Bilden säger egentligen ingenting…

9833 (1)

Jag kan inte sluta förvånas över hur lite den fotografiska bilden får berätta. Helt enkelt för att de flesta av oss inte har en susning om vad den fotografiska bilden kan berätta…

Tänker på bilden som jag nu väljer att illustrera texten med. Vad berättar den? Vad förväntar vi oss att den kan berätta?

Försöker även föreställa mig ett forum med fotografer. Tänker att jag har valt ut denna bild för att kunna se vilka kommentarer den kan komma att få. Och att det är ett tillfälle där fotograferna till en början är anonyma, för att se hur det kan påverka diskussionen – och då kunna eliminera några eventuella sympatier eller antipatier.

De första kommentarerna blir av sökande karaktär. Man börjar undra vad det är, men efter ett tag ser någon att det är en älg.

Sedan söker man vidare, kanske någon börjar spekulera i vem som är fotografen. Är forumet en sluten församling, kanske en mindre fotoklubb, så kanske man gissar rätt snabbt vem som är fotografen – då man med tiden lärt sig vem som gör vilka bilder.

Är det en öppen församling så kanske spekulationerna fortsätter, och man börjar ställa frågor till församlingen om det kan vara en erfaren fotograf eller om det är ett turskott från en nybörjare. Någon mer erfaren medlem i församlingen tycker sig kunna se att fotografen är erfaren, då den känns medveten i sin helhet. En annan erfaren medlem skakar på huvudet och avfärdar bilden som konstigt flum – tydliga och skarpa älgbilder ska ju vara ledstjärnan.

Mellan de två erfarna medlemmarna kan det utvecklas en diskussion där man försöker övertyga varandra om vem som har de bästa och mest genomtänkta argumenten. Resten av församlingen väljer att lyssna i tystnad, eller att eventuellt så småningom börja välja sida. Vilken av de två erfarna medlemmarna har de vettigaste argumenten, eller vilken smak ligger närmast den egna smaken.

Vilka bilder är mest intressanta – de konkreta eller de abstrakta?

Antingen kan diskussionen stanna här, för att undvika att det ska eskalera ytterligare – eller så lugnar man ned sig och diskuterar vidare.

Vilken brännvidd kan fotografen ha valt? Kan det vara 300mm eller kanske 400mm? Sedan verkar det vara många element som ligger i olika grader av oskärpa – och någon konstaterar att det kan vara ett ljusstarkt tele. Kanske på bländare 2.8. Möjligen är det då antingen 300mm eller 400mm, då det inte finns en så stor bländaröppning som 2.8 på 500mm eller 600mm.

Någon börjar spekulera om det kan vara ett spegeltele som fotografen använt, då man tycker sig se flera motljusreflexer som påminner om detta. En annan avfärdar detta direkt, då det skulle gett tydligare ringeffekt i reflexerna.

Kan det vara Nikon eller Canon?

Det måste vara Nikon, säger Nikonfotografen som gillar bilden. Det är Canon, säger Nikonfotografen som inte gillar bilden. Vilket får en Canonfotograf att reagera – nej, det måste vara Nikon. Alla ser ju att bilden hade blivit bättre om det var Canon… Och diskussionen fortsätter kring bildens slöjiga motljus.

Kan det ha varit skit på linsen? Är det taskig optiskt kvalitet?

Det måste ha varit Nikon! Nej, det måste ha varit Canon!

Vilket ISO-värde kan fotografen ha valt? Kan det vara 400 eller 800 ISO? Det är ju en älg på bilden, och älgarna är ju oftast aktiva när ljuset är dåligt. Vad med 100 ISO? Nej, det känns för riskabelt – ingen är väl så dum att man fotograferar älg på 100 ISO…

Är det en vild älg? Kan den vara från djurpark? Bilden är ju rätt speciell, säger någon… Och ingen vill väl riskera att göra så speciella bilder när man äntligen får möjligheten att fotografera en vild älg.

Eller?

Jag tror jag vet vem som är fotografen, säger plötsligt någon. Det är nog den där Terje, han som bor i Mullsjö. Ni vet, han med lodjuren…

Nu vaknar resten av församlingen… Ett antal längst bak höjer rösten riktigt ordentligt; den där fuskaren vill vi inte ha med att göra. Det är säkert något konstigt som han gjort även med denna bild – jag litar då verkligen inte på någon bild som den där Terje har gjort…

Bilden är säkert från djurpark, jag har sett ett flertal av hans djurbilder. Antingen är det halvtama djur, eller så är det från djurpark. Jag har hört flera experter uttala sig om detta. Ingen rök utan eld, säger man ju. Dessutom ser man ju att bilden är gjord med gammal utrustning av sämre kvalitet, den där Terje springer ju fortfarande runt med en sliten Nikon D200…

Dessutom kan han ju inte fotografera, säger plötsligt någon annan. Kejsarens nya kläder…

Alla kan väl se att hans bilder är skit, de bilder som trots allt var intressanta visade det sig ju att han hade fuskat med. Att han hyllades av så många visar ju på vilken fantastiskt manipulerande människa han är. Han lurade alla, och han har ljugit under alla år.

Stämningen i församlingen börjar nu blir ordentligt obehaglig. Allt fler väljer att vara tysta, kanske för att inte ta några risker. Församlingens experter har talat, och inga andra anser sig vara experter nog att tycka annorlunda… Eller så vill man inte bli ovän med någon av experterna.

Efter ett tag blir det tyst och flera börjar bli otåliga; är det inte snart dags att byta till en annan bild?

Snyggt ljus…

Tills en späd röst plötsligt säger: Jag vet inte vem som är fotograf. Inte vet jag heller vilken kamera eller brännvidd som fotografen valt. Om bilden är från djurpark, vet jag heller inte. Jag tycker bilden är intressant på något sätt, så det skulle vara intressant om vi nu kunde fortsätta med att diskutera själva BILDEN – och inget annat…

Sedan vaknar en annan späd röst: Jag gillar Terjes bilder och hans bildstil!

Och man kan höra knappnålen falla till golvet…

(Bild 1 – Älg, 2014)

Annonser