Inspiration, trots allt…

3667 (1)

Tre bilder av livet, tre bilder som visar vad livet handlar om. Om ett landskap utan tydliga konturer, där fantasin är på väg att skapa något eller att en bristande fantasi får det att tyna bort. Om några höstlöv, där pessimisten ser hur de gradvis förmultnar – och optimisten ser skapandet av viktig mylla som grogrund för vårens blåsippor. Om några bruna grässtrån som vajar i vinden, för att sedan ryckas bort. Eller att rötterna blir starkare för att klara hårdare vindar…

Ute är det mörkt och helmulet. Det är januari och mitt i vintern. Det är för milt för snö och is, men för kallt för att trivas. Det är inte ens vindstilla…

Inget gnistrande julkortslandskap. Men heller inga färggranna blomsterängar, ingen vacker fågelsång.

Det känns ensamt i skogen. Naturen kan inte erbjuda några nödvändiga högtidsstunder; inget ljus, inga motiv – inget intressant att få uppleva…

Det känns som det blir en lång väntan. Väntan på livet; på våren med alla blommorna och den intensiva fågelsången. Kanske blir det heller ingen riktig vinter, innan vintern är över…

3668 (2)

Är livet enbart till för att infria våra förväntningar? Våra drömmar? Lever vi enbart under högtidsstunderna; när bankkontot är fullt, när en ny bil står parkerad framför huset, när man är frisk och glad, när radion spelar favoritlåten, når de första blåsipporna lyser i lunden, när koltrasten sjunger som finast – eller när den stora älgtjuren stannar så fint i motljuset i morgondimman och ger mängder av spännande bilder.

Allt däremellan, allt detta andra; är det enbart en transportsträcka? Där vi tvingar oss själva att stå ut. Eller kan vi finna styrka i denna längtan; att få drömma och att få fantisera? Högtidsstunderna är nog kanske inte tillräckligt många för att fylla hela livet, eller så behöver vi denna transportsträcka för att bättre kunna njuta av högtidsstunderna. Eller är det kanske så att det just är denna ”transportsträcka” som är själva livet?

Som fotograf försöker jag bli allt bättre på att njuta av ”transportsträckan”. Jag gör bilder som medvetet är konturlösa – och jag letar efter motiven som ger mig dessa bilder. Jag verkligen letar efter bruna höstlöv och bruna grässtrån. Jag väntar också otåligt på mulna och blåsiga vinterdagar, jag kan längta efter sådant som de andra blundar för.

Därför blir mina högtidsstunder allt fler! Därför fotograferar jag nästan varje dag. Därför är jag hela tiden inspirerad. Trots allt! För att jag fotograferar själva livet.

(Bild 1 – Landskap, 2014)
(Bild 2 – Löv, 2014)
(Bild 3 – Gräs, 2014)

3669 (3)

Annonser

19 reaktioner på ”Inspiration, trots allt…

  1. Jag tror du har helt rätt! Jag tror glädjeämnena blir fler om vi lär oss att uppskatta de små sakerna i livet.
    En del säger att vi måste ha tråkigt för att uppleva roligt och det stämmer, det är kontrastprincipen. Men vad är roligt? Om vi i stället tänker att vi vill uppleva allt det vackra, att se det vackra i naturen, runt omkring oss, i livet, så tror jag vi blir lyckligare och innebär inte denna ökade lycka att livet är litet roligare?
    För mig är det så. Jag försöker se det vackra i det lilla, i varje upplevelse. Därför blir ”transportsträckorna kortare”. Men vad med kontrastprincipen? Jag tänker att man inte tröttnar på det vackra. Jag tror inte jag måste uppleva en massa fult för att se det vackra. Jag vet redan vad som är fult, människors inneboende fulhet och svek. Denna vetskapen räcker för att kunna njuta det vackra fullt ut. Ett leende, en riktig vän, solen som bryter igenom molnen, ett lågt motljus, gräsets rörelser i vinden, dina fotografier Terje. Allt det vackra jag får uppleva gör mig tacksam emot miraklet vi alla deltar i, livet. Men som så många upplever som bara transportsträckor. Jag tycker synd om dom, det är så mycket dom mossar.
    Skönt att du ser detta Terje!
    Med vänlig hälsning,
    Anders

  2. Hej Terje!
    Läckra och inspirerande bilder!

    Skadad av underytanfotografering ser jag en triggerfish bland dina löv. Riktigt fin!
    Tycker om din rörelsebild och din fina beskrivande text. Snyggt!

    Mvh, Jonna

  3. Så bra skrivet! Som du vet så bestämde jag mig för snart ett år sedan att försöka njuta av varje dag och acceptera det som vädret erbjuder. Det funkar inte alla dagar, men faktiskt så kan jag för det mesta känna glädje och lycka över vad dagen har att erbjuda, oavsett väder. Det känns fantastiskt! 🙂 Och när nu ”alla”, som vanligt, redan i början på januari börjar prata vår och gnälla över ingen snö, blåst, kyla, för mycket snö osv, så känner jag mig bara lyckligt lottad att kunna glädjas över just den ”transportsträcka” du beskriver. 🙂

    För övrigt så fastnade min blick en stund extra vid bild 3. Fantastiskt vackert fast det ”bara” är lite vissnat gräs. Tittar man mer noggrant så ser man såå mycket mer!

    Önskar dig och Malin ett underbart 2014 med massor av fotograferande!

    • Tack så mycket Ninna! 🙂
      Visst är det så, och att livet blir mycket annorlunda om man ändrar inställningen till både transportsträcka och högtidsstunder.

      Önskar dig en god fortsättning, så ses vi under helgen!

      Fast inte mellan 15.30 och 18 idag, då visas matchen Rochdale-Leeds. Det är tyvärr alldeles för sällan man får se Leeds på tv numera… 🙂

  4. Fint och välformulerat,Terje. Idag vill jag påstå att transportsträckorna dessutom har blivit mycket längre mellan människor då dagens lösen tycks vara att satsa på dig själv och skit i andra. Att hitta intressegemenskap har blivit mitt sätt att lättare stå ut med tråkigheter som förr eller senare gnager på en gammal kropp. En bra vitamininjektion är att besöka din blogg och få ett och annat ord på vägen till ett roligare liv. Näst sista ordet i föregående mening kan stämma både på norska och svenska. Nog raljerat från min sida,nu går jag ut och käkar lite snygga kvarvarande höstlöv. 🙂

    Mvh Ove

  5. oj fint skrivet och fina bilder på det=) du kan konsten att få en att inte sluta att läsa dina rader=)
    ha en fin helg
    peter

  6. Var dette et lyskespark til min mildt vinterdeprimerte kommentar?;) I såfall traff det der det skulle:) Livet er alle dagene og intrykkene mellom..

    • Hehe… Det blir så av og til, at en kommentar gir en start til en insikt – som blir en tekst med tanker. Din kommentar var en slik, takk for det Børge! Din kommentar var viktig og meget bra! 🙂

  7. Detta tycker jag verkar väldigt sunt!
    Du har lärt mig uppskatta den grå tiden i skogen så pass mycket att jag börjat fundera på om jag verkligen vill att det ska bli vår och sommar igen. Men naturligtvis har varje årstid sin tid och fördel när man tänker efter.
    Att bara uppskatta de fina dagarna är inte roligt, det är då mycket man går miste om på vägen till dessa. ”Transportsträckan” som du benämnt den är är ju precis lika vacker den. Uppskattar man den inte så bör man nog lära sig att göra det. Även dessa dagar är en del av livet precis som du skriver. Gillar man naturfoto så får man inte glömma att naturen inte slutar existera under dessa ”transportdagar” utan finns också då. Jag tycker att denna milda vinter som råder just nu och egentligen känns som en förlängning av hösten lyfter fram helt nya delar av skogen som kan vara svåra att hitta t.ex. en sommar/vår då lövverken och växtligheten istället tar plats.

    • Tack Mårten! 🙂
      Jag är mycket glad över att läsa den vandring och de upptäckter du gjort som naturfotograf. Och hur detta ger dig en ännu större insyn till naturen och även ditt personliga bildskapande. Ska bli spännande att se fortsättningen! 🙂

  8. Mycket fina tankar du för fram, tänkvärda ord. Vintern och brist på värme och ljuset gör mig inte glad eller förhoppningsfull, men försöker så sakteliga omvärdera och se precis som du skriver. Något speciellt i allt. Nöjer mig med det eftersom de övriga har delgett mycket av det jag känner.
    Sköna bilder du illustrerar detta med. där du plockat fram skönheten i förfallet eller hur jag nu skall uttrycka mig kort utan att flumma ut i någon obegriplig gallematias 🙂
    I sista bilden visst är det ansikte där med ögon som tittar upp från den mossbeklädda stenen, spännande!
    Första bilden verkligen kaosteori åskådlig gjord på bild, en bild jag verkligen drunknar i 🙂
    Löven på asfalten så stilfullt och rent komponerat. Verkligen fin känsla i den. Förfall som verkligen ger hopp. haha det blev allt lite flum iaf 😉
    /Christer K

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s