(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
Även igår jobbade jag med tornseglarna… Ett inte alldeles lätt fotoprojekt, om jag ska vara helt ärlig. Och då handlar det inte om att de flyger fruktansvärt snabbt och att jag ofta väljer att arbeta med korta brännvidder (ned mot 28 och 35mm), utan mer att tornseglarna håller till kring husen och där finns det ju människor. Och människor är nyfikna… Har jag stått still under en timme och glott upp mot ett stuprör i det skarpa motljuset, och dessutom hela tiden gjort små-små förflyttningar så att solen hela tiden ligger precis bakom kanten, då blir man uppmärksammad…
”Vad håller du på med”, säger plötsligt en röst. Jag släpper blicken från kameran och på en balkong står en äldre dam, som tydligen också stått där ett tag. Och även undrat under ett flertal dagar, när jag återvänt till det samma stupröret… Jag tänker till lite snabbt, vet att jag inte kan säga ”tornseglare”, då de flesta inte vet vilken fågel det är – utan jag svarar snabbt och med ingivelse: ”Svalorna”.
”Visst är det underbara fåglar”, fortsätter hon då med glädje och värme i rösten. ”Jag kan sitta på balkongen i timmar och njuta av dem”. Hon verkar glad över att äntligen ha mött någon annan som delar hennes intresse. ”Jag har sett dig här flera dagar och har undrat”, fortsätter hon och jag får mina misstankar bekräftade. Har man stått där under nästan en vecka, mer eller mindre dagligen, och glott upp mot ett stuprör, så är risken stor att många börjar undra vilken märklig kuf som står där. Det nästa blir väl att polisen dyker upp, misstänker jag…
Därför är det underbart med sådana som den äldre damen som nu vågade ta modet till sig och fråga. Och till råga på allt kändes det som jag plötsligt fick en vän för livet, genom det stora intresset för tornseglarna, eller ”svalorna” som många tror det är.
Var till mitt stuprör även i kvällsljuset igår, fast nu från motsatta hållet då jag ville ha motljuseffekter även med kvällssolen som bakgrund. Men det gick inte, tyvärr. Inte för att tornseglarna inte ville samarbeta – utan mer för att hela samhällets ungdomar och ett antal raggare hade samlats precis intill huset och parkeringen. Undrande och brölande raggare som vill skåla i ölflaskor är väl kanske inte den publiken jag önskar när jag fotograferar…
Någon läsare kanske undrar, och började nog undra för rätt länge sedan, om varför jag hela tiden fortsätter fotografera tornseglare. År efter år. Som om jag inte redan borda ha mer än tillräckligt med bilder på dem. Till dessa brukar jag då säga att det är precis så jag arbetar som fotograf. Fortsätter, utvecklar, hittar nya kombinationer – och försöker hela tiden få fram bilder som utmanar ”standardbilderna”. Som igår när jag hade möjligheten att få fram regnbågsfärger i molnen i kombination med genomlysta vingar (också med regnbågsfärger i vingpennorna). Dessutom med kortare brännvidder. Igår var min största brännvidd 250mm som jag använde när jag panorerade på tornseglarna när de passerade skriande i högsta möjliga hastighet (ungefär 400 km/t enligt vad jag läst mig till). De flesta bilderna annars var med 28mm, 35mm och 50mm.
I alla år har jag som fotograf återvänt till de bekanta motiven och försökt ta bilderna ännu ”en bit framåt”; som jag gjort med skogsharar, rådjur, älg, trollsländor i flykt, myggor i flykt – för inte att tala om mina årliga turer till blåsipporna och vitsipporna under våren. Eller isbilder under vintern, nattexponeringar på norrsken och stjärnhimlar – och som jag påbörjat nu i sommar; att försöka få fram fler bilder på åska och blixtar i kombination med flygande fåglar…
Här i bloggen visar jag detta. Bilderna, processen, upprepningarna och utvecklingarna. Hur jag nöter och nöter, fortsätter och hela tiden experimenterar vidare. Att jag nu arbetat in mig så pass bra på tornseglare med stupröret i motljuset bara nu under de senaste dagarna; då kan ni redan gissa var jag står när nästa åskväder med blixtar drar in över Mullsjö… Samma tornseglare, fast nu inte med regnbågsfärger i vingarna – utan med en och annan blixt i bakgrunden istället…
Och idag ska jag dit igen, men nu även med 10mm fisheye…
Så jobbar jag som fotograf; därför blir det mycket bilder på tornseglare här i bloggen – om ni ursäktar… Och på rådjur, älg och dubbelexponeringar på skog – bilder som visar min process som fotograf. I nuet.
(Bild 1 – Två tornseglare, 2014)
(Bild 2 – Två tornseglare, 2014)
(Bild 3 – Fyra tornseglare, 2014)
(Bild 4 – Skriet, 2014)
(Bild 5 – Mot solen, 2014)
(Bild 6 – Mot solen, 2014)
(Bild 7 – Två tornseglare, 2014)
(Bild 8 – Tornseglare, 2014)
(Bild 9 – Tornseglare, 2014)
(Bild 10 – Tornseglare, 2014)
(Bild 11 – Tornseglare, 2014)
(Bild 12 – Tornseglare, 2014)
(7)
(8)
(9)
(10)
(11)
(12)
Terje Hellesø 