotogafi 2.indd

Idag kom boken i posten, en ny bok med titeln ”Norsk naturfotografi – i et historisk perspektiv”, en bok där man metodiskt går genom värdefull fotohistoria globalt för att sedan vinkla in sig på de olika fotograferna som har varit viktiga inom norsk naturfotografi. Här finns de flesta tidlösa storheterna som bland annat Mathis Kværne, Sverre M Fjelstad, Ragnar Frislid, Jørn Bøhmer Olsen och Rolf Sørensen. Det finns även värdefulla kapitel med tidiga bilder av bland annat Knud Knudsen, Robert Collett och Roald Amundsen.

Naturfotohistorian går helt fram till idag, och några av de senaste årens framstående naturfotografer har också fått sina kapitel.

Som vanligt när en sådan stor och viktig bok kommer ut, så blir det nästan en självklarhet att försöka se boken som historisk fullständig eller rättvis. Och här tycker jag nog att valet av fotografer kan kännas lite oproportionellt; där vissa självklara fotografer saknas, medan andra fått mycket liten plats. Samtidigt som några andra har fått märkligt stort utrymme. Valet av fotografer kan därför kännas mer subjektivt, än att se det ur en viktigare och mer objektiv historisk synvinkel.

Undrar varför Leif Rustand inte fick ett eget kapitel? Och varför finns inte Per Eide, Bjørn Rørslett och Stig Tronvold med i någon form?

Jag finns däremot med på ett hörn, med min välkända bild på guldharen, på sida 188.

Jag har ännu inte hunnit läsa genom boken ordentligt, så detta är mer ett första intryck.

Norsk Naturfotografi – i et historisk perspektiv
Text: Pål Hermansen
ISBN 978-82-999122-2-8

160408-001

Dödssynderna…

5257 (1)

I senaste numret av Vi (9/2014) finns det en mycket intressant artikel av Ann Lagerström, om Stefan Einhorn och de sju dödssynderna. En artikel som verkligen startar tankarna och ger olika funderingar till den egna självinsikten. Tankar och funderingar som vi alla behöver göra, inte bara en gång utan kanske med jämna mellanrum.

Det började med en frukost där Stefan Einhorn och hans vänner ägnade morgonen åt att avslöja för varandra vilken mänsklig egenskap de tyckte sämst om. Initiativtagaren till diskussionen började med att säga ”besserwisser”, och Einhorn hörde sig själv säga ”snålhet”. Kanske var det denna diskussion som gav Einhorn idén till hans nya bok ”De nya dödssynderna”.

De sju gamla dödssynderna som formulerades av munken Johannes Cassianus redan på 400-talet, är dessa aktuella även idag? Ni kanske känner till dem; högmod, vällust, frosseri, girighet, lättja, vrede och avund. Stefan Einhorn gjorde tre olika opinionsundersökningar med totalt över 1200 deltagare och med relativt god vetenskaplig trovärdighet – och lyckades få fram vår tids sju mest avskyvärda och destruktiva synder; falskhet, hat, hänsynslöshet, översitteri, trångsynthet, främlingsfientlighet och girighet. Falskhet är alltså vår tids största dödssynd, då 83 procent i undersökningen ansåg detta.

Så här resonerar Einhorn: ”Tillit är ett av våra mest grundläggande behov. Ett litet barn är hjälplöst och helt beroende av sina vårdnadsgivare. Hen måste kunna lita på att de där händerna som bär och matar inte är falska och bedrägliga. Och behovet av att känna förtroende tar vi med oss in i vuxenlivet. Att bli lurad eller ljugen rakt upp i ansiktet tar oss hårt.”

5258 (2)

Tillit visar sig vara en av de viktigaste faktorerna för att ett samhälle ska fungera. Om vi människor inte litar på varandra och på samhällets olika institutioner, leder det till en negativ spiral med korruption och segregation som resultat. Och vi lever i ett av de mest tillitsfulla samhällena i världen. Falskhet är ett hot mot detta, skriver Einhorn.

Så nåde den som offentligt avslöjas med obetalda räkningar eller klippta kvitton – det orsaker krigsrubriker, medialt gatlopp och krav på avgång eller helpudel.

Detta fast vi alla glider med sanningen, pratar bakom ryggen och säger inte som det är. Redan i 2-3-årsåldern är barn beredda att ljuga för att det gynnar dem själva. Och under ett tio minuters samtal med en främling hinner 60 procent dra till med minst en lögn.

Hur är det då med självinsikten? Vilka synder lider man själv av? Stefan Einhorn menar att det hos alla finns en destruktivitet som det gäller att få syn på och erkänna. Om jag ska titta på mig själv, så blir det dessa tankar och funderingar.

Falskhet: Egentligen är jag ingen falsk person, utan mot andra personer är jag ärligt genuin med mina känslor. Min stora lögn som avslöjades september 2011, har jag erkänt och offentligt bett om ursäkt för. Så även mot min familj och mina nära vänner. Men i övrigt är jag ingen ljugande person – och definitivt inte falsk! Men en liten oskyldig vit lögn får jag plats för lite då och då – och då alltid om det handlar om att skydda någon annan. Mitt liv som skapande konstnär är dessutom totalt beroende av ärlighet mot mig själv och mina känslor. Och i hur jag förmedlar mina bilder och upplevelser. Däremot är jag ingen skitpratare; jag undviker sprida rykten om andra och är allmänt helt ointresserad av skvaller. Jag är av den åsikten att personer som samtalar med varandra ska prata om varandra, inte om andra!

5259 (3)

Hat: Djup känsla av avsky och fiendskap för en annan individ har aldrig varit en fallenhet för mig. Jag kan känna ett visst ogillande mot vissa, oftast till hur dessa personer betett sig mot andra. Men ”hat” är ett alldeles för starkt ord for mig, och jag har aldrig varit den person som reagerar häftigt i någon större utsträckning. Däremot kan jag aktivt gå in och försvara någon eller några andra, med stöd och empati. Jag skulle heller inte i ilska demonstrera mot nazister på ett torgmöte, utan tycker effekten är större om man står där i tystnad med ryggen till – och på så sätt visar med tydlighet vad man tycker.

Hänsynslöshet: Handlingar eller målsättningar som eftersträvas utan att man bryr sig om andras lidande eller övriga former av skadeverkningar, är heller inte min melodi. Jag har vi några tillfällen i livet avslöjat konstnärer som målat av mina bilder och glömt ange detta. Vid ett tillfälle skickade jag också en faktura på 20 000 kronor, efter råd från jurist. Men det gjordes sedan upp i godo över telefon, utan att fakturan behövde betalas. Och sedan var det ur världen, mitt sätt att se. Jag gillar inte att skada eller såra andra människor; jag har en naiv önskan att man alltid ska tro gott om allt och alla. Och att alla människor kan göra misstag, men alltid förtjänar en ny chans. Sedan tror jag stenhårt på människans förmåga att lära av sina misstag, även om jag då och då också kan känna mig tveksam.

Översitteri: Handlingar som syftar till att trycka ner andra personer strider fullkomligt mot vem jag är. Jag har mött ett antal sådana människor genom åren, och jag kan säga med tydlighet att jag inte gillar det beteendet. När jag kommenterar andra fotografers bilder så koncentrerar jag mig oftast på det som är bra, och sedan nyanserar detta. Att fokusera på det som inte är bra, ger lätt låsningar och begränsningar – och inte lösningar och öppningar. Alla människor har också lika värden!

Trångsynthet: Det har aldrig varit ett problem för mig. Dessutom har jag alltid kämpat mot det fördomsfulla och intoleranta – det att sakna ett perspektivtänkande. Världen hade varit en mycket bättre plats om alla kunde se momenten från olika perspektiv. Däremot kan jag kanske upplevas som trångsynt av andra; särskilt om man tänker på mina miljötankar, som hur vi behandlar vår miljö och vår natur – och att jag inte kan förstå varför vi inte kan ha en större och mer livskraftig vargstam i Sverige och Norge. Här kan vi säga att andra mer kan uppfatta mig som trångsynt, där jag själv tycker att jag har ett större perspektivtänkande och försöker tänka miljömässigt långsiktigt.

5260 (4)

Främlingsfientlighet: En rädsla och avsky för människor som inte är som den egna gruppen är också främmande för mig. I likhet med att jag tycker att ”hat” och ”hänsynslöshet” är starka uttryck, så gäller även med hänsynslöshet. Jag anser mig heller inte vara fördomsfull, utan mer liberal och öppen för det mesta. Jag tror på den fria tanken och att alla ska få vara med om att bestämma och påverka. Jag är heller ingen rasist i någon form, och jag tror fullt ut på ett mångkulturellt samhälle. Jag skulle aldrig möta en främmande människa med rädsla eller avsky, utan mer med intresse och nyfikenhet. Sedan älskar jag fotboll och har varit hängiven supporter till Leeds United sedan tidigt 70-tal. Men jag skulle inte hata supportrar från andra lag, det är ju bara löjligt och primitivt.

Girighet: När det gäller att ha en överdriven längtan efter att samla pengar och materiella tillgångar, ofta kombinerad med en ovilja att dela med mig – så är jag lite tudelad. När det varit tungt ekonomiskt måste jag erkänna att jag varit mycket fokuserad på pengar, kanske ibland även för mycket. Och att detta även påverkat mig i mitt fotograferande. Men det har inte vara viktigt för mig att jaga efter materiella tillgångar; då jag tycker att upplevelser alltid varit viktigare än prylar. Och jag vill också känna mig fri och ha ett öppet sinne. Vidare har jag alltid varit den typen som alltid delar med mig, jag har aldrig varit snål – utan mer den som tycker det är mer intressant att ge än att få.

Stefan Einhorn är inte så naiv att han tror att hans bok kan få läsarna att förändra världen. Men det kan ge nyttiga tankar, och kanske ge öppningar till en bättre självinsikt. Och att det kan vara nyttigt för alla att se vilka dödssynder vi själva sliter med, kanske för att få oss att börja tänka till lite mer. Att tänka till lite extra, innan vi agerar.

Allt som allt var det en mycket intressant artikel, och jag kommer också köpa boken för att kunna fördjupa mig ännu mer. Återkommer i så fall om detta längre fram.

(Ni kan läsa artikeln här)

(Bild 1 – Morgondimma, 2014)
(Bild 2 – Lingon, 2000)

(Bild 3 – Gråsugga, 1999)

(Bild 4 – Sothöna, 2000)

(Bild 5 – Björn, 2005)

5261 (5)

”Min plats i ljuset”…

Jag har idag runt 1500 böcker kvar till försäljning av ”Min plats i ljuset”. Boken kom ut 2005 på eget förlag, vilket gör att den aldrig heller kommer finnas med på någon bokrea eller till reducerat pris. Den kostar 400 kronor plus porto, om man köper boken direkt från mig. ”Min plats i ljuset” är en mycket personlig bok, och du kan läsa mer om den och mina andra tre böcker här.

Nu i sommar tänker jag däremot komma med ett speciellt erbjudande till alla läsare här i bloggen. Om ni köper boken från och med idag och fram till 15 juli, så är ni automatiskt med i lottdragningen av en ”Heldag med Terje” (värde 2900 kronor). Köper ni två böcker, så har ni två lotter i dragningen. Direkt efter 15 juli går jag genom bokköpen och drar två vinnare av var sin heldag. Heldagen har ni sedan möjlighet att genomföra redan under slutet av sommaren.

Jag lottar ut två heldagar, så det kan bli två vinnare.

Kontakta mig på mejl (terje.helleso@gmail.com) om ni är intresserade.

Några citat ur den nya boken ”Svartvita landskap”…

”Det är där man inte ser något som bilden har något!”

”Det är först när jag börjar förstå att mina bilder aldrig kan bli annat än subjektiva som mitt fotograferande börjar bli intressant.”

”Jag har egentligen alltid gjort märkliga bilder. Mina tidigare bilder är egentligen inte mindre märkliga än de bilder jag gör idag. Men med dagens ögon ser bilderna mer självklara ut. Jag förändrar mig ständigt som fotograf, men verkligheten runt mig förändras ju också.”

”Jag har mött många framstående fotografer där man ser direkt i ögonen att de är just fotografer. Ögon som aldrig vilar, som söker, som tolkar och som undrar. Men också ögon som plötsligt kan vara sådär självklart förklarande i det ögonblick de har gjort några nya bilder.”

”Den mest spännande fotografiska bilden är den som inte är så konkret eller självklar, den som inte berättar allt med självklar tydlighet. Den spännande bilden känns tidlös, den finns kvar länge och den fascinerar med sina hemligheter och gåtor.”

”Det gäller verkligen att hela tiden se värdet i att återvända till samma motiv och samma platser. Man utvecklas som fotograf och bildskapare genom att utveckla seendet, inte att hela tiden förändra motiven eller platserna. Du kan byta från Småland till Grand Canyon och du kan byta från rådjur till zebra, men du kommer hela tiden vara samma fotograf om du inte utvecklar seendet.”

”Jag väljer och väljer bort; det är vägen till min bild!”

Den nya boken ”Svartvita landskap” finns som e-bok med svensk text. Den är på 440 sidor och innehåller 405 personligt valda svartvita landskapsbilder. Är du intresserad i att köpa den kan du läsa mer här.

Positiva omdömen av nya boken…

Nu börjar jag få de första positiva omdömen på den nya boken; dels recensioner i olika bloggar, fina meddelanden via mejl och på Facebook. Ni kan bland annat läsa vad Anna-Lena Ekström och Håkon Langmo skrivit. Ni får gärna tipsa mig om ni skriver om boken någonstans.

Flera väljer också att vänta på pappersupplagan av boken, fortfarande är det ju så att en ”riktig bok” är mer intressant för många. Däremot får ni vänta ett bra tag, tror nog ni får räkna med minst ett år – och priset blir givetvis ett helt annat. Tror pappersboken kommer ligga på runt 1000 kronor att köpa, då tryckkvaliteten är mycket viktig för mig.

Vill ni veta mer om den nya boken och även är intresserade att köpa den kan ni läsa mer här, här och här.