Så blir du en bra naturfotograf…

(1)

Egentligen finns det inte någon färdig och enkel lösning. Det finns heller ingen snabb och fin väg mot målet. Ibland kan tillfälligheter leda dig framöver, men oftast går vägen mot bra kvalitet genom stenhårt arbete och stora portioner av målmedveten envishet.

Jag har hållit på i många år och min väg har varit lång och full av motgångar. Inte heller hade jag en medfödd talang som sägs vara så viktig. Ser jag på mina första naturbilder idag, som jag har sparat på en hemlig plats i arkivet, så måste jag tyvärr konstatera att kvaliteten var sorgligt låg. Bilderna är fullständigt fria från spår av att ”ha något”… Inte kunde jag komponera och jag var fullständigt oteknisk. Det enda som eventuellt kunde vara till min fördel var att jag hade, och fortfarande har, en enorm vilja att utveckla mig som naturfotograf.

Under mina första aktiva år med naturfoto var jag egentligen också extremt trångsynt och helt ”vansinnigt tokig” i naturfoto. Ett ”vanligt” liv som tonåring hade jag definitivt inte! Även skolarbetet blev lidande, till mina föräldrars stora förtvivlan. Men jag klarade av att genomföra tre år på gymnasiet, på något underligt sätt…

Men med åren växte erfarenheten och mina bilder började sakteliga att ”likna något”. Kanske var det därför en redaktör en gång i tiden frågade mig om att skriva en artikel som denna – om det att bli en bra naturfotograf. Eller så var det enbart för att han gillade att ge mig en tuff uppgift… För egentligen ser jag mig fortfarande inte som rätt person att skriva en sådan artikel. Det borde ju egentligen finnas andra naturfotografer som kunde vara mer kvalificerade. Men jag gjorde ett tappert försök, något som blev en publicerad artikel i ämnet. En artikel till stor del som denna du nu läser.

(2)

Det är viktigt att läsa mycket! En duktig naturfotograf studerar och fördjupar sig i ämnet som ska fotograferas. Ska man fotografera skogshare, bör man kunna så mycket som möjligt om skogsharen som djurart. Skogsharens beteende och miljö är viktigt. Var hittar man skogsharen, hur uppför sig skogsharen, vilka typiska händelser finns i skogsharens liv? Vad kan man som fotograf förvänta sig?

Det finns många naturfotografer som enbart skummar av ytan. Som aldrig sätter sig in i det man fotograferar. Antingen det är en djurart, en växt, ett områdes historia eller ett konstnärligt uttryck.

De duktigaste naturfotograferna gör bilder som är mer ”färdiga” och som alltid berättar ”något mer”.  Detta uppnår man genom att fördjupa sig i det man fotograferar. Naturfoto är också en mer komplex konstform med lika delar av biologi, kamerateknik och konst. Den duktiga naturfotografen vet detta och utvecklar sina kunskaper i de olika områden som berörs av fotograferingen.

På många sätt handlar det om att man egentligen fortsätter gå i skolan, men med lite andra ämnen. Jag läser givetvis biologi, ekologi, geologi, geografi och geometri. Men även konsthistoria, filosofi och psykologi. Jag utvecklar mina kunskaper om Gyllene snittet, om arketyper, drömsekvenser, perception, visualitet och att utveckla symboliken. Behöver jag utveckla mina kunskaper om en speciell fototeknik så gör jag givetvis det också.

(3)

Fotografer som inte kan sina motiv gör ofta bilder som är mer ytliga och därför saknar djup och engagemang. Att göra impressionistiska bilder har idag blivit en stor trend bland naturfotograferna, men få verkar kunna något om impressionismen i sig. Monet och Renoir känner nog de flesta till, men vem var Camille Pissarro och Alfred Sisley? Det är heller inte många naturfotografer som har goda kunskaper om surrealismen. Detta märks i bilder som ofta beskrivs som surrealistiska – bilder som istället är mer suggestiva och trolska. Alltså något helt annat. Vet fotograferna något alls om Max Ernst eller Man Ray?

3-4 dagar i genomsnitt varje vecka. Hela året. Ungefär så ofta fotograferar jag. Detta har jag gjort så länge jag kan komma ihåg. Givetvis med undantag för de första stapplande åren, så har jag bibehållit ungefär samma intensitet genom hela min karriär. Kontinuitet är viktigt!

Hellre en dag varje vecka, än fyra dagar en gång i månaden! Det är viktigt att fotografera ofta, annars tappar man fokus från fotograferingen. Det att kunna skapa bra bilder handlar ju mycket om att ha flyt. Glömmer man viktiga detaljer blir fotograferingen lidande. Något som ofta kan ske om det går för lång tid mellan de tillfällen man är ute och fotograferar.

Mycket av det man lär sig kommer genom misslyckanden. Alla speciella tekniker går inte att få svar på i läroboken. Jag talar av egen erfarenhet! Jag har gjort så många fantastiska misstag genom åren så jag egentligen borde skämmas! Men det är också alla dessa misstag som gett mig många öppningar till helt nya bilder, bilder jag inte trodde man kunde göra…

(4)

Bra fotografer arbetar också ofta i olika projekt. Något man oftast ger till sig själv för att kunna utveckla sin fotografering. Projekten ger fotografen möjligheten att kunna specialisera sig eller fördjupa sig i något man är mer intresserad i. De olika projekten ger också fotografen en större möjlighet att förstärka kontinuiteten genom en tydligare röd tråd.

Planlös och tillfällig fotografering skapar sällan en bra fotograf, även om det kanske ger några bra bilder med jämna mellanrum. Själv arbetar jag ofta med 10-15 parallella projekt som jag så ofta som möjligt uppdaterar. Genom mina projekt söker jag också efter en djupare information; kanske kompletterar jag med att läsa särskilda böcker eller lyssna på en viss typ av musik. Men jag plockar också fram olika fakta, samtidigt som jag analyserar bilderna och arbetar fram en handlingsplan för den fortsatta fotograferingen. I den mer målmedvetna formen för fotografering ser jag också att bilderna utvecklas – och jag får nya idéer jag inte hade fått om jag hade varit mer tillfällig i mina rutiner som fotograf.

Det räcker att titta på en del av bilderna jag gjort i år; mycket i svartvitt och med hålkamera. Bilder med toningar, ändrade kontrastinställningar i kameran, vinjetteringar och pjattningar – dubbelexponeringar i kombination med kamerarörelse genom diffusa förgrunder har gett mig en helt ny typ av landskapsbilder som jag inte hade tidigare.

Är man målmedveten, taktisk, strategisk och strukturerad – och har arbetat med ett antal projekt över tid, då kommer de bra bilderna i tätare intervaller.

(5)

Jag fotograferar också mycket! Ett normalt fotoår för mig ger mig ungefär 40 000 nya bilder till arkivet. Det kan variera något, allt efter vilka motiv jag arbetar mest med. För mig är detta viktigt, det ger ”nytt blod i arkivet”… Och med alla dessa nya bilder blir också de bästa bilderna ännu bättre. För oavsett hur mycket man fotograferar, så blir det alltid några bilder som ”sticker ut mer” än alla andra.

Inte blir man en bra fotograf med att sitta kvar i sin egen lilla värld, att man enbart fotograferar för att sedermera samla bilderna på den egna hårddisken som ett bidrag till eventuella efterföljare… Bra fotografer konsumerar enorma mängder med bilder, båda sina egna och andras.

Jag tror att jag tittar på runt 3000 bilder i månaden från andra fotografer, alltså runt 100 bilder varje dag! Kanske är det ännu fler, jag vet inte helt. Men att det är många bilder, det är jag helt säker på! Många bilder hittar jag på Internet, men bokhyllan här hemma är också extremt välsorterad med runt 2000 böcker med fotografiska bilder – med allt från biografier från kända fotografer, via olika naturböcker rikt illustrerade med naturfotografers bilder, till olika former av fotoläroböcker. Naturfoto dominerar, men jag ser alltmer på annan typ av fotografi. Den sista tiden har jag tittat mycket på bilder från Minor White, Robert Adams, Sally Mann, Josef Koudelka, Brett Weston och Pentti Sammallahti. Bra fotografi är ju inte enbart naturfotografi för en naturfotograf!

Jag tänker aldrig bli en sådan naturfotograf som enbart väljer att titta på och prioritera naturbilder!

(6)

Jag lägger också mycket tid på att studera mina egna bilder. Försöker hitta ett större djup i bilderna, röda trådar och en eventuell personlig stil – men också för att se efter eventuella utvecklingsmöjligheter. Hur kan jag gå vidare? Jag studerar och analyserar flera hundra av mina egna bilder varje vecka, i tillägg till att även granska de nygjorda bilderna. Jag kan titta på mina bilder som jag gjorde för tio år sedan, för att läsa in de förändringar jag gjort fram tills idag. Ser efter tendenser, studerar mina äldre bilder med nya ögon. Allt för att kunna hitta nya vägar för morgondagens fotografering.

Jag är extremt tuff när jag bedömer mina egna bilder. jag är nog min största kritiker! Alla de bilder som jag inte känner att jag kan stå för, de kastar jag. Kill your darlings, med andra ord. Jag ser ingen anledning att spara ”nästanbilder” – om inte jag behöver dem som en start för att utveckla nya idéer. Eller om bilderna skulle ha eventuella nostalgiska värden.

Naturfotografi handlar om något mer än att enbart vara en hobby eller ett yrke. Det är en livsstil, något jag har med mig hela livet. Ett skapande medium där man utvecklar sig själv i takt med de egna bilderna – eller så kanske det är så att de egna bilderna på något sätt kan guida mig vidare fram genom livet.

Kanske är det därför jag väljer att kalla mig för ”amatörfotograf på heltid”, mer än att enbart se mig som yrkesfotograf.

(7)

Detta kräver nödvändig inspiration. Naturfoto måste bli något mer. Något som helst inte ska komma på tjugonde plats på prioriteringslistan… Vill man bli en duktig naturfotograf måste man också göra nödvändiga omprioriteringar.

Jag söker alltid efter viktiga signaler som berikar den nödvändiga inspirationen. Jag lyssnar ofta på musik, egentligen rätt så mycket om jag ska vara ärlig… Jag kör exempelvis inte många meter med bilden utan musik som strömmar ut genom högtalarna. Katatonia, Alter Bridge, Don Henley eller Dare. Jag tror faktiskt att musik är min största källa till inspiration idag!

Men jag läser också mycket. Böcker som kräver en aktiv och vaken läsare. En läsare som måste tänka och fundera, skapa bilder och utveckla de filosofiska tankegångarna. Om empirism, rationalism, moralfilosofi, logik och metafysik. Jag läser om konst; om impressionism och expressionism, om surrealism och futurism. Sista tiden har jag även läst om olika former av new age; inte för att jag delar de tankegångarna, utan mer för att bättre kunna förstå varför människor har så lätt att ledas in i olika märkliga och religiösa funderingar. Vad driver en människa till att tro på det övernaturliga, det överjordiska eller det oklara?

Alla nya tankegångar, all ny kunskap och alla viktiga estetiska impulser som jag tar med mig in i mitt naturfotograferande. För att utveckla mig som människa och som naturfotograf. Det är så jag hittar lösningarna som tar mig vidare mot att bli en bra naturfotograf.

(Bild 1 – Skara, 2017)
(Bild 2 – Tomgång, 2017)
(Bild 3 – Myggan, 1985)
(Bild 4 – Is, 2003)
(Bild 5 – Strömstare, 2015)
(Bild 6 – Duvan, 2015)
(Bild 7 – Råbock, 2017)
(Bild 8 – Skogshare, 1999)

(8)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s