(Rådjur 1, 2013)
(Rådjur 2, 2013)
(Rådjur 3, 2013)
Visar tre bilder från ett rådjursmöte igår ute i Mullsjöskogarna. Två rådjur stod in mot skogen på andra sidan av ett kalhygge. Första bilden är med 400mm, andra bilden med 130mm och den tredje bilden som är i svartvitt är med 48mm. I första bilden är ett av rådjuren relativt tydligt, och många skulle nog säga att det är bästa bilden. I den andra bilden ser man att det är två rådjur och skogen som fond blir ännu tydligare. Kanske några tycker det är bästa bilden, då den kan upplevas som mer informativ och med lite mer dynamik i kompositionen. Tredje bilden är miljöbild, rådjuret syns knappt i bakgrunden – och den är dessutom i svartvitt.
I mitt tycke är tredje bilden den bästa. Den innehåller mer och känns i mina ögon mest komplett. Tittar man sedan runt i bilden så hittar man många intressanta detaljer.
Men smaken är som baken, vi tycker nog olika.
Terje Hellesø 
Vill helst inte välja,tycker om alla tre,men kan ju säga att för ett par år sedan hade ettan varit given favorit,men har märkt att jag ändrat mig en del.Kan självklart tycka om sådana bilder än.I dag blir min favorit dock nr två,hade gärna sett den i s/v.
Jag lutar helt klart åt bild nr 3. Mest för att den är i sv.
Och att man får leta lite efter rådjuret och upptäcker annat på vägen dit.
Tack Jan-Olov och Anders! 🙂
Håller med om att det är svårt att välja, kanske för att bilderna också är rätt olika varandra. Den andra bilden också hade fungerat mycket bra i svartvitt. 🙂
Tycker bäst om den andra bilden för man ser mkt mer av miljön i den o inte bara en prick som man får leta efter för att se vad du tänkte fota
Tack Kristina! 🙂
Hehe… Visst får man leta. Men det är en sådan bild som jag i en föreläsning/kurs skulle prata om som en landskapsbild. Och inte alls säga något om rådjuret helt till någon i publiken plötsligt skulle fråga: Står det ett rådjur där i bakgrunden? Och sedan komma med följdfrågan: Hur länge fick du vänta tills det kom ett rådjur i bilden?
Det är alltid lika intressant med dessa ”motsatsbilder”. 🙂
Nu har jag tittat på bilderna en gång till och jag måste nog säga att bild nr 2 går mer och mer bort för mej.
Jag är alls ingen förespråkare av att horisonten ska ligga si eller så, eller att något inte bör vara centrerat i bilden osv.
Så länge det funkar för bilden och kompositionen kan saker och ting vara placerade hur som helst. Tycker jag.
Men just i det här fallet dras mina ögon till trädet, med sin strimma av vit snö, i mitten (nåja, nästan mitten) hela tiden och jag finner mej endast betrakta detta träd till slut.
Inget fult träd, förvisso, men rådjuren försvinner ut i kanterna för mej.
Tack igen Anders! 🙂
Det finns alltid olika detaljer som vi gillar/inte gillar i bilderna. Träden i andra bilden är mycket dominerande, och rådjuren får en mer undangömd roll. Vilket också var en tanke från mig. 🙂