(1)
Jag fick förfrågan till min nystartade bloggserie ”Önskebilden” från Hans Wikström om denna vinterbild som jag publicerade 28 oktober. Hans skrev i mejl till mig: ”Vore intressant att höra hur du tänkte kring denna abstrakta vinterbild publicerad för 5 dagar sen. Rörelsen ger liv i bilden mot de mer statiska objekten i bakgrunden. Oskärpa tilltalar mig alltmer, ger utrymme för den viktiga fantasin.”
Bilden gjorde jag 9 januari 2022, vid en plats som heter Ballarp norr om Mullsjö. Jag använde Pentax K5 II s och brännvidden 32mm. Bländaröppningen var 22 och slutartiden 1/3 sekund. Inga filter, men bilden konverterade jag till svartvitt då jag tycker bilden hade ett bättre och mer direkt uttryck i de svartvita tonerna. Bilden är på frihand med medveten rörelseoskärpa, där jag fotograferade ut genom sidofönstret medan bilen körde långsamt framåt. Samtidigt som jag vred kameran mot färdriktningen åt vänster, för att björken i mitten av bilden skulle vara på samma plats och därmed framstå som skarpare än omgivningen.
Jag återkommer ofta till känslan av styrka och ståndaktighet i en rörlig och kaotisk värld, något som jag använder som en metafor i en lång rad bilder som jag gör. Så även i denna. När bilden gjordes hade invasionen i Ukraina ännu inte inträffat, men det var kaotiskt då många var oroliga för vad som kunde komma att ske. Sedan är ju detta också välkända känslor som vi människor ofta ställs inför, ibland för att hämta styrka i ett kaos av motgångar.
Jag jobbar ofta med metaforer och symbolik när jag gör mina bilder, att motiven är hämtade från naturen handlar mer om min identitet som människa än att visa hur naturen ser ut. Mina bilder blir ofta till när jag tittar inåt i mig själv och vad jag ställs inför i vardagen, men lika ofta kan olika former för händelser i omvärlden få mig att vilja försöka göra bilder som uttrycker detta.
Att jag ofta återkommer till det mer abstrakta bildspråket är också för att inte bli jobbigt konkret, utan att bilden ska kännas lite friare och ge större utrymme för egna tolkningar hos bildbetraktarna. Då jag ogillar pekpinnar i olika former, så upplever jag att det abstrakta bildspråket innehåller färre pekpinnar än ett mer konkret bildspråk.
Jag är fullt klar över att det mesta av det som utgör grunden för mina bilder, att det passerar över huvudet på de flesta som tittar på mina bilder – då man oftast hänförs av den vackra naturen, det spännande ljuset och den säregna bildtekniken. Mer än att titta efter vad bilderna egentligen uttrycker.
Jag har nu startat en bloggserie med namnet ”Önskebilden”, där ni läsare kan komma med önskningar om någon särskild av mina bilder ni önskar att få mer detaljerad information om. Ni skickar mig ett mejl till terje.helleso@gmail.com där ni förklarar i text vilken bild ni önskar eller bifogar en tumnagel så jag vet vilken bild ni tänker på. Jag återkommer därefter med inlägg här i bloggen och jag skriver då mer ingående om bilden som önskats, mina egna tankar om bilden, var bilden är ifrån och även ingående fototeknisk information. Skicka gärna med lite information om dig själv, kanske har du en egen blogg eller hemsida som du vill att jag länkar till i inlägget. Välkomna att mejla mig.
(Bild 1 – Vinter, 2022)
(1)
Terje Hellesø 