Att alltid vara nyskapande…

11512 (1)

11776 (2)

Första gången jag fotograferade var i Skottland 1973, alltså för 44 år sedan. Min första systemkamera köpte jag 1979, för 37 år sedan. Redan för drygt 30 år sedan började jag publicera artiklar i olika fototidskrifter i Norge, Sverige och Danmark. Artiklar som på olika sätt berättade vem jag var som fotograf och vilka intentioner jag hade med mitt fotograferande. Artiklar som fick stor uppmärksamhet, dels för att jag hade mer udda tankar om naturfotografi, men också för att mina bilder var högst annorlunda. Naturbilder med en mer personlig stil, mer konstnärliga och experimentella.

Detta började jag med för mer än 30 år sedan… För att sedan bara fortsätta med det som var mitt eget fotograferande. Experiment med olika filter, kraftiga vidvinklar, supertelen och multiexponeringar. Jag var heller inte så fokuserad på den extrema skärpan, ofta arbetade jag flitigt med olika former för rörelseoskärpa – det var inte alls ovanligt att jag fotograferade fåglar i flykt med 1000mm spegeltele på 1/2 sekund slutartid. Med Kodachrome på 25 ISO…

Naturligt nog skapade mina bilder stor nyfikenhet, kanske inte så mycket från de mer rutinerade och etablerade naturfotograferna på den tiden, utan mer från de yngre och ambitiösa. Mest kunde jag märka detta med det stora antal fotokurser jag hade; kvällskurser, veckokurser, heldagsseminarier och olika former av workshops. Det blev också alltfler föreläsningar där jag berättade om mitt bildtänk och hur jag gjorde rent tekniskt.

11777 (3)

11513 (4)

Idag kan jag se ett stort antal före detta kursdeltagare som blivit framgångsrika i sina egna fotokarriärer, ett stort antal är exempelvis medlemmar i antingen PhotoNatura eller Naturfotograferna/N. Flera har också haft bilder och reportage publicerade i ledande tidskrifter som exempelvis National Geographic Magazine, eller publicerat sina egna böcker. För mig är detta underbart att se, jag blir varm inombords varje gång någon av kursdeltagarna får framgångar med sitt fotograferande.

Men annars är det ont om nyskapande naturfotografer; det är rätt sällan jag ser bilder som väcker fascinerande reaktioner. Oftast blir det bilder man sett tidigare, en ständig upprepning av de samma klichéerna. Det verkar som naturfoto inte får se ut på något annat sätt än det alltid gjort…

Förutom ett fåtal mer vitala bildskapare, så vågar jag påstå att de allra flesta är synnerligen fasta i ett mer konventionellt tankesätt. Fortfarande är det de samma sätten att komponera, de samma låsta tekniska fototipsen – eller det samma grundläggande sättet att anse sig vara udda och nyskapande. Om en naturfotograf upprepar det som gjordes i experimentella former i början av 1990-talet, så anses den naturfotografen vara nyskapande. Kanske för att man saknar det fotohistoriska kunnandet, de flesta har noll kunskap om de naturbilder som gjordes för över tjugo år sedan – kanske för att de flesta som aktivt fotograferar idag sällan har fotograferat längre än 2-3 år.

11778 (5)

11514 (6)

Därför blir det lite märkligt för mig att de flesta som ser mina bilder idag också upplever bilderna som nyskapande. Även när jag visar äldre bilder som är trettio år gamla, så fascineras man av vilka möjligheter man har som skapande fotograf. Att man kan multiexponera, att man kan fotografera på låga ISO-värden, att man klarar sig utmärkt utan autofokus, att supertele går utmärkt till blomfotografering, att vidvinkel går bra till fåglar…

Det tar mig ungefär en halvtimme på en fotokurs att skapa en intressant fotograf – och inom loppet av en dag har det blivit en spännande fotograf. Inte för att jag anser mig vara speciellt duktig på att undervisa eller inspirera – utan mer för att få fotografen att släppa alla de konventionella sätten man fått för sig under starten som naturfotograf. Låsta normer och regler som sällan skapar några bra och intressanta fotografer. Det räcker att skrolla på Instagram, så ser man hur svårt det är att hitta något som är intressant…

Så därför kan jag känna att jag fortfarande är i min ungdom som fotograf; nyfiken och nyskapande även efter mer än 40 års aktivt naturfotograferande. Och inte alls fast i de envisa normerna som funnits under alla år – och som tyvärr fortfarande finns.

(Bild 1 – Moln, 2016)
(Bild 2 – Isblåsa, 2016)
(Bild 3 – Is och vatten, 2017)
(Bild 4 – Vallmo, 1997)
(Bild 5 – Björktrast, 2006)
(Bild 6 – Sidensvans, 2016)
(Bild 7 – Hund, 2004)
(Bild 8 – Skogshare, 1999)

11779 (7)

11515 (4)

Annonser

8 reaktioner på ”Att alltid vara nyskapande…

  1. Det måste kännas riktigt roligt att kunna hjälpa människor hitta sitt egna bildspråk och lyckas, det kan inte vara alla som klarar av att lotsa andra så väl. Att lära andra är ju en konst i sig.
    Undrar vad det beror på, det där att så många bara fotograferar i några få år och sen slutar. Ganska trist att det är så. Jag blir ju nyfiken på vad det kommer sig då jag själv tycker att det blir roligare och roligare ju mer jag lär mig.

    Har du alltid känt dig fri att gå din egna väg, fri i ditt fotograferande? Det kanske hänger ihop med erfarenhet, kunskap och självkänsla?

    Vad tror du att det beror på att så många naturfotografer (kanske gäller alla genrer?) är fast i ett mer eller mindre traditionellt fotograferande? Är det en sådan hårt sammansatt kultur inom foto att man inte vågar sticka ut? Har för mig att du skrivit något om det vid tidigare tillfällen. Men det kan ju inte bara bero på det tänker jag, det måste ju vara något mer.

    Och det måste vara härligt att du fortfarande känner sådan lust och nyfikenhet i ditt skapande. Det är kanske det som gör att det är så spännande och intressant att kika in här.

    • Det är nog största moroten, vad det ger för effekt att kunna hjälpa andra. Tror nog det är därför jag varit lärare så mycket genom åren. Fotolärare, pedagogisk resurs, stödperson mm. 🙂
      Varför så många slutar efter några år vet jag egentligen inte riktigt, men jag tror det hänger ihop med det att de flesta byter intressen med jämna mellanrum – för att även kunna göra något annat. Bättre att börja med något annat, än att utveckla det man gör till något mer.

      Jag har alltid känt mig fri i mitt fotograferande, alltid valt att gå mina egna vägar. Vilket inte alltid uppskattades när jag var yngre och rätt oerfaren. Blev många ironiska och sarkastiska kommentarer från den erfarna kåren.

      Det mer traditionella, att det dominerar? Vet heller inte riktigt, men tror det har med hur människan oftast fungerar. Vi är ett flockdjur, vill göra som alla andra för att inte hamna utanför. Vilken musik lyssnas det mest på, tror popmusiken eller listpopen låter som den gör av just dessa orsaker. Varför säljer deckarförfattaren flera böcker än poeten? Kanske är det just på grund av detta att det traditionella dominerar inom fotografin. De mer experimentella bilderna dyker upp först när de blivit mer allmänt accepterade, och då ska alla vara experimentella på samma sätt.

      Tack så mycket Lena för din fina kommentar och intressanta frågeställningar. 🙂

  2. Det är just din personliga stil och ditt sätt att se bilder som jag tycker gör dig unik i ditt bildskapande Terje. Så förstås det här med att alltid visa att det faktiskt går att göra på andra sätt än de där envisa normerna.

    Jag upplever även att just heldagarna varit en ögonöppnare för just detta. Jag har under dessa kommit allt djupare med mitt eget fotande och också lyckats lära mig att försöka tänka utanför ramarna och de envisa normerna. Riktigt nyttigt om du frågar mig. Jag är verkligen tacksam över detta och vill gärna råda den som läser detta att satsa på en heldag eller liknande, då det ger mer för det egna bildskapandet än att lägga pengarna på ett nytt objektiv eller en modernare kamera.

    Ju mer man lär sig om foto, desto mer tycker jag också förstår hur oviktig kameran är. Bara ett redskap och inget annat!

    Tack Terje för att du delar med dig av inlägg/artiklar som denna. Så att vi kan inspireras och lära oss mer om foto och även läsa och förstå dina tankar kring ditt bildskapande ännu bättre. 😉

  3. Det kanske inte är konstigt, då bilder som sticker ut och inte är skapade i mall 1A och enligt alla cementerade kompositions regler, upplevs som nyskapande fast det är 30 år gamla bilder, då det mesta som florerar på ”marknaden” är just 1A standard mall bilder. Och jag är inget bättre själv då jag själv genar och tar till den mallen ibland. 😉

    Men ibland kan man ju blixtra till och använda sig av någon okonventionell teknik och få fram det man kände inom sig eller eftersträvade.
    Och du är ju stor inspirations källa att våga sticka ut och lösgöra sig från det normala naturfoto reglerna. Inte bara för mig utan även andra av dina kursdeltagare som du haft genom åren och blivit ”stora” i naturfotovärlden.
    Du har ju i mina ögon inteckning i många priser fd kurs deltagare fått i stora fototävlingar.
    De bilderna hade de aldrig kommit på tanken och tagit/skapat om du inte befriat dem ifrån de reguljära naturfoto bojorna.
    Sett på senare tid ”Terje bilder” som kommit bra till i stora fototävlingar, det var första tanken som slog mig när jag såg dem. Och just folks fotografi historielöshet, gör att de upplever de bilderna som nyskapande.
    Ja tänk vad det är mycket som kan lösas på plats, inget avtonat grå filter, hur man kan pjatta live och få fram samma effekt. Och pjatta vad är det?? 🙂 eller genom multiexponering mm och en massa glömda tekniker från den analoga tiden före Photoshops tid.

    Men det blir väl så när fotointresserade slutar ganska snart och finner andra intressen, de hinner aldrig komma ned på djupet. Och sen dränks man ju av fototidningarnas repotage med bilder från de mest fantastiska ställena på jorden, med otroligt spektakulära vyer och djur.
    Då tröttnar man ganska snabbt när man öppnar dörren och går ut i sin närmiljö och den inte ens är i närheten så spännande och exotisk, och man inte ens kommer i närheten av dessa bilder som visas i fototidningarna.
    Bilderna man kommer hem med är ju inte alls så spektakulära. Då är det inte konstigt om man inte har rätta passionen att börja med något annat intresse istället. Nu är väl det bara en del av förklaringen.
    Själv har jag kommit till den punkten att det bara är trevligt att komma ut, och tanke processen att skapa en bild. Själva skapandet är med betydelsefullt än resultatet, det är det där med resan och inte målet 🙂
    Som vanligt en novell och ostrukturerat skrivet ur tanken, men det får du ta 🙂

    /Christer K

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s