Flygande fåglar i silhuett…

4262 (1)

Helt sedan jag började fotografera fåglar lite mer seriöst, runt 1980-81, så har jag ofta försökt fånga dem i flykten. På den tiden använde jag oftast Kodachrome 25 när jag gjorde bilder i färg, vilket inte alltid kunde ge mig de mer snabba slutartiderna. Det blev då naturligt för mig att arbeta med rörelseoskärpa, som jag bland annat visade några exempel på i detta inlägg. Ville jag få fram snabbare slutartider så fick jag antingen fotografera när det var på det ljusaste mitt på dagen, eller så fick jag försöka fotografera fåglarna mot ljusa bakgrunder, ibland i riktigt hårt motljus. Jag hade dessutom mycket svårt att acceptera för ljusa exponeringar, vilket då gjorde att andelen silhuettbilder ökade. Det var heller inte så svårt att ”stjäla några slutartidssteg” när jag mätte ljuset på den ljusare bakgrunden.

Första bilden på fisktärnan som flyger förbi kvällssolen är en typisk sådan bild. Jag spotmätte ljuset på den röda kvällshimlen (inte i solen!) vilket gav mig 1/8000 sekund. Som alltid var det manuell inställning, så när jag hade mätt ljuset så behöll jag den inställningen under alla de bilder jag gjorde just vid detta tillfälle. Här använde jag Ektachrome 100 VS, alltså en diafilm på 100 ISO. Under alla mina analoga år så var det mycket sällan jag gick över 100 ISO. Och så fungerar jag även idag i mitt digitala fotograferande; det blir mycket silhuettbilder för att få snabbare slutartider, samtidigt som det ger mig fågelbilder i speciella ljussituationer – och nästan aldrig med mer än 100 ISO. Brännvidden var 800mm.

4263 (2)

Närbilden på silvertärnan i flykt är fotograferad på samma sätt. 1/2500 sekund på bländare 11 fick jag vid detta tillfälle, när den flög mot kvällshimlen. Och ISO-värdet var 100, givetvis. Jag har faktiskt många av de samma fotograferingsrutiner idag som jag hade tidigare på den analoga tiden. Och målet är också att få fram orginalfiler som mer eller mindre är färdiga, vilket gör arbetet i Photoshop både snabbt och enkelt. Helst vill jag att mina bilder ska vara färdiga direkt i kameran, precis som det var för mig under alla de år jag arbetade med diafilm. Brännvidden jag använde här var 250mm.

Tornseglaren i den tredje bilden är inte fotograferad mot himlen, men väl mot en ljus bakgrund. Landskapet badade i ett intensivt kvällsljus, vilket gav mig speciella ljussituationer när jag fotograferade tornseglare i förgrunden som var i skugga. Jag spotmätte ljuset på den solbelysta bakgrunden och fick 1/1250 sekund på bländare 2.8. Det gav mig bilder på mörka tornseglare i flykt, nästan i silhuett – men det gav mig också bilder med spännande kontraster. Här använde jag 200 ISO, vilket var det lägsta ISO-värdet på Nikon D100 som jag då hade. Här använde jag 400mm.

4264 (3)

Många tror att den svartvita bilden på tornseglaren visar månen som bakgrund. Vilket det inte är. Det är solen som är på väg att försvinna bakom molnen. Även här spotmätte jag ljuset på den ljusare himlen intill solen, vilket gav mig en slutartid på 1/4000 sekund på bländare 5.6. Med det värdet kunde jag sedan helt koncentrera mig på att få rätt komposition, och inte minst få tornseglaren i skärpa. Vilket inte är det lättaste då den ibland flyger förbi fruktansvärt snabbt. Men är man tillräckligt envis, så går det till slut. Man lär sig efterhand hur de flyger, deras snabbhet – och inte minst vilka ställen där de oftast passerar.

När jag planerar att fotografera tornseglare så handlar mycket om att först sitta och studera dem. Hur de flyger, var de oftast uppehåller sig och jagar insekter. Och var möjligheterna till bilder är som störst. Ibland kan jag sitta en hel timme innan jag börjar fotografera. När jag bestämt mig för vilken brännvidd jag i första hand ska arbeta med så gör jag även ett antal provpanoreringar; både hur snabbt jag kan följa dem i sökaren, men också hur jag kontinuerligt kan fokusera för att hålla dem i skärpa under stora delar av panoreringen.

Den svartvita bilden är med 400mm och 100 ISO.

4265 (4)

Den femte bilden på tranan är en analog bild från 1987. Den är från Stora Bjurum i Västergötland och fotograferad med 28mm. Bländaren var 5.6 och slutartiden 1/60 sekund. Bilden är från gryningen när de första molnen började färgas röda och jag använde Kodachrome på 25 ISO.  En bild som visar att det gick att frysa fågelrörelser även innan soluppgång, beroende på vilken typ av bilder man gjorde.

Bilden är en av mina första vidvinkelbilder på trana, med åren har det alltså blivit rätt många. Särskilt nu när jag bor i Mullsjö; dels är det gott om trana runt i Mullsjönaturen men det är heller inte långt till Hornborgasjön där jag nu gör årliga besök när tranorna samlas i början av april. Denna bild är från potatisåkern uppe vid sågen, där tranorna samlades tidigare – innan man flyttade matningen till Trandansen.

4266 (5)

Rätt ofta genom åren har jag arbetat med vidvinkelobjektiv på tornseglare i flykt. I den sjätte bilden använde jag 18mm, bländare 6.3 och 1/2500 sekund. Bilden är från Ålsjön utanför Söderhamn i Hälsingland, en sådan dag då tornseglarna svärmade i stort antal och ibland passerade rätt nära. Kameran stod på stativ mot ett låst utsnitt, sedan tryckte jag av varje gång en tornseglare passerade.

På flera sätt är det faktiskt lättare att fotografera tornseglare i flykt med vidvinkel än med tele, mycket för att det ska så lite till innan tornseglaren är ur bild med teleobjektivet. Den är kvar i bilden lite längre med vidvinkeln, dessutom gäller det ju som jag skrivit tidigare att hitta de ställen där tornseglarna oftast återkommer.

Bilden är givetvis med 100 ISO.

4267 (6)

Särskilt under de senaste åren har jag försökt att fånga tornseglare i flykt framför moln i extremt skarpt motljus. Solen är ofta precis utanför bildkanten. Flera av dessa bilder är gjorda från min balkong, där jag under hela sommaren har tillgång till mängder av tornseglare. Jag kan ibland sitta där under fem-sex timmar och stirra mot himlen. Jag har givetvis på mig solglasögon för att inte förstöra synen, dessutom har jag ett tak på balkongen och jag sätter mig oftast i ett sådant läge att solen hamnar precis bakom takkanten. Ungefär som ett motljusskydd. Annars skulle jag ju blivit blind även med solglasögon…

För att få fram färgerna i molnen gäller det att underexponera bilderna rätt mycket, och sedan vänta tills en tornseglare passerar precis framför de ljusaste molnen. Jag använde bländare 11 och fick då 1/2500 sekund. Vill minnas att det då var tre steg underexponerat. 100 ISO som vanligt och en brännvidd på 400mm. Bländare 11 gav mig ett lite större skärpedjup vilket gjorde det lättare att få tornseglare i någorlunda skärpa.

4268 (7)

Den åttonde bilden visar en flock gräsänder som passerar kvällshimlen. Jag gjorde en spotmätning på himlen, som exempelvis i de två första bilderna, och sedan behöll jag det värdet under flera bilder som jag gjorde vid detta tillfälle. Efterhand som det mörknade fick jag dock göra kontrollmätningar och göra små korrigeringar. Slutartiderna blev längre efterhand som det mörknade och det sista bilderna från kvällen visar gräsander med spännande röresleoskärpa, på en slutartid på 1/4 sekund.

Denna bild är med 1/500 sekund på bländare 11. Brännvidden var 400mm och givetvis också 100 ISO. Självklart hade jag både manuell ljusmätning och manuell fokusering – det är det enda sättet för mig att ha full kontroll över bilderna jag gör.

4269 (8)

Den nionde bilden på skatan i flykt framför soluppgången är också från min balkong. I björkarna sitter det ofta två skator, som jag ofta fotograferat speciellt i morgonljuset. Under september blir det extra intressant då solen då står upp precis bakom björkarna. Då sitter jag med kameran på stativ och låst utsnitt. Sedan väntar jag på att skatorna ska flyga från björken och framför soluppgången. Det har blivit rätt många sådana bilder genom åren.

Här använde jag 1/3200 sekund på bländare 6.3. Brännvidden var 220mm och självklart också 100 ISO.

Den tionde bilden på havsörnen som lyfter framför de röda gryningsmolnen är från Söderhamn och en plats där det ofta uppehöll sig havsörnar under vintern. Här har jag använt samma teknik och tillvägagångssätt som den analoga tranbilden från 1987. Bilden blev till mer av en tillfällighet, jag hade en kamera med 28mm i handen när en havsörn plötsligt lyfte från kärrskogen. Jag såg inte havsörnen innan den flög upp, kanske hade den varit rätt bra kamouflerad – men jag reagerade snabbt när den lyfte upp mot himlen. Ljuset mätte jag direkt på himlen och det gav mig 1/500 sekund på bländare 4.6.

4270 (9)

Tornseglaren som flyger mot månen är en dubbelexponering direkt i kameran. Det hade varit omöjligt annars att få skärpa på både tornseglare och måne. Både bilder är med 1/500 sekund på bländare 7.1. Först gjorde jag bilden på tornseglaren, sedan flyttade jag utsnittet upp mot månen och ställde in skärpan på den och gjorde andra exponeringen. Båda är med 400mm på 100 ISO.

Vill ni se några fler fågelsilhuetter i flykt kan ni exempelvis se vidare på följande inlägg: Fågelsilhuetter, Fågelsilhuetter och Det bara råkar vara en råka.

Fotograferar ni själva ofta fåglar i silhuett?

4271 (10)

(Bild 1 – Fisktärna och kvällssolen, 2001)
(Bild 2 – Silvertärna, 2007)
(Bild 3 – Tornseglare, 2006)
(Bild 4 – Tornseglare och solen, 2007)
(Bild 5 – Trana i gryningsljus, 1987)
(Bild 6 – Tornseglare och vide, 2009)
(Bild 7 – Tornseglare och molnfärger, 2012)
(Bild 8 – Gräsänder, 2006)
(Bild 9 – Skata i soluppgången, 2010)
(Bild 10 – Havsörn i gryningsljus, 2006)
(Bild 11 – Tornseglare och månen, 2013)

4272 (11)