En härligt fin morgon…

5641 (1)

5642 (2)

5643 (3)

5644 (4)

5645 (5)

Visar tio bilder från det underbara ljuset nu i morse. Kunde även se att vi hade den andra frostmorgonen nu under hösten. Det var även rätt mycket fåglar i rörelse; skator, kajor, pilfinkar, duvor och gäss. Det var rätt mycket morgondimma också, så man kan säga att det var rätt svårt att inte fotografera.

Samtliga bilder är med Pentax K7 och brännvidder upp till 250mm.

(Bild 1 – Gryning, 2014)
(Bild 2 – Gryningsdimma, 2014)

(Bild 3 – Blå timmen, 2014)

(Bild 4 – Linjer, 2014)

(Bild 5 – Fyra linjer, 2014)

(Bild 6 – Skata, 2014)

(Bild 7 – Skata, 2014)

(Bild 8 – Tre linjer, 2014)

(Bild 9 – Morgonljus, 2014)

(Bild 10 – Pilfinkar, 2014)

5646 (6)

5647 (7)

5648 (8)

5649 (9)

5650 (10)

Några fler svartvita fågelbilder…

5624 (1)

5625 (2)

5626 (3)

5627 (4)

5628 (5)

5629 (6)

5630 (7)

Visar ännu en bildserie på svartvita fågelbilder. Kanske kan det inspirera flera att börja bekanta sig med det svartvita bildspråket?

Första bilden på tornseglarna är från Flaket i Hälsingland, med Nikon D100 och 180mm. Andra bilden på svalorna och duvorna är från Hasslarp i Skåne, med Pentax K20D och 22mm. Tredje bilden på silvertärnan är från Skvalpudden i Ångermanland, med Nikon D200 och 400mm. Fjärde bilden på korparna är från Mullsjöskogarna, med Nikon D200 och 400mm.

Femte bilden på ringduvan som kliar sig är från Fårö på Gotland, med Nikon D200 och 400mm. Sjätte bilden på tornseglaren är från Bergen i Norge, med Nikon F3 och 300mm. Sjunde bilden på lärkfalken är från Ålsjön i Hälsingland, med Nikon D200 och 400mm. Åttonde bilden på korpen är från Mullsjöskogarna, med Nikon D200 och 180mm.

Nionde bilden på silvertärnan är från Stålnäset i Hälsingland, med Nikon D100 och 400mm. Tionde bilden på storlommen är från Mullsjön, med Nikon D200 och 400mm. Elfte bilden på tjädern är från Trönöskogarna i Hälsingland, med Nikon F5 och 400mm. Tolfte bilden på lappugglan är från Röttle i Småland, med Nikon D200 och 400mm.

Trettonde bilden på den döende stormfågeln är från Vík på södra Island, med Nikon F3 och 135mm. Fjortonde bilden på sädesärlan är från Ljunghems kullar utenför Mullsjö, med Samsung NV7 och 220mm.

(Bild 1 – Tornseglare, 2007)
(Bild 2 – Svalor och duvor, 2010)

(Bild 3 – Silvertärna, 2008)

(Bild 4 – Korpar, 2012)

(Bild 5 – Ringduva, 2007)

(Bild 6 – Tornseglare, 1985)

(Bild 7 – Lärkfalk, 2007)

(Bild 8 – Korp, 2010)

(Bild 9 – Silvertärna, 2005)

(Bild 10 – Storlom, 2013)

(Bild 11 – Tjäder, 2005)

(Bild 12 – Lappuggla, 2012)

(Bild 13 – Döende stormfågel, 1996)

(Bild 14 – Sädesärla, 2008)

5631 (8)

5632 (9)

5633 (10)

5634 (11)

5635 (12)

5636 (13)

5637 (14)

Den fotografiska kvaliteten försvinner…

5618 (1)

Med risk för att låta som en stor pessimist, så känner jag allt mer som att den fotografiska kvaliteten långsamt försvinner… Åtminstone från media i pappersform. Nu senast är det Expressen som sagt upp alla sina fotografer. Med tydliga signaler på att fotografens roll har överlevt sitt syfte – och när tidningen ska spara pengar för att pappersupplagan sjunker, så är det fotograferna som får gå. Alla kändiskrönikörer däremot verkar sitta säkert; dessa där namnet och bilden på krönikören blir allt större – och texten allt mindre… Och bilderna i tidningen kommer göras av journalisterna, eller av alla amatörer som med sina mobiltelefoner gladeligen skickar in sina ”jag-var-där”-bilder. Att få betalt får bilderna är mindre viktigt, bara bilderna publiceras. Kanske har man tur att ”vinna” med bästa nyhetsbilden så småningom och få ett stort belopp utbetalat. Ett belopp som egentligen inte är större än om Expressen skulle köpt in ett antal bilder från några professionella fotografer. Hellre tillgång till hundratals amatörbilder för samma belopp som ett tiotal bilder från de professionella…

Varför man däremot resonerar att den digitala utgåvan inte behöver tillgång till professionella fotografer säger inte historien. Men klart är att samtidigt som antalet fotograferande människor blir alltfler, så är behovet av professionella fotografiska bilder allt mindre. En logik som jag har svårt att förstå; men å andra sidan så är kanske efterfrågan av de bra bilderna inte tillräckligt stor – från varken redaktionen eller läsarna. Och det man inte ser behovet av, det prioriteras bort. Såklart!

Kvar blir ännu en tidning som blir helt ointressant att köpa framöver; då tidningar med låg bildkvalitet aldrig kan få mig som köpare. Antingen det är dagstidningar, veckotidningar eller månadstidskrifter. Jag köper heller aldrig böcker i bokhandeln, där bildkvaliteten är för låg. Hellre köper jag en bok utan bilder, än en bok med dåliga bilder.

En gång i tiden var jag också en flitig besökare i bokhandeln, och ofta hittade jag böcker med bra bilder som jag kände för att köpa. Det sker numera nästan aldrig. Bra böcker med bra bilder hittar jag numera på en fotomässa eller en fotofestival, eller att jag köper böcker direkt från fotograferna. Med tanke på det ofantligt stora intresse vi idag har till fotografi, så är det förvånansvärt få böcker med bra bilder som de etablerade förlagen publicerar.

5619 (2)

Samtidigt som bokförsäljningen sjunker i Sverige, åtminstone om vi ser till försäljningen i våra bokhandlare, så utges det flera fotoböcker. Böcker på små förlag eller att fotograferna själva ger ut böcker. Jag förstår inte logiken här…

Just nu känns det som att vi befinner oss i ett mellanläge. Där vi får en allt sämre tillgång till bra fotografiska bilder, där kommer allmänhetens krav till bilder också att sjunka. Vilket vidare försämrar statusen än mera. Och den i sin tur kommer fortsätta bortprioriteras. Helt tills ”någon” plötsligt gör en helomvändning, börjar ge ut en tidning där den fotografiska kvaliteten kommer i första hand – eller ett större förlag börjar satsa på att ge ut böcker med bilder av ledande fotografer. Böcker som också hittar vägen till våra svenska bokhandlare – och dessutom hamnar i skyltfönstret…

Först då kan trenden kanske vändas, tidningsupplagorna kan börja öka igen – och även bokförsäljningen kan långsamt börja vända uppåt igen. Att plocka bort kvaliteten, förstärker enbart den nedåtgående trenden – frågan är bara när ”någon”ska börja upptäcka detta. Det är ungefär som skillnaden mellan en fotoklubb som har möte en gång i månaden och en fotoklubb som har möten varje vecka – vilken fotoklubb tror du får flest medlemmar? Att vara defensiv ger positiva resultat på kort sikt, men sällan på lång sikt.

Tänk också när vi en gång i framtiden börjat inse att det är ögonen som gör fotografen, inte prylarna. Kanske kan då också fotofestivalerna få flera besökare än de mer prylinriktade fotomässorna. För det kan väl inte vara så att ”kvalitet” och ”kunskap” blivit otrendigt och ointressant?

För tjugo år sedan var antalet fotografer (både amatörer och professionella) en liten bråkdel av det antal fotografer vi har idag. Men genomsnittskvaliteten var mycket högre. Av de bilder som så småningom publicerades var kanske så många som runt 10-20 procent av hög klass. Idag är nog så mycket som 99 procent av lägsta klass – bland alla miljoner bilder som publiceras varje dag på Internet är det verkligen svårt att hitta guldkornen.

Idag verkar det vara viktigare att vara snabb, att vara först – och att få uppmärksamhet. Att arbeta mer långsiktigt och metodiskt för att få fram en högre fotografisk bildkvalitet, det blir allt mindre viktigt. Åtminstone om man bedömer helheten.

5620 (3)

Jag kommer åtminstone fortsätta på min väg som fotograf. Att fortsätta utveckla bildspråket, att hela tiden försöka höja bildkvaliteten – och att hela tiden försöka förmedla denna process här i bloggen. Både i bilder och i text. Mina föreläsningar, mina kurser och mina böcker kommer jag hela tiden att försöka förbättra. För de som är intresserade – och som också känner att kunskap och kvalitet är något man hela tiden ska och bör uppmärksamma.

Jag kan inte låta bli att göra en viss jämförelse med musikens värld… Tänk om den enda musik som hade varit tillgänglig förr alla, var den mer lättsamma listpopen. Att det hade varit omöjligt att köpa skivor från andra artister än de som ligger på topplistan. Att marknadsföring hade varit viktigare än kvalitet. Vi hade då fått en oerhört fattig musikvärld, och heller inga artister som hade kommit med nya impulser och infallsvinklar. En musik enbart för trendföljare ger ju inga trendskapare…

Vilken väg har vi då för fotografin? Är vi på väg att få en fattigare fotovärld, även om antalet fotografer aldrig varit större? För vem ska kunna leda fotografin vidare, om vi prioriterar bort kvaliteten från det som publiceras?

Eller håller vi på att tunna ut det fotografiska kvalitetstänkandet så till den milda grad, att det slutligen blir tunt som vatten. Helt utan både smak och karaktär?

(Bild 1 – Decemberljus, 2006)
(Bild 2 – Nypon, 2006)

(Bild 3 – Björktrast, 2006)

(Bild 4 – Ren, 2007)

5621 (4)