Vad är egentligen landskapfotografi?

(Skäralid, 1999)

Landskapsfotografi är svårt att kategorisera, tycker jag. För hur måste en landskapsbild se ut för att kunna benämnas som landskapsfotografi? Ett utsnitt ur ett landskap, är det landskapsfotografi? Den kände japanske landskapsfotografen Shinzo Maeda (1922-1998) arbetade ofta och gärna med olika utsnittsbilder på just träd. Min bild från Skäralid skulle kunna vara en bild av Maeda, även om jag med förkärlek jobbar mycket och ofta med det blå ljuset – något som Maeda mycket sällan arbetade med.

De mer klassiska stora vyerna som man oftast förknippar med landskapsfotografi är kanske det jag minst arbetar med i mitt eget fotograferande. Trots det, så är jag kanske mer landskapsfotograf än något annat – något jag fått höra ett stort antal gånger genom åren. Även när jag fotograferar olika djur som däggdjur, fåglar och insekter – så arbetar jag oftast med bilder där djuren är i ett större sammanhang. I ett landskap, i sin miljö. När jag fotograferar makro; med allt från insekter och blommor till olika isdetaljer – då arbetar jag med makrolandskapet. Allt jag fotograferar försöker jag ju få in i ett samanhang, en helhet – som i ett landskap.

Jag märker detta särskilt när jag ska kategorisera mina bilder i det egna arkivet. Ofta blir det svårt för mig att placera särskilda bilder i en särskild kategori. Fåglarna, däggdjuren, insekterna och växterna är förhållandevis enkla – och de sorteras även in efter arter. Fast träden kan skapa problem för mig, då dessa ju också är växter – men lika gärna kan vara landskapsbilder. Alla skogsbilder är ju då på något sätt växtbilder, vilket för mig kan vara något märkligt… Jag har idag följande huvudkategorier i arkivet; LANDSKAP, DETALJER, ABSTRAKTIONER, VÄXTER, SMÅKRYP, FÅGLAR, DÄGGDJUR och MÄNNISKOR. Visst skulle jag kunna börja tagga bilderna till mer än en huvudkategori, men så långt har jag inte kommit än i mina sorteringar.

(Sandön, 1999)

Bilden från Sandön är en bild som är svår att kategorisera. Är det en landskapsbild? Från förgrunden till bakgrunden är det minst ett hundratal meter. Men allt är ihoppressat med telet (270mm), och den lilla bländaröppningen (64) förstärker känslan av att allt är närmare varandra. Dessutom har vi ingen riktig horisontlinje. Det är en bild som bygger på sandmönster och ljus, och kanske heller borde placerats under DETALJER. Och sedan i underkategorin SAND. Eller?

Men bilden är ju också ”svår” och ”mystisk” och givetvis allt annat än konkret i sitt uttryckssätt. Kanske borde den ligga under ABSTRAKTIONER istället?

Jag har genom åren haft ett större antal föreläsningar och kurser i temat landskapsfotografi. Varje gång har jag då medvetet valt att inkludera även bilder på däggdjur, fåglar, insekter och växter – där de är placerade i sin miljö. Några har då valt att förstå och acceptera mina indikationer, andra har valt att protestera. Några klara direktiv verkar alltså inte finnas. Tittar man vidare mot USA och Storbritannien blir förvirringen ännu större. Även om NATURE PHOTOGRAPHY på senare år blivit alltmer accepterat som en kategori, väljer de flesta fortfarande att referera till WILDLIFE PHOTOGRAPHY. Vilket gör det svårt att definiera kulturlandskapet på rätt sätt, kanske. I USA och Storbritannien är LANDSCAPE PHOTOGRAPHY dessutom en helt egen kategori för många, där två av mina favoritfotografer, Minor White (1908-1976) och Paul Caponigro (1932- ) ofta placeras. Deras bilder är nästan enbart från naturen och ofta får vi se detaljbilder på både ismönster och ormbunkar. Men de räknas inte som ”riktiga naturfotografer”…

Bilden här under från Øygarden utanför Bergen i Norge är däremot tveklöst en landskapsbild. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Eller?

(Øygarden, 1999)