Dagen idag är morgondagen jag drömde om igår…

(1)

Att leva är att ständigt måste fundera över de val man gjort och de val man står inför. Men kan man aktivt välja själv, eller är alla de val man gör färdigt valda på ödets väg genom livet?

Jag vet inte hur många gånger jag funderat över detta genom livet; om val jag gjort tidigare för att på något sätt kunna bli klokare idag och framåt. Att undvika att göra de samma valen, så att framtiden möjligtvis ska kunna bli bättre än vad livet hittills varit. Som om jag idag redan bestämt mig för att livet hittills inte varit så bra. Det är lätt att bli negativ i ett sådant tankesätt, att jag måste bli bättre på att styra mitt liv för att få en ljusare framtid.

Dagen idag är ju precis inget annat än morgondagen jag drömde om igår. Men vad drömde jag om då egentligen?

Efterhand som jag blivit äldre har jag börjat tänka mer på de val jag gjort, än på de val jag ska göra framåt. Helt enkelt för att jag har fler år bakom mig, än det antalet år jag ha kvar att få uppleva. Det är svårt att se att jag kan ha 54 år kvar att leva, det skulle ju innebära att jag kommer att uppnå den höga ålder av 108 år – vilket rent logiskt är svårt att se. Det kan ske, riktigt nog, men om jag ska vara mer realistisk så är nog åren framför mig betydligt färre än de år jag hittills fått uppleva.

(2)

Och de val jag gjorde tidigare i livet, stod jag då egentligen inför ett fritt val? Eller var jag då i ett läge att jag var tvungen att göra ett särskilt val, på grund av de val jag gjort tidigare. Är livet en kedja av val, där alla val påverkas av det förra – och det förra innan dess?

I livet tidigt i barndomen, där jag kanske inte alls förstod att jag stod inför stora livsavgörande val som skulle påverka mig – som tjugoåring, trettioåring, femtioåring eller sextioåring. Åtminstone kan jag idag säga att jag ju hittills lyckats överleva, så rent biologiskt måste jag ha gjort val som varit bra för att kunna stanna kvar i livet. Jag har dessutom blivit pappa, så att mina gener kan föras vidare.

Tänker jag rent basalt, så måste ju de val jag hittills gjort genom livet varit de bästa – rent överlevnadsmässigt. Då jag ju givetvis heller inte känner till de konsekvenser jag skulle stått inför om jag nu skulle gjort andra val. Jag känner ju enbart till svaren på de val jag hittills gjort, logiskt nog.

Så kanske jag även påverkas av de bilder jag skapar av andra människor. Det är lätt att polarisera självbilden på andra människor, att andra har lika svårt eller lika lätt att göra de rätta valen genom livet. Att få ett bra liv helt enkelt!

(3)

Jag vet ju så innerligt väl att, om jag skulle tänka till lite extra, så finns det många som fått det betydligt jobbigare i livet än vad jag själv fått. En tanke som vi människor ofta har lätt för att glömma, då vi ju är så fast i det egna livets val. Det finns människor födda i fattigdom och som tvingas leva hela sitt liv i fattigdom. För att de är födda på fel plats, haft en annan uppväxt, fått uppleva fruktansvärda saker – och därför säkerligen tycker att en konstig och flummig naturfotograf från Norge nog inte riktigt förstått vad livet egentligen kan innehålla och handla om…

Jag har ju ännu inte upplevt det att få leva i ett krig, jag har ännu inte fått uppleva att förlora nästan hela min familj på ett fruktansvärt sätt. Jag har nog heller inte riktigt förstått innebörden att leva i fruktansvärd fattigdom. När det värsta som kan ske i min vardag är att en bild blir oskarp eller felexponerad…

I min vardag möter jag också människor som haft mig i deras vardag en längre tid. På avstånd, genom mina bilder och böcker. Människor som beundrat mig, eller som hatat mig. Av orsaker som påverkats av de val de själva gjort i deras liv. Jag kan möta människor som under lång tid haft en negativ bild av mig som människa, inte för att jag är och varit den jag är – utan för att dessa människor hela tiden utgått från sig själva när de bedömt mig i mitt liv.

(4)

Människor som hatar mig, utan att någon gång träffat mig. På samma sätt som jag kan ha mina bilder av människor jag själv ännu inte mött. Där jag tycker mig ha en klar bild till hur dessa människor är, utan att jag egentligen har några andra detaljer att bjuda på än de detaljer jag hittar i mitt eget liv.

Som man känner sig själv, tror man ju om andra…

Och gillar man inte sig själv är det givetvis betydligt svårare att gilla andra. Är man missnöjd till det egna livet är det svårt att inte färgas när man bedömer om andra lyckats eller inte. Är man fattig är det svårt att föreställa sig hur rika människor har det, på samma sätt som en rik människa har svårt att föreställa sig hur fattiga har det. Det blir lätt fördomar och snabba slutsatser, helt enkelt för att vi inte har insikten.

(5)

En flummig norsk naturfotograf är givetvis svår att förhålla sig till för de människor som aldrig naturfotograferat, kanske inte ens har ett stort naturintresse – eller som kanske inte själva tyckt sig stå inför ett fritt val att satsa på en karriär som naturfotograf. För att det redan var bestämt att man skulle utbilda sig till något annat, för att få det livet man tyckte sig vilja ha.

Det är stor skillnad på att ha naturfoto som hobby, där man ibland kan göra längre uppehåll för att man är nyfiken på annat. Än att välja ett liv där man bestämt sig för att leva eller överleva som professionell naturfotograf. Vi har ju alla våra drömmar; vi vill ju alla bli rika och kända – utan att känna till det negativa med att vara både rik och berömd…

Även om nu valet av att bli naturfotograf inte handlat om att söka rikedom och berömmelse, då finns det betydligt lättare val att göra om det nu skulle vara målet i sig.

(6)

Hur många gånger har vi inte blivit irriterade när rika människor säger att pengar inte är allt? Och att det just verkar vara de som har mycket pengar som oftast säger det. Som om fattiga människor egentligen hade kunnat uttala sig, då de ju inte har den erfarenheten…

Jag blir ödmjuk i min självbild, ju mer jag tänker på hur andra människor har det. Med vilken rätt har jag att kritisera andra, särskilt de andra som har helt andra erfarenheter än det jag själv har?

Jag kan enbart försöka styra över mitt eget liv, inte styra över andras. Jag kan försöka att behålla en positiv livssyn, för att undvika att utveckla en negativ livssyn till andra. Skulle jag känna att jag utvecklar en alldeles för negativ bild till andra människor, då är det något i mitt eget liv jag måste ändra.

Jag är idag en positiv människa, något jag tyvärr inte alltid varit. Även under tidigare perioder i livet där jag tyckte mig vara positiv, kan jag idag känna att jag nog egentligen inte var det. Jag kan ha känt missunnsamhet mot framgångsrika människor, utan att förstå att jag nog själv varit framgångsrik i andras ögon.

(7)

Jag har känt mig missnöjd med bilder jag idag kan känna mig rätt nöjd med. Utan att självkritiken minskat med åren. Det är nog mer så att jag idag blivit bättre på att sätta bilderna in i ett förhållande till de rådande omständigheterna.

Där en sämre bild idag blivit bättre; för att den nog var rätt så bra egentligen… För att vara från just den perioden då förutsättningarna kanske inte var så optimala. Där jag idag skulle känna att jag nog borde ha kunnat göra en bättre bild, om jag gjort bilden idag – med mycket bättre och mer optimala förutsättningar.

Och plötsligt så kan jag se att dagen idag faktiskt blev just precis den dagen jag drömde om igår…

(Bild 1 – Vinterträd, 2017)
(Bild 2 – Vinterkväll, 2005)
(Bild 3 – Spegling, 2016)
(Bild 4 – Blåsippor, 1995)
(Bild 5 – Fiskmåsar, 1988)
(Bild 6 – Storlom, 2016)
(Bild 7 – Skogshare, 1989)
(Bild 8 – Skogshare, 1999)

(8)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s