Spår…

(1)

Närbild på en bokstam med inkarvade initialer…

(Bild 1 – Spår, 2018)

Längre intervju på Moderskeppet…

Moderskeppet kan ni nu titta på en längre intervju med mig som gjordes i augusti 2018. Stora delar av intervjun gjordes vid Brängen utanför Mullsjö.

Filmteamet som håller på med en längre dokumentär om mig var också på plats och filmade när jag blev filmad… En dokumentär som planeras vara klar till hösten 2019. (Mer information lämnas när allt är klart)

Nyligen var jag även i en längre radiointervju som kommer följas upp med flera intervjuer under hösten, inför två längre dokumentärer som planeras till våren. (Mer information lämnas när allt är klart)

Propaganda…

(1)

Det är en speciell känsla att få höra beskrivningar om en själv, där man automatiskt undrar varför man väljer att beskriva mig på just det sättet. Att få höra om samtal mellan andra naturfotografer om hur man väljer att beskriva just mig. Om hur jag var en god vän och kollega; som om jag inte lever längre. Eller hur jag var en god pedagog, när jag höll mina fotokurser – som om jag har slutat undervisa och hålla fotokurser.

Eller så får man höra undrande frågor om jag fortfarande är aktiv som naturfotograf, om jag fortfarande fotograferar…

Samtidigt så har jag inte en enda gång i livet vänt ryggen till en vän och kollega, jag har även aktivt aldrig pratat illa om andra för att få egna fördelar. Jag har aldrig slutat fotografera – utan det är faktiskt så att jag fotograferar mer än någonsin. Inte har jag heller slutat undervisa eller föreläsa.

Dessutom har intresset för mina bilder och mina tankar kring mitt bildskapande ökat efterhand. Inte minst ser jag detta i antalet besök här i bloggen – även fast antalet kommentarer inte är så stort, så har jag rätt många besökare dagligen. Jag har vidare många vänner på Facebook, fast jag har ett privat konto. Dessutom ett troget antal följare på Instagram, utan att jag varken ”taktikgillar” andras bilder eller marknadsför kontot.

(2)

Man väljer att prata om mig i termer som inte stämmer, fast man alldeles utmärkt vet att det inte är korrekt. Kan man kalla det för propaganda, eller möjligen ”fake news”? Vilket då automatiskt får mig att undra ”varför” man då väljer att göra det.

Varför väljer man att säga att jag ”var en god pedagog” – och sedan när det i samtalet kommer fram från en annan att jag fortfarande är det. Och att denne person gått ett flertal kurser för mig under senare år; att man då stelnar i ansiktet och blir nästan vit…

Och att jag var en god vän, fast jag inte var den som vände ryggen…

Att andra fotografer och kollegor väljer att prata om mig på detta sätt; att man medvetet presenterar mig på fel sätt, eller plötsligt verkar vara ointresserad eller okunnig… Fast man kollar upp det mesta som jag gör här i bloggen – och även följer mig på andra ställen…

Visst är det fascinerande?

(Ett stort tack till de goda vänner som vågar stå upp för mig och inte anpassar sig efter det de ser och hör från andra)

(Bild 1 – Det som göms i snö…, 2018)
(Bild 2 – Genomlysning, 2018)
(Bild 3 – Grön sol, 2018)

(3)