(1)
Det värsta en fågel kan råka ut för är att bli struken ur fågelboken. Detta gjorde jag för ungefär 7-8 år sedan med gärdsmyg. En vanlig fågel som finns lite överallt, men som jag ständigt av en lång rad olika anledningar aldrig fick till några bra bilder på.
Gärdsmygen blev alltså under några år en icke-existerande fågelart, som sedan fick anstränga sig rejält för att påkalla min uppmärksamhet… Och det hjälpte verkligen; för efter ett antal år har den nu äntligen börjat samarbeta betydligt bättre. Jag kan nu glädja mig över ett stort antal rätt så bra bilder på den.
Nu funderar jag på att göra detta även med trädgårdssångaren. Har under två veckor hört den pluddra i mer eller mindre varenda buske här i Mullsjö, men varje gång jag försökt närma mig så tystnar den – för att sedan börja sjunga från en helt annan buske. Så fruktansvärt vanlig, men ack så omöjlig att åstadkomma något i bildväg på. Jag har även suttit länge på vissa platser med hoppfulla ögon…
Bilden ni ser här i inlägget är hittills min enda bild på en trädgårdssångare, från Söderhamn i juni 2006. Det blev en exponering, sedan var den borta. Och i bilden ser ni dessutom att den är orolig och på sin vakt. Ingen bra bild, på långa vägar. Men det är den enda jag kan visa fram…
Så nu är den mycket nära att bli struken ur fågelboken… Hör du detta, kära trädgårdssångare?
Nu ska jag strax ut med kameran, och jag vet att jag kommer passera några sjungande trädgårdssångare – så vill ni nu inte bli strukna, så vet ni vad ni behöver göra. Får jag beställa några bilder på sjungande trädgårdssångare, i lagom softad grönska? Tack!
(Bild 1 – Trädgårdssångare, 2006)
Terje Hellesø 