(1)
Jag har upplevt mareld bara vid ett fåtal tillfällen. Här i Sverige enbart i Skåne; på Hallands Väderö, vid Båstad och vid Grytskär. Flest upplevelser har jag från åren hemma i Norge. Ett riktigt starkt minne jag har är från när jag var liten pojke och på väg hem från en fisketur med min far. Det hade hunnit mörkna på turen tillbaka med den lilla roddbåten och jag undrade vad som lyste i vattnet när årorna lyftes från vattnet. Min far berättade om mareld och att det var vanligt på sensommaren när han var liten. Med åren såg han mareld alltmer sällan.
Som fotograf har jag gjort några få försök på Hallands Väderö, med magert resultat. Bilden ovan är kanske den bästa, även fast marelden har rätt svaga toner på grund av den längre slutartiden på runt 3 minuter. Jag gjorde flera bilder, men då ljuset från marelden hela tiden ändrade sig i takt med vågorna som sköljde mot stranden så var den knappt märkbar på de flesta bilderna – mer bara som en svag grön ton.
Mareld är något jag har på min önskelista över motiv jag mer än gärna skulle vilja fotografera mycket mer.
(Bild 1 – Mareld, 1999)