Idag anlände sidensvansarna…

(Sidensvans, 2013)

(Sidensvans, 2013)

(Sidensvans, 2013)

Idag anlände de första sidensvansarna här till Mullsjö… Runt ett 20-30 tal sidensvansar har jag hittills sett runt rönnbärsträden utanför huset. Visar tre av bilderna som jag hittills gjort.

Nikon D200 och 400mm.

Tilværelse…

(Nötskrika, 2013)

…hele tiden blar skyene om til en ny side. Våre kontinenter og hemisfærer er det fort gjort å fare over, men fra sinnets dybder vil en uoppdaget og uendelig region alltid være tilgjengelig, på alle kanter, langt forbi solnedgang…

Noen synes at alle områder av menneskets tilværelse, både topper og daler, er inntatt av deres forgjengere, og at alt er gjort… Denne kjedsomheten og livsleden, er sikkert like gammel som Adam.

Mange lever fortsatt, til tross for økt spillerom siste tiden, like overfladiske liv som før… En meitemark er en mye klokere innvåner… Tross all sin aktivitet, flyr disse ikke i vei til varmere strøk eller springer over til andre og bedre beiteland. Man unngår ikke et onde ved å flykte fra det, men ved å grave dypere eller heve seg over det – slik meitemarken blir kvitt problemer med frost og tørke ved å gå i dybden.

Det er lettere å oppdage en såkalt ny verden, slik Columbus gjorde, enn det er å gå litt mer i dybden på denne som vi tror vi kjenner så vel… Det eneste som er nødvendig, er litt oppriktighet og sunn fornuft for å få oss til å se at det er en annen verden bakom den ordinære… La oss stoppe opp litt og ikke jakte på en oppklaring med det samme, men ha tiltro til at rikere dybder snart vil vise seg. Det er bare et tynt grolag vi nå står plantet på… Enhver vil – om man er klok – utvikle røttene sine der det er best mulighet for å bære frukt… Hvorfor har et menneske plantet sine røtter så solid i bakken om det ikke var for at dets topp skulle vokse og modnes, og strekke seg tilsvarende høyt opp i været? Edle vekster verdsettes for den frukt de omsider bærer frem i lyset og luften, høyt hevet over bakken… For hvis vi kunne inspireres av at vårenes vår vekkes i oss, ville vi uvegerlig heve oss henimot en edlere og mer befriende tilværelse.

Kulturmennesket er et naturmenneske med økt erfaring og klokskap.

Hvordan kan et menneske være et klokt menneske, om det ikke forstår bedre enn andre hvordan livet bør leves?

(Text av Henry David Thoreau, 1817-1862, översatt till norska av Mia Svagård)

Landskap på högkant…

(Baremosse, 1992)

(Knuthöjdsmossen, 1996)

(Kökar, 2001)

(Storamölla, 1990)

(Kungsstenarna, 1995)

Ungefär 25 procent av mina bilder är i stående format, alltså fotograferade på högkant. Hur det är bland andra fotografer vet jag inte. Det finns de som aldrig fotograferar på högkant, men jag har också sett fotografer som enbart fotograferar på högkant. Vad jag ofta upplever däremot är att många sällan bemästrar båda. Det ena formatet blir ofta lidande i komposition. Många vrider till högkant för att få ”mer med i bilderna”, utan andra större tankar. Nästan som per automatik, vilket ger bilder med tomma ytor antingen i överkant eller underkant… Få tänker att man måste ändra höjdled när man vrider från liggande till stående format. Ändras inget blir det ena formatet lidande.

Visar fem analoga landskapsbilder, samtliga fotograferade på högkant.

De blå tonerna och däggdjuren…

(Rådjur, 2010)

(Älg, 2013)

(Dovhjortar, 1989)

3340(Igelkottar, 1989)

(Fladdermus, 2005)

Visar några olika bilder på däggdjur som alla är fotograferade i skymningsljus eller gryningsljus.

Rådjur – Nikon D200, 400mm, bländare 2.8, 1/80 sekund och 400 ISO.
Älg – Nikon D200, 400mm, bländare 2.8, 1/80 sekund och 400 ISO.
Dovhjortar – Nikon FA, 400mm, bländare 22, 1/8 sekund och Kodachrome 64.
Igelkottar – Nikon F3, 20mm, bländare 2.8, 1 sekund, avtonat gråfilter och Kodachrome 25.
Fladdermus – Nikon F5, 400mm, bländare 2.8, 1/15 sekund och 1/60 sekund, dubbelexponering och Ektachrome 100VS.