(1)
Som fotograf kan jag få fram bilder som precis beskriver det jag känner; som jag upplevt i livet, som jag fått erfara genom uppgångar och nedgångar. Bilder som precis exakt beskriver känslan av den punkt jag befinner mig på. Men jag kan ha svårt att hitta orden… Därför blev jag riktigt glad när jag hittade en fantastiskt dikt som precis exakt beskriver det jag vill säga i ord, och inte enbart i en bild.
Jag hittade denna fantastiska dikt av Ismael Ataria:
Som efter ett gigantiskt fingerknäpp
kommer du att klarvaken stå
och känna varma löv singla genom din kropp,
rötterna ska pumpa runt ett nytt sorts blod
som äntligen lärt sig det där som Karin Boye skrev
att det är resan som är mödan värd
Ditt hopp kommer åter att dingla på en krok
ner i de djupa vattnen
där lyckan seglar med välgödda fenor
och när du vänder dig om
ska dina fotsteg glittra bland skiten
Du kommer att känna att dina nederlag,
att alla dina vacklande år av oro
inte alls var av ondo
utan att du faktiskt lärde dig något,
att livskriser är kungliga kronor
som till sist kröner oss,
ger oss förmågan att dansa den sortens dans
som både svänger och blöder
För ditt försiktiga nynnande blir slutligen en hymn
och ditt slitsamma stickande
blir till sist ett täcke som läggs över ditt liv
som en silkeslen smekning för kind och ande
Du kommer att stanna upp för två sekunder,
liksom fastfruset
och din kropp kommer att falla ihop
likt vatten
– SPLASH –
som en svallvåg över golvet,
kvar kommer din själ att stå
naken, liksom ny
och den kommer att vilja dansa,
den kommer att vilja dansa igen
Jag kontaktade då givetvis Ismael Ataria och frågade om jag kunde få använda hans dikt här i bloggen. En dikt som även betydde mycket för Ismael när han skrev den. Jag blev mycket glad när han gav mig ett positivt svar. Dikten heter ”Vilja” och finns med i hans bok ”Bokstavsängeln” från 2013. Klicka gärna på länken så kommer du få kunna läsa flera av hans fantastiska och mycket berörande dikter.
(Bild 1 – I skogen, 2020)
Terje Hellesø 
Wow👌Sterkt😘
Takk 👏
Takk! 🙂
Fin kombo, kompletterar verkligen varandra, text och bild. Frågan är vad poeten tycker om kombinationen.
Tack Hans! 🙂
Det vet man aldrig, då det ofta kan bli svårt att bildsätta en dikt. Men jag har skickat länk till inlägget till honom, men han var mycket positiv till att jag fick använda hans dikt. Han skrev också: ”Och vad fint att dikten betyder något för dig, då är cirkeln sluten” 🙂
Gott!
😊
Det blir nåt abstrakt över den här typen av bilder, trots att man ser vad det är på ett sätt som tilltalar tankar om och kring. Och vilken dikt du hittat, vad fint att du fick använda den.
Jag tycker mig se en ny energi och glädje i dina bilder generellt på senaste tiden, det känns som om det hänt något i ditt bildspråk och kanske något av en liten nytändning om man nu kan säga så om din alltid närvarande kreativitet och skapande som ständigt pågår. Jag menar inte att alla bilder är glada i sig men tjaa… som om något har lättat och du har gått ännu ett steg vidare.
Oooh tack Lena! Där ser man, det går inte att dölja vem man är och hur man mår genom bilderna alltså? Hehe, skämt åsido – det är klart att mina bilder berättar rätt mycket för de som ser och vill se. Och visst har jag gått vidare, vilket jag är mycket tacksam över att du också ser i bilderna. 😀