Namedropping för historielösa fotografer…

9726 (1)

I motsats till inom musiken så är det sällan som fotograferna lägger någon större uppmärksamhet på gårdagens fotografer. Vilka fotografer som haft störst betydelse för den fotografiska utvecklingen – både fototekniskt och stilmässigt. Vem som varit före sin tid, vem som öppnat ögonen för ett annat sätt att se och tänka.

Om vilka som är de 200 viktigaste fotograferna i fotohistorien?

Jag har undervisat i fotohistoria ett stort antal gånger genom åren, på olika former av fotoutbildningar. Där jag inledningsvis har fått negativa eller mer återhållsamma reaktioner, men där det alltid slutat med att eleverna blivit så oerhört fascinerade av att få kunna studera några av fotohistoriens mästare.

Berenice Abbott, Ansel Adams, Robert Adams, William Albert Allard, Diane Arbus, Eve Arnold, Eugène Atget, Richard Avedon, David Bailey, Dmitri Baltermants, Bruno Barbey, Bruce Barnbaum, Cecil Beaton, Bernd & Hilda Becher, Ernest James Bellocq, Ruth Bernhard, Werner Bischof, John Blakemore, Karl Blossfeldt, Èdouard Boubat, Guy Bourdin, Margaret Bourke-White, Jim Brandenburg, Bill Brandt, Brassaï, Manuel Alvarez Bravo, Knut Bry, Wynn Bullock och Rene Burri.

Jag har börjat fotohistorieundervisningen med att presentera de 200 viktigaste fotograferna i fotohistorien; från den som gjorde världens första fotografi 1826 och sedan framåt till dagens framstående fotografer. Oavsett nationalitet, motivinriktning och stilinriktning.

Kanske inte alltid de 200 bästa, men åtminstone de 200 viktigaste. Fotograf för fotograf, i alfabetisk ordning.

9740 (2)

Sedan har jag gett eleverna möjligheten att välja ut två av dessa fotografer som man sedan ska fördjupa sig i – för att kunna göra sina egna tolkningar av dessa fotografer. Givetvis tillsammans med en presentation av fotograferna man valt.

Utan undantag har detta gett eleverna deras största inspiration och lärdom om fotografin i stort. De har inte enbart utvecklats till bättre fotografer, utan även utvecklats inom fotografin. Att fotografi inte enbart handlar om att lära sin kamera och utrustning, eller för den del kunna exponera och komponera rätt – utan det har gett en djupare insyn i fotografi som konst och som engagerande helhet.

Några har även sagt att det gett en djupare insikt med perspektiv till de själva. För det är ju faktiskt så att fotointresset inte enbart handlar om att fotografera – det handlar minst lika mycket om kunskap till fotografi och fotohistoria.

Vem var egentligen först? Vilka bilder gjorde fotograferna på 1880-talet, 1920-talet eller 1960-talet? Vad anser vi vara konst idag, för tjugo år sedan eller i början av 1900-talet?

Harry Callahan, Julia Margaret Cameron, Cornell Capa, Robert Capa, Paul Caponigro, Lewis Carroll, Henri Cartier-Bresson, John Claridge, Alvin Langdon Coburn, Gregory Colbert, Anton Corbijn, Imogen Cunningham, Edward S Curtis, Louis-Jacques Mandé Daguerre, Stephen Dalton, Judy Dater, Bruce Davidson, Roy DeCarava, Robert Demachy, Robert Doisneau, David Doubilet, David Douglas Duncan, William Eggleston, Per Eide, Alfred Eisenstaedt, Peter Henry Emerson, JH Engström, Elliott Erwitt och Walker Evans.

Fotografer inspireras av andra fotografer, som kopierat andra fotografer, som inspirerats av andra fotografer, som kopierat andra fotografer…

Det är ju så det är – ser vi en bra bild från en annan fotograf, så vill vi gärna göra något liknande. Eller något bättre…

9727 (3)

Några inspireras, medan andra försöker kopiera.

I vårt dagliga fotograferande och sökande efter inspiration, så känner vi sällan till ursprunget. Om vem som egentligen var först, vem som var den största inspirationskällan – och vem som egentligen var nyskapande.

Helt enkelt för att de flesta fotografer inte har insyn i fotohistoria, och sällan känner till namnen på några av de största och viktigaste fotograferna. För att de flesta av oss är alldeles för upptagna med att lära oss hantera kameran och få till en exponering vi kan acceptera.

Det är ju svårare att förleda fotografer som har ett stort fotohistoriskt kunnande…

Andreas Feininger, Roger Fenton, Franco Fontana, Martine Franck, Robert Frank, Lee Friedlander, William Garnett, Hans Gedda, Ralph Gibson, Bruce Gilden, Fay Godwin, David Goldblatt, Nan Goldin, Emmet Gowin, KW Gullers, John Gutmann, Ernst Haas, Philippe Halsman, Hiroshi Hamaya, Hans Hammarskiöld, David Alan Harvey, Sam Haskins, Robert Häusser, Hannu Hautala, Pål Hermansen, Hill & Adamson, Lewis Hine, Pieter ten Hoopen, Horst P Horst, Michio Hoshino, Mitsuaki Iwago, Chris Johns och Sune Jonsson.

Inom musiken är det annorlunda. Även om musikartisterna också har kopierat och inspirerat varandra genom alla tider, så har det samtidigt funnits en insikt om vem som varit – och vem som haft mest betydelse och varit mest nyskapande. Kanske också för att det finns tillräckligt med litteratur i musikhistoria, eller att det producerats många dokumentärer om både stilriktningar och nyskapande artister.

Det har på något sätt blivit självklart att alla vet betydelsen av både Elvis Presley, Beatles, Rolling Stones eller Abba. Eller så fortsätter vi göra tolkningar av de klassiska kompositörerna Bach, Beethoven och Mozart. Vi kan musiken till kompositörer som levde för 300 år sedan, men vi kan inget om fotograferna som levde för 50 år sedan…

9741 (4)

Vi fotografer är oss själva närmast. Vi visar fram våra bilder, oftast från senaste fotoutflykten. Vi berättar om hur vi har gjort, rent tekniskt. Vi kanske emellanåt också berättar hur vi tänkt. Men vi berättar alltid om oss själva.

Oftast för att vi sällan har helhetsbilden, då de flesta som är aktiva fotografer sällan har fotograferat mer än 4-5 år. Dessutom är vi fullt upptagna med att dela med oss av allt det nya vi lärt oss, eller så vill vi ha tips från andra om hur vi kan bli ännu bättre. Vi söker respons och kritik, tills vi lärt oss.

Sedan tröttnar vi…

Kanske för att inspirationen avtar, eller så känner vi oss inte lika motiverade längre. Helt enkelt för att vi lärt oss det vi kände till att vi behövde lära oss.

Yousuf Karsh, Michael Kenna, André Kertész, William Klein, Kent Klich, Nick Knight, Josef Koudelka, Morten Krogvold, David LaChapelle, Dorothea Lange, Frans Lanting, Jacques-Henri Lartigue, Clarence John Laughlin, Annie Leibovitz, Antti Leinonen, Helen Levitt, Patrick Lichfield, Herbert List, Jorma Luhta, Sally Mann, Robert Mapplethorpe, Mary Ellen Mark, Don McCullin, Steve McCurry, Ralph Eugene Meatyard, Susan Meiselas, Joel Meyerowitz, Duane Michals, Boris Mikhailov, Lee Miller, Arno Rafael Minkkinen, Lisette Model och Tina Modotti.

Och när vi kan det vi önskade, då är det lätt att det blir tjatigt. Vi upprepar oss själva, tills vi tröttnar…

Fotointresset hann däremot aldrig etablera sig på riktigt, annat än att vi lärde oss att fotografera. Fotografin blev aldrig mer än att få några egna bra bilder till arkivet, eller att vi hann förnya fotoutrustningen tillräckligt många gånger så att vi kände att vi hade investerat i det bästa…

9728 (5)

I fotoklubben visar vi våra bilder för varandra, eller så bjuder vi in en gästföreläsare som kan inspirera oss till att bli bättre fotografer. I ett fotoforum på Internet visar vi fram våra bilder för att få kritik, eller beröm. Kanske ställer vi några hundra frågor om vilken utrustning vi behöver, eller tipsar varandra om vad marknaden nu kan erbjuda. Det är ju viktigt att vara uppdaterad om vilka prylar som hinner utvecklas…

I bloggvärlden visar vi bilder, bilder, bilder… Med eller utan fototekniska data, kanske även vi berättar om var vi varit – eller hur vi tänkt.

Men det blir nästan aldrig mer än så.

I bokhyllan hemma i vardagsrummet har vi samlat fotoböckerna på en halv hyllmeter; oftast då olika läroböcker för att vi skulle kunna få den information och kunskap vi så väl hungrade efter när fotointresset började etablera sig.

Men det finns sällan några bildböcker; och ännu mer sällan böcker om olika framstående fotografer. Några böcker i fotohistoria känner vi givetvis heller inte till…

Sarah Moon, Eadweard Muybridge, Esko Männikkö, James Nachtwey, Nadar, Arnold Newman, Helmut Newton, Joseph Nicéphore Niepce, Lennart Nilsson, Kazuyoshi Nomachi, Georg Oddner, Jørn Bøhmer Olsen, Timothy O’Sullivan, Paul Outerbridge, Gordon Parks, Martin Parr, Freeman Patterson, Irving Penn, Anders Petersen, Eliot Porter, Man Ray, Marc Riboud, Leni Riefenstahl, Jacob Riis, Herb Ritts, Alexander Rodchenko, George Rodger, Galen Rowell, Leif Rustand och Bjørn Rørslett.

Hur många av de 200 fotografer jag namnger här i inlägget känner ni till? Är de helt nya för er, eller känner ni kanske till 4-5 stycken av dem?

Tänk då på att dessa 200 fotografer är ett tvärsnitt av fotohistorian. Här finns de första fotograferna, här finns fotografer som var innovativa – här finns konstfotografer, porträttfotografer, reklamfotografer, nyhetsfotografer och naturfotografer. Många amerikaner, många från England och Frankrike. Från Tyskland, Japan och Ungern. Ledande fotonationer.

9742 (6)

Här finns även flera nordiska fotografer; från Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Flera av dessa är fortfarande aktiva. Några har hemsidor, många finns att läsa om på olika sajter. Ingen av dessa 200 fotografer är omöjliga att få information om på Internet – om deras liv, deras bilder och karriär.

200 av de viktigaste fotograferna. Att fördjupa sig i, om du är intresserad förstås. Om du vill utveckla ditt fotointresse till mer än att enbart fotografera. För att få ännu mer inspiration, ännu mer kunskap.

Det finns hur mycket material som helst. Inte för att du ska kunna vara upptagen under en vecka eller en månad. Här finns material för hela livet, resten av fotokarriären – och det blir mer och mer…

Sebastião Salgado, Pentti Sammallahti, August Sander, Jan Saudek, Henrik Saxgren, Andres Serrano, David Seymour, John Sexton, Cindy Sherman, Malick Sidibé, Jeanloup Sieff, Aaron Siskind, W Eugene Smith, Lord Snowdon, Frederick Sommer, Edward Steichen, Otto Steinert, Alfred Stieglitz, Dennis Stock, Paul Strand, Christer Strömholm, Josef Sudek, Hiroshi Sugimoto, Harald Sund och Rolf Sørensen.

Kanske hittar du några nya favoritfotografer, fördjupar dig i deras liv och deras bilder. Kanske börjar du köpa in böcker med deras bilder.

Jag kan faktiskt garantera att du kommer bli en ännu bättre fotograf, tack vare en ännu större insikt till de olika fotograferna i fotohistorian. Du får ett viktigt perspektiv till det egna fotograferandet – och det kommer bli nästan omöjligt att undvika bli ordentligt ödmjuk till det egna sättet att tänka.

För vem var egentligen först? På riktigt! Och vilka fantastiska bilder gjorde fotograferna redan i början av 1900-talet? Och hur nyskapande är vi egentligen idag?

9743 (7)

När vi sedan läser om alla dessa fotografers livsöden; deras olika liv och vedermödor – kan vi då också känna igen oss själva? Kan vi se det stora tålamod flera arbetade med; och att några tusen misslyckanden inte stoppade deras utveckling, ibland inte ens bromsade in den…

Vi kanske inte är så ensamma ändå, med de olika problem vi har i det egna fotograferandet?

William Henry Fox Talbot, George Tice, Lars Tunbjörk, Deborah Turbeville, Pete Turner, Jerry N Uelsmann, Roman Vishniac, Ami Vitale, Max Waldman, Jeff Wall, Carleton E Watkins, Albert Watson, Alex Webb, William Wegman, Brett Weston, Edward Weston, Minor White, Garry Winogrand, Joel-Peter Witkin, Art Wolfe och Lothar Wolleh.

Men om du får problem med det egna självförtroendet, helt enkelt för att du fått ett större kunnande om så många fruktansvärt duktiga fotografer – då har du inte förstått vad det egentligen handlar om.

För fotografin handlar om så fruktansvärt mycket mer än det egna fotograferandet, och har så alltid gjort. Kanske börjar du förstå innebörden av ditt eget fotograferande?

Och du börjar dela med dig av ditt utrymme. På samma sätt som du berättar om dig själv och dina bilder, så kommer det kännas naturligt att även ge utrymme till de fotografer som inspirerat dig. I takt med att du blir en bättre fotograf så får du ju även ett större ansvar – att sprida till andra vilken fantastisk historia som fotografin har.

Och inte minst vilka som var och är de viktigaste fotograferna…

(Bild 1 – Trädet faller inte långt från stammen, 2009)
(Bild 2 – Skymning, 2007)
(Bild 3 – Blåsippor, 2015)
(Bild 4 – I vattnet, 2009)
(Bild 5 – Rådjur, 2007)
(Bild 6 – Knipa, 2014)
(Bild 7 – Kanadagäss, 2008)
(Bild 8 – Kaja, 2014)

9729 (8)

15 reaktioner på ”Namedropping för historielösa fotografer…

  1. Att titta på andras bilder brukar bara bli förvirrat och man kan nämna hur många fotografer som helst utan att bli klokare. Fotografer från förr liksom idag vill ju bara förmedla en upplevelse till andra.Fotograferandet från förr var nog mer ett hantverk än dagens fotografer inbillar jag mig.Jag uppskattar fotografer som går sin egen väg som du själv exempelvis. Jag själv brukar titta mycket på Norska fotografers alster utan att bli för mycket påverkad

    • Tack så mycket Ken för din kommentar i frågan! 🙂
      Det finns ju alltid en risk att titta på för mycket bilder; antingen det är på Instagram, i olika bloggar eller på Facebook. Så också med att titta på många bilder från mästare i fotohistorien. Fast jag ser det inte enbart som att titta på mycket bilder; jag själv tycker att det kan vara förvirrande – särskilt om bildtittandet blir ett självändamål. Och på Instagram märker man rätt snabbt att där handlar det mer om att gilla varandras bilder, än att utveckla kunnande inom fotografisk bild eller fotografi i stort.

      Men för mig handlar fotohistoria om just dessa fotografer som går eller gått sin egen väg, på olika sätt varit nyskapande och före sin tid – sådana fotografer som givetvis inte skulle hamnat i bildgillandets fälla på Instagram. Utan där det handlar om helhetsbilden. Att titta på bilderna till Minor White; från hans första år, via olika perioder i livet och helt fram tills hans sista alster. Utvecklingen, förändringen, tankarna. Däri ligger mycket lärdom att ta med sig till det egna fotograferandet. Tycker jag.

      Om man sedan tittar på olika länders fotografi, eller naturfoto som är min egen sfär, så ser man vissa skillnader i de visuella uttrycken. Även om alla blivit mer lika varandra, i takt med den allt större internationaliseringen – så kan man i stort fortfarande se om det är en norsk, svensk eller finsk naturfotograf. Det finns nationella säregenheter.

      • Som jag ser i dina bilder så är det ljuset som speglar dina uttryck och det kan man ju ta efter som lärdom vilket jag anser är det svåraste med just att förmedla känslan i bilden

        • Ljuset är viktigt i mina bilder; så även form och färg, rörelse och linjer. Dessutom finns det mycket symbolik förstås, många personliga tankar och känslor som jag försöker uttrycka. 🙂

  2. Vilken bra och representativ lista; känns nästan komplett 😉 Jag känner igen kanske hälften av namnen. Det är väldigt intressant att upptäcka hur ens egna fotografier är upprepningar av sådant som gjorts av många, många fotografer (eller bildskapare) sedan långt tillbaka i tiden. Hur mycket påverkas vi undermedvetet av sådant vi sett och hur mycket uppfinner vi samma sak på nytt? Och att känna efter i vilka fotografers sällskap man känner sig hemma. Numera tycker jag mig kunna se trender inom samtidsfotografin, på samma sätt som nya riktningar följt varandra genom historien. Jag märker också att mitt eget intresse för vissa fotografer och bildskapare ändras från tid till tid, liksom mitt eget skapande; kanske i takt med tiden (eller i otakt?). Det är helt enkelt till hjälp och mycket intressant att studera fotografins ”ikoner” oavsett om man ”gillar” dem eller inte, också för den som vill göra något helt eget; det ökar självinsikten. Ett värdefullt inlägg!

  3. Jag känner bara till en handfull eller två av dessa fotografer. Vissa har jag några böcker av, andra har jag bara hört namnet på eller sett deras mest kända bilder. Så jag behövde verkligen läsa detta, och kommer att ta till mig av alla dessa ikoner som du bjuder på! Det ska verkligen bli spännande 🙂

    • Det var inte många, så det är nog dags för lite fördjupning i fotohistoria. Jag kan lova att du inte kommer bli besviken, utan faktiskt ännu mer motiverad och inspirerad. 🙂

  4. Tack för ett intressant och synnerligen tänkvärt inlägg, för visst är det underligt att intresset för fotohistoria är så lågt. Inom musiken är det otänkbart att inte känna till de stora giganterna, inte bara inom klassisk musik. Föreställ dig en jazzmusiker som inte känner till Charlie Parker, Ella Fitzgerald m. fl. och deras stil och bidrag till utvecklingen. Eller att vi i Göteborgs symfoniker bara skulle spela nutida musik, då skulle vi garanterat inte ha någon publik. Den fotografiska stilen ändrar sig ju naturligtvis med tiden som vilken annan konstyttring som helst men icke förty finns det många många tidlösa eviga fotografier som man aldrig tröttnar på, jag kan inte förstå hur man inte kan vara intresserade av dessa och fotografernas sätt att tänka. Fotohistoria är inte bara intressant, det är viktigt. Det är av de stora mästarna man lär sig och de stora mästarna har också lärt sig av de stora mästarna. Det är ett evigt lärande, ett givande och tagande.

    I mitt eget skapande har jag bl a Vincent van Goghs måleri med mig och hans sätt att tänka färg, hans sätt att måla luft, och det du och jag har pratat om vid våra träffar. Det är naturligt anser jag att väva in sina föredömen i sitt eget tänkande och är man bara tillräckligt trägen utvecklar man så småningom sin egen stil. Personligen tror jag dock inte på att anstränga sig för mycket att hitta sin egen stil utan det är bäst att låta stilen komma till en själv.

    • Tack för din fina kommentar i ämnet Erik! Uppskattas! 🙂
      Ja, det är lätt att dra paralleller mot musik för att påvisa skillnaderna mellan hur vi hanterar historian. Och självklart hämtar man ju även inspiration från all annan konst, eller estetiska uttryck. Van Gogh är viktig att nämna, det förstår jag fullt ut. Så även Monet, Cezanne, Sisley, Turner och många fler.

      Det med att hitta sin egen stil är svårt, tror heller inte man hittar den. Jag har själv svårt att se min egen stil – utan det är nog lättare för andra att se. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s