Flera bilder eller exponeringar ihop…

(1)

(2)

Dubbelexponering, multiexponering, förexponering, sammankopiering, kollage, bildöverlägg, sandwich, focus stacking…

Kärt barn har många namn, skulle man kunna säga. Gemensamt för alla dessa begrepp är att den färdiga bilden man tittar på består av flera bilder eller exponeringar. Därför är det också vanligt att man blandar ihop begreppen.

Jag ser dagligen bilder där fotografer beskriver att man gjort en dubbelexponering eller multiexponering, fast fotografen lagt ihop bilderna i efterhand i datorn. Vilket i sig inte är fel, men begreppet används på fel sätt. Det är viktigt att skilja på begreppen exponering och bild. Lägger man ihop en bild i efterhand, är det mer rätt att säga bildkollage. Då bilderna lagts ihop efteråt. Ungefär som man kunde göra på den analoga tiden; lade man ihop två diabilder i efterhand brukade man säga att det var en sandwich – kopierade man ihop två negativ på samma pappersbild i mörkrummet brukade man säga sammankopiering.

Vissa kameror erbjuder möjligheten till bildöverlägg, där man kan välja ut flera bilder från samma minneskort och sedan lägga ihop dessa i kameran till en ny bild. Ett sätt att kunna erbjuda sandwich eller kollage direkt i kameran, och inte i efterhand i datorn. Flera fotografer arbetar flitigt med detta verktyg och kan efterhand exponera in del efter del i en bild, allt eftersom. En form för multiexponering som egentligen inte är en riktig multiexponering, enligt det ursprungliga begreppet.

(3)

(4)

(5)

(6)

För skillnaden mellan exponering och bild är oftast att man aldrig eller sällan kan titta på en delexponering innan den totala multiexponeringen är klar. Medan ett bildkollage, en sandwich eller ett bildöverlägg är ihopsatt av färdiga bilder. Vilket också givetvis medför att man har bättre kontroll över det färdiga resultatet.

Med dagens digitala kameror innebär en dubbelexponering eller multiexponering att du måste ställa in funktionen INNAN du gör de olika delexponeringarna. Sedan måste du göra exponeringarna direkt efter varandra, innan du sedan kan se det slutliga resultatet. Du måste alltså även bestämma exakt hur många delexponeringar du ska göra, INNAN du börjar fotograferingen av delexponeringarna. Helt enkelt för att kameran automatisk drar fram till nästa exponering när du är klar.

På den analoga tiden kunde du göra detta efterhand, då det fanns flera kameror där du kunde dra fram filmen manuellt – och därmed hålla in dubbelexponeringsknappen medan du drog fram filmen. Vilket i praktiken innebar att filmen stod kvar på samma ställe, medan du egentligen enbart spände slutaren. På den analoga tiden kunde du även exponera samma filmrulle flera gånger, om du nu passade på att INTE dra filmrullen helt in i kassetten – och alltså kunde ladda filmen en gång till i kameran. Jag kunde exponera samma rulle hur många gånger som helst, innan jag lämnade in den för framkallning – men fick då samtidigt passa på att perforeringen låg exakt lika i tandhjulen, så att bildkanterna inte förskjöts mellan exponeringarna.

(7)

(8)

Bild 9 på fjällripan är en bild där jag exponerat hela filmrullen två gånger. Först gjorde jag en mängd bilder på månen – med olika utsnitt, brännvidder och kompositioner. Sedan antecknade jag givetvis vilka bilder jag hade gjort på filmrullen, för att sedan ladda filmrullen en gång till i kameran. Jag visste då från exponering till exponering var i bilden månen var placerad, men även vilken storlek det var på den och om den var i skärpa eller oskärpa. När jag höll på med att fotografera fjällriporna i Leirhnjúkur på norra Island, så växlade jag hela tiden mellan två kameror. Där den ena kameran hade förexponerade månar.

Samtliga bilder i inlägget är olika former av dubbel- eller multiexponeringar. Alltså inga sammankopieringar, kollage, bildöverlägg, sandwich – eller för den del det man kallar focus stacking. Än så länge har jag inte arbetat med focus stacking, annat än att jag i mina multiexponeringar ibland gjort bilder där jag flyttat skärpeplanet för att förbättra skärpedjupet – men då givetvis även fått en softeffekt på köpet. Jag har även ibland kombinerat små och stora bländaröppningar för att få fram en speciell djupkänsla.

Jag pjattar och delexponerar, jag kombinerar skärpa och oskärpa, fryst och rörelse, olika ljussituationer, olika filter och mycket annat. Funderar och testar – på plats med kameran, medan jag fotograferar.

En viktig orsak till att jag väljer att säga att jag GÖR mina bilder.

(Bild 1 – Landskap, 2018)
(Bild 2 – Landskap, 2018)
(Bild 3 – Landskap, 2018)
(Bild 4 – Husvagn, 2018)
(Bild 5 – Husvagn, 2018)
(Bild 6 – Positivt svar, 2018)
(Bild 7 – Bokskog, 2018)
(Bild 8 – Bokskog, 2018)
(Bild 9 – Fjällripa, 1996)

(9)

Annonser

4 reaktioner på ”Flera bilder eller exponeringar ihop…

  1. Som du vet pysslar även jag en hel del med denna kreativa fototeknik. Det är tidskrävande och man måste vara mycket noggrann, och framför allt besitta tålamod av stora mått och inte ge sig förrän man lyckats. Med min kamera kan man ta max nio bilder i en multiexponerad bild. Jag brukar alltid ha den inställd på denna siffra för är jag nöjd efter t ex den femte är det bara att avsluta där och den bakas samman till en bild. Det går att följa varje delexponering på skärmen och det går att radera den senaste, t ex den fjärde, och sedan fortsätta. Det går också att plocka fram en tidigare exponering förutsatt att den är i RAW och fortsätta exponera den. Man måste alltså inte ta alla bilder vid samma tillfälle i en följd. Detta är en mycket rolig teknik som jag har dig att tacka för att ha odlat vidare och som jag uppskattar många samtal kring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s