Att flytta sitt dåliga mående till andra…

(Hovs hallar, 2000)

Det finns många människor som mår dåligt tyvärr, och ibland får jag känslan att antalet är ökande. Särskilt verkar Internet vara är en plats där många av dessa ynglar i flock. Det räcker att nämna alla dessa destruktiva ”internettroll” som verkar ha som sitt enda innehåll i livet att göra livet surt för andra. Vissa av dessa har fast tillhåll på diverse mer eller mindre ljusskygga forum där de gömmer sig under olika fantasifulla pseudonymer; och här frodar häcklandet, förlöjligandet, smutskastandet och ifrågasättandet. Alla dessa försöker sedan framstå som kunniga, pålästa, ärliga och laglydiga – som någon form av intern agenda för att rättfärdiggöra sig själva. Som om ett häcklande i kombination med anonymitet någonsin kan bli något bra och seriöst. Självklart har man pseudonymer och är anonyma, för att man inte ska framstå offentligt som kompletta idioter. Inte vill man heller att det ska komma fram vilka som döljer sig bakom dessa pseudonymen; så att alla andra snabbt kan avfärda personerna ifråga som psykiskt störda.

Jag har fått min beskärda del av kommentarer från dessa personer. Nu senast idag faktiskt. Fick kommentaren ”Hello, this is just a daily reminder that you are a fraud” till mitt förra inlägg ”21 oktober 2009”, en landskapsbild i morgondimma från Helliden utanför Tidaholm. Avsändaren kallade sig denna gång för ”Erik”. Tidigare har personen använt sig av namn som bland annat ”Arnold” och ”Greger”. Studerar man de olika IP-adresserna som använts vid de olika tillfällena så verkar personen flytta mellan Skellefteå, Upplands-Väsby, Södertälje och Stockholm. Varför personen skriver på engelska vet jag inte, då tidigare kommentarer varit på svenska.

Det med ”daily reminder” är synnerligen intressant, då det måste vara flera månader sedan personen lämnade en kommentar senast. Jag får se om det kommer någon imorgon, så personen åtminstone kan hålla det som sägs i kommentaren. Annars blir det ju inte en daglig påminnelse till mig. Eller?

Det har ju varit tyst från dessa människor på sistone. Tror faktiskt det var två månader sedan jag fick förra idiotkommentaren, då från en annan person. För att nu plötsligt få en ny, nu på morgonen. Mejladressen som ”Erik” hade uppgivit var rasist.javisst@gmail.com, visst är det fantastiskt! Att jag som naturfotograf, i min blogg med naturbilder – kan fungera som en magnet för ”alla” instabila och psykiskt sjuka människor i Sverige. Livet till ”Erik” kan verkligen inte vara tillräckligt spännande och intressant.

Jag tycker verkligen synd om dessa personer som håller på. Antingen det är små internettroll som är helt okända och obetydliga i livet i övrigt, eller att det är välkända fotografprofiler som lever ett dubbelliv på Internet. Det som skapar någon form av gemenskap är mobbning, häcklande, dålig humor, avund, bitterhet, skitsnack och skadeglädje. Och det är verkligen inga bra egenskaper. Vissa av dessa uppvisar dessutom andra mindre trevliga karaktärsdrag som fanatism och hat, som största motivation för att orka fortsätta. Vissa av dessa personer är direkt farliga med tydliga våldstendenser, medan andra opererar mer som en ”varg i fårakläder”. Tänk att något så ”oskyldigt” som fotografi eller naturfotografi kan innehålla så mycket av psykiska tragedier och instabila personer. Att det finns krig i världen är nog kanske inte så konstigt egentligen…

(Rådjur, 2013)

Visst kan man välja att ignorera dessa idioter; då vissa av dessa älskar att få uppmärksamhet – särskilt så länge de kan få fortsätta vara anonyma och gömma sig bakom olika pseudonym. Men det är samtidigt också rädda människor, som när de ställs inför en människa ”face to face” då ser man hur de nästan försvinner till en svag skugga. Jag träffade på en av dessa personer här i Mullsjö för ett tag sedan. En person som varit synnerligen aktiv på ett forum och skrivit de mest otäcka saker om mig som person och människa. Han hade dessutom deklarerat i forumet hur väl han kände till mig som fotograf, och hade gjort så under många år. Det var skrattretande att läsa vad han skrev om mig – och jag kunde direkt för mig själv konstatera att han inte hade den blekaste aning om något. Tro det eller ej, men han hälsade artigt men kunde inte undvika att göra sig så liten som möjligt. Jag nickade givetvis tillbaka, och när han skyndade iväg kunde jag inte annat än tycka synd om honom. Så stor och erfaren som han ville framstå på Internet, så liten och feg var han i verkligheten. Egentligen borde han ju haft tusen frågor till mig…

Om diskussionerna om mig fortfarande lever på olika forum på Internet, det har jag ingen aning om. Det är nu ett bra tag sedan jag blev uppdaterad av någon vän. Tror det senaste jag fick veta var att flera av medlemmarna hade börjat bråka med varandra, på ett av de mer ökända forumen. Däremot är det vissa namnkunniga fotografer som fortfarande verkar hålla på, och vissa gör det helt öppet. Kanske inte så smart egentligen, om man tänker på längre sikt. Men det kanske inte dessa personer gör?

Jag har inga problem att hantera all denna skit och idioti idag. Det påverkar inget i mitt fotograferande och skrivande. Annat än att jag tar avstånd från det, vilket jag alltid gjort. Personer som på olika sätt försöker trycka ned andra, det är personer som aldrig kommer stå högt i kurs hos mig. Därför är det något som jag med jämna mellanrum kommer skriva om – vilket jag gjort vid ett flertal tillfällen. Tror första gången jag skrev om detta offentligt var på en blogg jag hade på Fotosidan för många år sedan.

Jag lever och har hälsan. Jag fotograferar mer än någonsin, jag bloggar, jag har olika kurser och föreläsningar. Vilket jag självklart kommer fortsätta med. Vilket alla borde vara tacksamma över; i synnerhet alla de idioter som fortfarande håller på. Vad skulle de annars då göra idag? Så tråkiga deras liv då plötsligt skulle bli, om jag verkligen hade försvunnit från jordens yta.

Jag gjorde några korkade misstag, men något svin kommer jag inte bli. Den dagen jag skulle börja behandla andra människor illa, den dagen kommer aldrig. Inte ens om jag skulle vara anonym under ett pseudonym på något Internetforum skulle jag börja behandla andra människor illa. Så lågt skulle jag aldrig sjunka! På det området har jag ett fullkomligt rent och vitt samvete; helt fritt för avund, bitterhet, mobbningsmentalitet eller att häckla andra människor.

(Nötväcka, 2013)

Annonser

21 oktober 2009…

(Höstmorgon, 2009)

En bild från 21 oktober 2009 – Helliden, Västergötland.

Pentax K7, 85mm, bl 2.8, 1/80 sek, dubbelexponering, 100 ISO.