Ryfors gammelskog kommer att skövlas…

4337 (1)

Det är med sorg i hjärtat som jag nås av nyheten… Att Ryfors gammelskog utanför Mullsjö, och en av södra Sveriges finaste urskogar, kommer att skövlas. Skogen är naturreservat, men då den samtidigt är privatägd, så har man nu beslutat att skövla skogen helt. Tanken är att utvidga golfbanan vid Ryfors och göra Ryfors till ett stort golfcentrum. Målet är att öka turismen med upp emot tio procent.

Arbetet med att skövla den fantastiska urskogen, som även är ett av mina finaste och käraste smultronställen, har redan påbörjat. Man räknar med att vara klar med skövlingen inom utgången av april för att påbörja arbetet med den nya golfbanan redan under maj.

Jag tänker protestera mot detta, och ger mig till skogen idag för att ställa mig framför skogsmaskinerna!

(Bild 1 – Ryfors gammelskog, 2012)

Edit 2014-0-01 kl 17.49 – APRIL, APRIL!  Jag hoppas verkligen att detta inte kommer vara annat än ett aprilskämt för många år framåt. Jag vet ju tyvärr att många fantastiska skogar skövlas varje år, så mitt aprilskämt kunde har varit sant. Men som tur var, så var det alltså inte det. Ryfors gammelskog kommer finnas kvar att uppleva och njuta många år framöver, och något större golfcentrum blir det nog kanske inte heller vid Ryfors.

Annonser

19 thoughts on “Ryfors gammelskog kommer att skövlas…

  1. Fyfan!

    Samma scenario utspelades i staden där jag bor, fast för ungefär 20 år sedan.
    Kommunen ägde marken i det fallet, dock inget naturreservat men gammal granskog med en å som slingrade sig igenom.
    Nu är bara ån kvar, resten är golfbana.
    Hoppas Terje att fler än du ställer sig ivägen för skördaren när det är dags.

    Med vänlig hälsning Jimmy

  2. är för jävligt detta Terje lika här skövlas fin trollskog ned den ena efter den andra verkar har blivit panik att ta ned fin skog
    ha det
    peter

  3. April……Men det skulle kunna vara sant. Dom ekonomiska intressen har inga gränser för vad dom kan göra med naturvärdena…..:-(

  4. Jag hoppas jag har rätt Terje när jag säger att du inte behöver ge dig ut framför ett gäng skördare, på väg att fälla gammelskogen i Ryfors, det är nämligen den 1 april idag. 🙂
    I annat fall, ring mig så kommer jag farande som en raket och ställer mig bredvid, här ska inte fällas någon mer gammelskog!

  5. Det er jo ren idioti å drive hogst i et naturreservat. Jeg kjenner ikke det svenske regelverket, men det er tydeligvis ikke verdt papiret det er skrevet på. Golfbane!! Måtte Mullvadene underminere ethvert forsøk på å anlegge noe sånt.

  6. Hmm.. Datoen fikk meg til å stusse litt på denne. Tror jeg ble ”rævkjørt” av en bergenser nå?

  7. Hehe! Ni kan alla andas ut, det var som sagt ett aprilskämt. Hade det varit sant, så hade jag också haft svårt att vara lugn. Till det har alldeles för många fantastiska och skyddsvärda skogar skövlats bort genom åren. 🙂

  8. Jag gick på det måste jag erkänna då inget förvånar mig längre. Jag minns när jag en dag besökte T-udden i Gävle och möttes av nedkapade träd och stora fula avtryck av skogsmaskiner så jag vet att det kan hända. Det blev ett jäkla hallå och Gävle energi som låg bakom fick böta för detta tilltag då det inte var helt förankrat med kommunen. Det var fjärrvärmeledningar det handlade om kan jag tillägga. Nu är det dock natturreservat av udden vilket torde utgöra skydd för dylika tilltag i framtiden får man hoppas.

    • Man kan ju hoppas att skogen är skyddad fullkomligt, när den blir naturreservat. Och T-udden känner jag ju också till, med den fina skogen. Vi får hoppas ja, än den är skyddat för all framtid. 🙂

  9. Haha den gick jag allt på 😀 tänkte hur kan de göra så, men å andra sidan ”money rules the world” så det hade kunnat varit sant. Men phu! det var ett April skämt 🙂
    Tur jag är en sävlig norrländning och inte han ut och kommentera den påstådda bedrövelsen. Fy på dig Terje att skrämmas på det där viset 😉 😀
    Christer K

    • Hehe… Får be om ursäkt för att jag skrämdes så. men allt är väl tillåtet på första april? Dessutom var det ju bra för Gammelskogen, att det inte var annat än ett skämt. 🙂

  10. Ett mycket bra och viktigt aprilskämt! Det första svenska naturreservatet blev Rya skog i Göteborg 1928 sedan har det blivit allt fler. Problemet är att det finns en myt om att naturen då garanteras skydd, så ligger det inte alls till. Det enda skydd som finns är mot direkt exploatering som bebyggelse och liknande. De skötselplaner som upprättas följs sällan i praktiken eller så drivs reservaten på ett felaktigt sätt som inte gynnar biologiska mångfalden. Som de flesta naturmänniskor känner till bjuder de rikaste områdena på stor variation inom en begränsad yta mark. Varje art kräver sina specifika livsbetingelser lägg därtill behovet av kläckningsområden och uppväxtområden på samma plats. Ingen skötsel kan någonsin imitera den variationsrikedom som hör samman med oförstörd natur.

    Det är det första problemet, det går sällan- som ofta görs gällande- att återställa förlorade biotoper även om det bildas naturreservat. En annat problem är att naturreservaten skall vara platser för rekreation och passande det rörliga friluftslivet. Det fungerar någorlunda i okända reservat som kanske besöks av ett tusen tal personer om året men i välbesökta reservat blir störningar och slitage betydande. Ta Kullaberg som exempel: mer än 500 000 besökare om året och fler besökare önskar Länsstyrelsen locka dit. Turism näringen är i praktiken viktigare än att skydda området, man har ett dussintal egna guider förutom lokala företagare på platsen så det kryllar av guider medan riktade fältarbeten för att rädda de fortsatt minskande arterna lyser med sin frånvaro, det får inte kosta något!

    Forskare och biologer har larmat om en tilltagande utarmning av gaddstekel bståndet som vildbin och andra pollinerare ex. dagfjärlilar men inget eller väldigt lite händer mer än att bete upprätthålls då det ta generar EU- bidrag och arrende intäkter. Ibland avröjs igenvuxen mark och inhägnas för bete vilket också hänt på Kullaberg dock med misslyckat resultat: Ännu efter flera år innehöll området bara en ”trivial insektsfauna” enligt forskarna som efterlyser ett mosaikartat landskap med vind skyddade sol varma och blommande gläntor insprängda i skogen för att både slutna och öppna ytor skall finnas i direkt anslutning inte stora öppna, kalla, blåsiga hårdbetade områden, det blir bara en variant av rationellt jordbruk. Ett hårdbetat område passar bara en strandäng med tanke på vadarfåglar men inte i skogen för att gynna floran.

    Störningarna på Kullaberg är idag så stora så naturen faktiskt ofta är rikare utanför reservaten! I stort sett all artrikedom backar på Kullaberg förutom artantalet mossor! Sjöfågelhäckningarna är i synnerhet påverkade då dykare, klättrare, fiskare, solbadare och andra äventyrslystna nästan ockuperar strandlinjen under häckningstid. Dessutom guidade turer i grupper i känslig natur! Utveckligen på närliggande Hallands Väderö- en av Terjes många egna fotoområden! ser inte alls lika lika illa ut- tvärtom har ex. sjöfågelfaunan hållits upp väl med en viss ökning totalt sett.

    Hallands Väderö är också populärt men 9 av 10 besökare kommer med Väderö trafiken och tillströmmingen börjar sent inte förrän efter midsommar enl. rederiet, då är häckningen i stort sett över. Dessutom är den största besöks perioden begränsad till några timmar mitt på dagen, sedan återställs lugnet.

    Naturreservaten i den form de fungerar idag är bara delvis en framgångsrik strategi. Formerna för dessa måste omvärderas efter ett helt nytt samhälle än vad som rådde för nästan 100 år sedan då idén först blev aktuell och på den tiden fanns inga som helst utfästelser, förespeglingar eller löften som man idag generöst och aningslöst sprider utan då var det helt enkelt skydd mot exploatering och det lovade åtminstone inte mer än vad som kunde hållas- inte att naturreservaten räddar biologiska mångfalden i vårt land, de har de ingen som helst möjlighet till i det kompromissade med besöksnäringen som man försöker balansera och hålla upp med allt mindre framgång. En näring som tär på naturen och inte ger något tillbaka.

    Så fortsätt att bevaka och skriv artiklar till media då ni är ute och fotar och ni blir uppmärksamma på allt sådant som skadar naturen. Någon verklig opinion mot ”naturvården” i den form den drivs kommer inte fram trots att forskare lägger fram exempel efter exempel. För den som vill få kännedom om vetenskapliga fakta rekommenderas tidskriften Biodiverse (utg. av Centrum för biologisk mångfald) Kostnadsfri och oberoende, finns på nätet.

    Läget 2017 tycks vara värre än man tidigare räknat med så alla behöver hjälpas åt på de olika sätt vi kan.

    • Tack Tomas för ett viktigt inlägg om detta! 🙂

      Jo, särskilt Hallands Väderö känner jag ju väl till efter alla mina aktiva år där. Jag var även med i Sällskapet Hallands Väderös Natur under några år. Jag hade ett flertal synpunkter på skötseln av naturreservatet, särskilt vad gäller betestryck och hur man tunnade i skogarna för att släppa in mer ljus i skogarna för att gynna vedlevande insekter. Minns även hur man tog bort busksnår då ön långsamt höll på att växa igen. Detta gjorde att ängsfloran gynnades och rätt snart hittade vi gula ängar av gullvivor. Problemet är att man satte ut får på bete kort därefter som åt upp gullvivorna. Jag undrade varför man inte kunde plantera ut rådjur för att få ett mer naturligt bete, men dessa ansågs utgöra fara för turister under brunsten… När jag föreslog dovhjortar istället fick jag inga svar. Dessutom ville man utrota skogshararna, då de ansågs vara ett hot mot föryngringen av bokskogen – detta fast harforskarna kunde säga att skogsharen inte åt bokskott om inte de var sjuka, inte annars.

      Sedan finns ju även tidigare fadäser som utplantering av grönfläckig padda som nästan eliminerade stammen av huggorm och snok (den grönfläckiga paddan visade sig var dödlig giftig för ormarna)…

      Nåja, det finns mycket man kan säga om detta. Naturreservaten är ingalunda något bra skydd, om nu skötseln av reservaten mer är av kategorin ”älska till döds” än att grunda sig på naturforskning.

      • Tack själv för dina kompletteringar! Ni ser vilka fantastiska detaljkunskaper Terje besitter även inom naturskydd en helhetssyn och förståelse av djurs beteenden som är ovärderliga när man avser att förmedla naturstämningar.

        Nu tänkte jag gå tillbaka riktigt långt i tiden! När och var uppstod den natur ovan vattnet vi fotograferar i Norden och känner idag? Ja det var förstås efter att senaste istiden försvann någon gång för 10-15 tusen år sedan. Den första landmassa som frilades i Skandinavien var Kullaberg och de första större organismerna som tog berget i besittning var lek vandrande havsöring.

        Från berget rann naturligtvis många bäckar från den smältande isen, den största Vattenmöllebäcken finns kvar än idag och ännu mer anmärkningsvärt: med genetiskt besläktad öring från istidens slut!! Bäcken mynnar vid Vattenmöllan mellan Mölle och Lerhamn på Öresunds sidan.

        Dessvärre kulverterades bäcken för att underlätta jordbruket så sent som i vår tid: 1960-talet. Den återstående fisk förande nedre delen omfattar nu cirka 250 meter av den tidigare kilometerlånga vattendraget. Nyligen har bäcken drabbats av ännu ett hot i vår upplysta tid. Föreningen Vattenmöllans vänner avser att sätta den gamla kvarnen i drift som fanns under 1700-talet för att i pedagogiskt syfte kunna demonstrera hur den fungerar(!)

        Idag finns väldigt lite vatten i bäcken jämfört med äldre tid så skadorna skulle bli betydande på fiskbeståndet, dessutom påverkas hela den återstående sträckningen. Genom att samla vatten under vinter och vårflod i en fångdamm skulle det bli tillräckligt för en eller två visningsdagar i juli. Vattnet skall under drift återföras till bäcken. Det är förstås vansinne- det finns kommunalt vatten på fastigheten, det vore bättre att låta detta cirkulera och återpumpas för att kunna användas så ofta som man egentligen vill, men inte!! Det skall dämmas och leka i vatten- vuxna karlar i pensionsåldern som borde veta bättre än att sätta sig över nordens kanske äldsta levande kulturarv. Men är det så farligt frågar sig säkert många. Ja om uppvärmt dammvatten får bäcktemperaturen att stiga till kanske 25 grader eller mer är det direkt dödligt för fiskar som redan står under stark påverkan under sommarens lågvatten. Dessutom stiger vattnet för att omedelbart falla tillbaka som stänger in fisk som försöker fly undan. Vi talar alltså om öring ungar- ett och tvååriga, omkring 4 och upp till 15 cm.

        Länsstyrelsen har gett kulturbidrag med mer än 100 000 kronor för att stödja initiativet. Platsen ligger inom Möllehässle naturreservat!!! Vid bäckmynningen finns i havet ett skyddsområde med fiskeförbud på båda sidor som saknar skyltar. Den fiskande åläggs att redan innan fisket sätta sig in i vad som gäller i lokala fiskestadgan. Att fiska med handredskap eller nät under förbudstiden i skyddsområdet kan ge böter eller fängelse, medan att riskera allvarligt skada nordens äldsta laxfiskbestånd alltså ger stora bidrag.

        Givetvis har jag påtalat saken för ansvarig fiskeridirektör som naturligtvis motsätter sig kvarn planerna. Nu blir det med all säkerhet ett vattendoms ärende med troligt utslag av en kompromiss så att skadorna begränsas. Man kan således orsaka skador i ett naturreservat på ett unikt havsörings bestånd om det finns skäl att stödja att annan verksamhet!

        Så började naturen till lands i norden men okunskapen och hänsynslösheten är dessvärre stor. Hoten mot vår natur finns från alla håll.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s