Äntligen!

(1)

Redan 9 maj såg någon tornseglare här i Mullsjö, enligt Artportalen. Men det dröjde tills nu idag att jag fick se årets första. Två tornseglare passerade över huset, helt tysta utan ett enda skri. Som man saknat de, helt sedan augusti förra året har man väntat på dagen som skulle komma nu runt 17-19 maj. Datum när jag brukar se de första.

Nu väntar jag på att få höra de första skrien från favoritfågeln…

Firar med att publicera en bild på två tornseglare från 2014. Bild nummer 452 på tornseglare här i bloggen.

(Bild 1 – Tornseglare, 2014)

Tio från i år och tio andra…

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

Visar tjugo olika bilder, där tio är från 2018.

(Bild 1 – Större hackspett, 1987)
(Bild 2 – Blåsippor, 2018)
(Bild 3 – Skogshare, 1998)
(Bild 4 – Paddor, 2018)
(Bild 5 – Is, 2016)
(Bild 6 – Trana, 2018)
(Bild 7 – Vatten, 2012)
(Bild 8 – Kölddimma, 2018)
(Bild 9 – Skara, 2017)
(Bild 10 – Solnedgång, 2018)
(Bild 11 – Lavafält, 1996)
(Bild 12 – Storlom, 2018)
(Bild 13 – Vildkanin, 1993)
(Bild 14 – Paddor, 2018)
(Bild 15 – Smådopping, 2017)
(Bild 16 – Vinter, 2018)
(Bild 17 – Fälthare, 2014)
(Bild 18 – Tranor, 2018)
(Bild 19 – Is, 2012)
(Bild 20 – Blåsippa, 2018)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

Gräsand…

(1)

Det var en härligt fin kväll igår vid skogssjön. Storlommarna ville däremot inte samarbeta och höll ett större avstånd. Runt mig svärmade ladusvalor och fiskande fisktärnor. En kricka låg och badade i den fina kvällsljuset, men höll ett för stort avstånd.

Däremot blev det en fin serie på ett gräsandpar, där jag visar två av bilderna på hannen. Båda är gjorda med 400mm.

(Bild 1 och 2 – Gräsand, 2018)

(2)

Två i en dubbel på en enkel…

(1)

På ett fotografi på väggen i köket reflekteras två duvor på teveantennen utanför… En enkel reflektion över livet i stort, kanske…

Jag gör en dubbelexponering, en exponering med skärpan på de två duvorna och en exponering på fotografiet som hänger där på väggen. Samma utsnitt, men med två olika skärpeplan.

Eller för att förklara det på ett enklare sätt: Två duvor i en dubbelexponering med två skärpeplan, på ett fotografi som är en enkelexponering med ett skärpeplan. En reflektion alltså…

Att enkelexponeringen på väggen är fotograferat av en annan fotograf, medan dubbelexponeringen har mig som fotograf – det kanske skapar en intressant symbolik. En reflektion över livet i stort, eller för en fotograf.

I dubbel bemärkelse…

Eller blev det plötsligt en trippelexponering?

(Bild 1 – Duvor, 2018)