augusti | 2022 | Terje Hellesø

(1)

För lite drygt en vecka sedan kom en ny fotobok i posten, en bok om svensk fotohistoria från 1839 och fram till idag. Boken är i stort format, på 427 sidor och indelad i 32 kapitel. Boken innehåller mängder av fotografier från olika fotografer helt tillbaka till 1839. Världens första fotografi (från 1826 av Niépce) finns också med i bokens inledande kapitel.

I boken kan man läsa om fotografins första decennier i Sverige, om daguerreotypi, kalotypi, den våta glasplåten, fotografiska porträtt de första femtio åren, torrplåt, negativ på filmrulle, med kameran i Arktis, amatörfotografi, piktorialism, Fotografiska Museet i Moderna Museet, fotografi och vetenskap under tre sekel, fotografi på modet, från pressfotografi till bildjournalistik, Lennart Nilsson, från Unga fotografer till Tio fotografer, den svenska dokumentärfotografins guldålder, Svenska Fotografers Förbund, historien om Hasselbladkameran, på kamerajakt i svensk natur, fotografi som samtida konst och fotografin blir digital – bara för att nämna några av bokens alla kapitel.

Här finns bilder av många av svenska fotohistoriens främsta fotografer; Magnus Brahe, Sten Didrik Bellander, Bertha Valerius, Henry B Goodwin, Albert Wilhelm Rahm, Ferdinand Flodin, Gösta Hubinette, Rolf Winguist, Emil Heilborn, Andreas Feininger, Karl Sandels, Kerstin Bernhard, Anna Riwkin, Carl Gustaf Rosenberg, Nils Thomasson, Borg Mesch, Lennart af Petersen, Sune Jonsson, Lars Bygdemark, Anders Petersen, Annika von Hausswolff, Julia Hetta, Karin Olofsdotter, Georg Oddner, Jan Düsing, Ragnhild Haarstad, Paul Hansen, Jacob Forsell, Lars Tunbjörk, Roger Turesson, Lennart Nilsson, Hans Hammarskiöld, Christer Strömholm, Rune Hassner, Tore Johnson, Hans Malmberg, Sven Gillsäter, Pål-Nils Nilsson, Lennart Olson, Harry Dittmer, Yngve Baum, Dawid, Hans Gedda, Ralf Nykvist, Jens S Jensen, Hasse Persson, Monica Englund, Tuija Lindström, Stina Brockman, Gunnar Smoliansky, Gerry Johansson och Sven Westerlund för att nämna ett antal av de representerade fotograferna.

Naturfotografin i Sverige får ett eget kapitel ”På kamerajakt i svensk natur – fotografi och naturskydd under 1900-talet” på 22 sidor. Här finns de tidiga pionjärerna Per Olof Swanberg, Bengt Berg och Paul Rosenius representerade. Om naturfotografernas koppling till Svenska Naturskyddsföreningen, om Svante Lundgrens betydelse för den mer moderna och bildmedvetna naturfotografin, om föreningen Naturfotograferna/N, om Arne Schmitz och hans kontrastrika svartvita bilder på djur med rörelseoskärpa, Lennart Norström och naturfotografens kamera som vapen – men också om de senaste 40 årens allt större riktning mot ett mer subjektivt naturfotograferande, där jag är representant i både text och bild (på en sädesärla). Boken skriver om mina manipuleringar 2011 på ett nyanserat sätt, men det kommer också fram med tyngd i texten vad jag annars bidragit med till svensk naturfoto. Mycket intressant, men sedan även en mycket ambivalent upplevelse för mig då jag är enda representant kring det som skett i svensk naturfoto senaste 40 åren.

Naturfotografi står inte så högt i kurs i fotografin som helhet, då det sällan ges rum för de variationer och drivkrafter som trots allt finns – även fast naturfotografin i stort också lider rätt mycket av ett stort liktänkande, där kamerajakten är en större drivkraft än själva bildskapandet.

Bokens redaktör är Anna Näslund Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Boken har ett flertal olika personer, med olika specialområden och som författare till olika kapitel. Intressant är att de olika författarna inte själva är fotografer, vilket annars så lätt kan ge en jävig karaktär till en bok som detta. I fotomiljön är ju svågerpolitiken ofta utslagsgivande till vilka fotografer som ska få finnas representerade – vilket i några tidigare fotohistorieböcker blivit synnerligen tydligt.

Denna bok bygger i första hand på historia, och kommer därför framöver vara viktig som kurslitteratur i ämnet. Boken innehåller också längre avsnitt med källanvisningar och register med viktig och betydande litteratur för att kunna fördjupa sig i olika delar av boken.

Boken rekommenderas till alla som är intresserade av svensk fotohistoria, den känns riktigt ordentligt genomarbetad och tar även lång tid att ta sig genom som läsare. Bokens finns redan att köpa på bland annat AdLibris för 348 kronor.

Boken släpps annars 15 september klockan 14-17, på Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, Auditoriet, Frescativägen 24 e. Där kommer boken presenteras genom olika kortare föreläsningar.

(Bild 1 – Bokens omslag, 2022)
(Bild 2 – Sädesärla och grässtrå, 2006)

(2)