Mycket som är positivt där nere, här skjuts det hårt, sällan det finns kvoter och finns det så brukar dom inte uppfyllas.
Har man stålar, så är det bara att arrendera och skjuta. Man kanske inte ska skylla på rika Stockholmare enbart, det finns mycket folk med höga inkomster, här runt Mälaren.
Kan man sen fälla en ståtlig tjur, så har man något att skryta om, det stavas – status.
Tror detta är ett problem som ökar norrut i Sverige. När jag bodde i Hälsingland såg jag inga stora älgtjurar, man jagade älg för intensivt och mindre selektivt.
Snygg pose med benet… härligt rörelse som skapas när de lilla tjuren traskar genom sin skog. (Är det månne samma individ som Håkon visade i ”Et møte fra paradis”? Den med de små söta ”knopparna”?)
(1)
En avslappnad älg glider genom skogen, ser skönt ut. Hoppas jägarna skonar honom, eller är dom skjutglada där nere?
Tack Lars! 🙂
Inte alls på samma sätt som på en del andra platser. Vilket gör att det finns en fin älgstam med många stora och ståtliga tjurar. 🙂
Mycket som är positivt där nere, här skjuts det hårt, sällan det finns kvoter och finns det så brukar dom inte uppfyllas.
Har man stålar, så är det bara att arrendera och skjuta. Man kanske inte ska skylla på rika Stockholmare enbart, det finns mycket folk med höga inkomster, här runt Mälaren.
Kan man sen fälla en ståtlig tjur, så har man något att skryta om, det stavas – status.
Tror detta är ett problem som ökar norrut i Sverige. När jag bodde i Hälsingland såg jag inga stora älgtjurar, man jagade älg för intensivt och mindre selektivt.
Snygg pose med benet… härligt rörelse som skapas när de lilla tjuren traskar genom sin skog. (Är det månne samma individ som Håkon visade i ”Et møte fra paradis”? Den med de små söta ”knopparna”?)
Tack så mycket Gustav! 🙂
Visst är det samma, knopptaggaren, från ett möte med honom någon kväll senare. 🙂
Helt klart en riktigt spännande bild på älg Terje, vilken stämning det är i den… 😉
Tack så mycket Mårten! 🙂