Jordskott igen…

(1)

Då var det dags för mig att bänka mig framför teven igen… Dags för andra säsongen av serien Jordskott.

Denna gång är vi i staden, mer än ute i naturen… Åtminstone verkar det så efter att ha sett första avsnittet.

Kanske mindre mytisk och mer smygande skräck. Obehagligt, men på något sätt även fascinerande.

Jag kommer definitivt försöka följa serien även denna gång, som jag gjorde under första säsongen för två år sedan.

(Bild 1 – Jordskott, 2010)

Annonser

Någon som känner till www.terjehelleso.se?

 (1)

Fick precis en kommentar i bloggen som gjorde mig uppmärksam på en sida: terjehelleso.se

Dessutom pekas man även dit om man skriver http://terjehelleso.wordpress.com.

Någon som känner till vilka som ligger bakom sidan? Och varför man utnyttjar mitt namn för att få trafik dit? De kallar sig också för Fotosidan, med förväxlande namn/typsnitt som riktiga Fotosidan.

Längst ned på sidan står det: © 2017 Terjehelleso.se

Jo, jag tackar…

Varför finns det inga kontaktuppgifter någonstans på sidan?

Just nu när jag kollar sidan är det en fotosida i någon form, men kommer detta ändras till annat framöver? Jag vet inte, men jag får forska lite närmare på detta.

(Edit: Har nu fått fram uppgifter om personer/företag som registrerat adress. Har mejlat. Blir nog inte alldeles förvånad om jag får svar tillbaka där de erbjuder att sälja adressen till mig för en trevlig summa… Vet nu också vilken typ av företag som gjort detta, och varför de söker min uppmärksamhet på detta sätt.)

(Edit 12/10 – Fick idag följande svar från företaget: Hej, Hur vi tänker med vår sida går under affärshemligheter och berör inte någon. Du äger inte sidan utan det gör vi och vi har en fotoguide på domänen, namnet är inte varumärkeskyddat och vi nämner inte dig någonstans. Har du andra frågor är du välkommen att mejla men då vi har hög arbetsbelastning kan det ta ett par dagar innan vi svarar då vi inte har någon jour för sådana ärenden…)

Tänka sig att de inte nämner mig någonstans, annat än i adressen då…

(Bild 1 – Is, 1986)

 

Det blir tyvärr en paus här i bloggen…

(1)

En hårddisk har kraschat…

Har kört EaseUS Data Recovery Wizard som nu tickar och går, och får tillbaka mycket.

Men jag har förlorat mycket, det kan jag tyvärr säga redan nu… Men jag vet inte hur mycket.

Alla originalfiler från 2012 och framåt är intakta, dessa ligger på en annan hårddisk, men jag har förlorat originalfiler från åren 2006-2011. Jag vet däremot inte hur många än.

Jag har även förlorat många av mina inskannade analoga bilder. Visst har jag kvar de analoga bilderna, men jag hade hunnit skanna in runt 30 000 bilder där många nu är förlorade.

Jag har förlorat vissa föreläsningar och bildspel, rätt mycket skrivna texter och en del annat.

Dessutom har alla filer som kommer tillbaka nu bytt namn, så jag har ett rent helvete med att katalogisera alla bilder igen. Och jag som hade stenkoll… Vet ej hur det blir med exifdata och liknande…

Många av mina färdigarbetade bildfiler är också förlorade…

Det är alltså många arbetstimmar som gått förlorade i kraschen…

Det blir därför en paus här för att reda upp i allt detta, och sedan håller jag tummarna för att jag inte förlorat något riktigt viktigt…

Det som publiceras i bloggen närmsta dagarna är sådant som redan ligger inne för publicering på datum.

Ni får gärna hålla tummarna!

Edit 23/4-2017: Har nu avslutat programmet som gjort ett riktigt bra arbete. Stora delar av det viktiga på hårddisken har jag återfått och nu sparat ned på en annan hårddisk. Ett antal bildfiler har bytt namn, några bilder har även bytt plats och fått exifdata från bilden som den ersätt. Däremot har programmet fått fram upp emot 20 kopior av varje bildfil, så det gäller att ha tungan mitt i munnen och inte ta bort fel fil när jag nu rensar bort kopiorna. Ett antal bilder har också helt bytt namn, men flera av dessa har kvar rätt exifdata så jag får döpa tillbaka dem och sedan flytta bilderna till rätt mapp.

Jag har även lyckats återfå samtliga föreläsningar, kursmaterial, bildvisningar, bildspel och filmsnuttar. Jag har även fått tillbaka alla dokument, vad jag hittills kunnat se.

Det återstår rätt mycket arbete att gå genom allt och se över vad som jag lyckats återfå, men vad jag nu kan se verkar det som jag har återfått nästan allt! Räknar med att det kan ta ett par månader innan allt verkar vara som det ska vara.

Ett riktigt stort tack till Mårten Lundgren för värdefull hjälp och viktig guidning över telefon. Utan dig vet jag verkligen inte hur allt hade slutat…

Vet inte riktigt när bloggen är i full gång igen, då jag har mycket kvar att få fram innan jag har tillräcklig översikt för detta – men jag har lärt mig rätt mycket i allt detta, så ni kan räkna med ett blogginlägg längre fram där jag delar med mig av detta. Kunskap som jag tror kan vara viktig att få för alla fotografer.

(Bild 1 – Någon form av bild som jag förlorat, 2017)

Ett fotografiskt föredöme…

11806 (1)

Vi träffades i Göteborg 1993, jag var 29 år och han var redan då en veteran på 71 år. En världskänd och berömd fotograf, med en karriär som började redan på 1940-talet. Igår gick han bort, Lennart Nilsson, 94 år gammal.

En fotograf som var ett fotografiskt föredöme. Alltid lika ödmjuk, trots alla sina framgångar. Alltid lika nyfiken, trots alla sina fantastiska bilder. Och helt fram till slutet lika innovativ som han alltid varit.

Jag glömmer aldrig vårt trevliga samtal och hur du var nyfiken på allt nytt som kom fram i fotomiljön. Nya fotografer, nya tekniker, nya bildstilar.

Tack Lennart för allt du gav till så många!

(Bild 1 – Embryo, 2017)

Nine eleven…

10876 (1)

Idag är det femton år sedan… Dagen när det omöjliga skedde. Jag kommer fortfarande ihåg exakt hur det var.

Klockan 16 anlände vi till Sågliden söder om Grövelsjön för att tanka minibussen, efter att ha varit vid Njupeskär under dagen. Kommer ihåg hur kvinnan på macken började ”svamla” om en terroristattack mot World Trade Center i New York, att man hade kapat flygplan och krockat in i skyskraporna. Jag trodde hon pratade i nattmössan, att hon möjligen hade sett en film…

När vi anlände till fjällstationen var det tomt, inte en människa. Ingen personal, inga gäster någonstans. En märklig och lite spöklik tystnad. Vad hade skett?

Vi var drygt 20 fotografer som tillsammans hade varit vid Njupeskär och fotograferat, och nu hade vi kommit tillbaka till ”civilisationen”…

Efter ett tag hörde vi ljud från källaren och ett av teverummen. Där satt all personal och alla andra gäster. Teven var på och jag glömmer aldrig bilderna som gick i repris i slow motion…

Idag, femton år senare, har jag suttit och tittat genom bilderna jag gjorde under den dagen, analoga landskapsbilder. Tittade på ungefärliga klockslag. Till min stora förundran visade det sig att just när det hände i New York, när det andra flygplanet kraschade in i södra tornet – just då gjorde jag den första bilden ni ser i inlägget. Närbilder på Njupeskär med 400mm, på fallande vatten och ånga.

Ser likheten, ser symboliken…

Vilket oerhört sammanträffande…

(Bild 1 – Njupeskär, 2001)
(Bild 2 – Krutbrännare, 1990)

10877 (2)