Äntligen mosippa…

(Mosippa 1, 2012)

Har precis kommit hem från en utflykt till mosippeskogen. Äntligen har jag nu fotograferat mosippa! Genom åren har det blivit många bilder på både backsippa och fältsippa, men mosippa har det av olika anledningar inte blivit förrän nu. Bättre sent än aldrig, skulle man kanske kunna säga. Första bilden är med 180mm makro, bilden under med 10mm fisheye och blixt.

(Mosippa 2, 2012)

Annonser

Bildkommentaren – ”Kveldsstemning” av Kjell-Arne Haraldsen

(Kveldsstemning, foto: Kjell-Arne Haraldsen)

Det är ett fint och vackert djurmöte som Kjell-Arne Haraldsen har lämnat in till ”Bildkommentaren”. Men det är på samma gång också en riktigt vacker djurbild, dels genom det graciösa uttrycket hos hjorten men också i kombinationen med tallen intill. Jag får nästan en ”syskonkänsla” mellan hjorten och tallen.

Kjell-Arne skriver: Dette bildet tok jeg på ein kveldstur i mai 2011. Den sto heilt i ro, og lot meg få ta et par bilder før den snudde seg og sprang sin vei. Bildet har jeg kalt kveldsstemning.

Det första jag reagerar på i bilden är just uttrycket hos hjorten, men också de härliga färgerna. Det varma och röda kvällsljuset på hjorten och tallen i kontrast till den saftiga grönskan. Just den saftiga grönskan får mig att direkt associera till mina hemtrakter i västra Norge. I de trakterna där det regnar så ofantligt mycket att grönskan är kraftigare och saftigare än någon annanstans. Dessutom finns det gott om kronhjort i västra Norge, jag minns själv alla de spännande hjortmöten jag hade när jag fortfarande bodde i Bergen. I brist på både älg och rådjur blev kronhjorten det enda större däggdjuret jag som djurfotograf kunde arbeta med.

Kronhjorten är skygg och inte alls lika lättfångad som älg och rådjur. Här i Mullsjö som jag numera bor finns det också kronhjort, men man ser de nästan aldrig. På varje fotorunda ser jag rådjur, ibland blir det också något älgmöte, i vissa områden kan jag också någon gång få möte en flock med dovhjortar. Men kronhjorten ser jag nästan aldrig! Att fotografera kronhjort blir därför ofta också en jakt på att överhuvudtaget få den att fastna på bild.

I motsats till många andra motiv i fotovärlden, har naturfotografen ibland svårt att överhuvudtaget få se de motiv man vill fotografera. Just i detta att aldrig kunna vara säker på vad man får möta, ligger också en del av fascinationen inom naturfotografi. Det blir en fotojakt där bildbytet ofta helt uteblir. Dessutom kan man aldrig veta på förhand vad man får möta under de fotoutflykterna; jag tror inte jag har haft två lika utflykter under hela min karriär – både vad gäller motivmöten och bildskapande.

Kjell-Arne har verkligen lyckats fånga just detta; det snabba mötet och hjortens oerhört skärpta sinnen. Blicken direkt mot fotografen, öronen vidöppna och kroppen på helspänn. I vilket ögonblick som helst exploderar den och försvinner som en skugga… Jag kan även föreställa mig de vidöppna näsborrarna som kippar efter en farlig och främmande lukt. Skärpan sitter också som en smäck, och blänken i ögonen skapar extra liv. Fotografen har även lyckats skapa en fin helhetskänsla i bilden. Inramningen är behaglig och framhävar hjorten på ett bra sätt. Särskilt viktiga för bilden är de mörka tallgrenarna i bildens överkant som håller kvar blicken i bilden, vilket förstärker just känslan att vara kvar i djurmötet. Mötet mellan hjorten och mig som bildbetraktare.

De ljusare klipporna och stenarna i bakgrunden ger kontrast i bilddjupet men också värdefull miljökänsla. En liten buske mellan hjorten och bildens vänsterkant väger upp med en gren som sticker upp från gräset mellan tallen och bildens högerkant. Det blir balans i bildkompositionen och det förstärker bildens harmoniska helhetskänsla. Hjorten blir en del av sitt landskap, även om mötet var snabbt och plötsligt. Ögonblicket därefter var hjorten borta…

Sitter avslutningsvis och funderar lite kring bildens format. Det är liggande, vilket kopplas mot lugn och vila. Ett stående format hade gett känsla av uppåtväxande och monumentalitet. Ett kvadratiskt format hade förstärkt känslan av harmoni. Men valet är givetvis fotografens, jag vill inte förändra något som fotografen presenterar. Min uppgift som bildbetraktare är att ta till mig det som fotografen visar fram och vad sedan fotografens bild berättar. Några tydliga facitlösningar finns ju inte. Och sedan är det ju alltid så att en bildkommentar säger mer om den som kommenterar, än om fotografen och bilden som kommenteras.

Att hjorten stirrar direkt mot fotografen har jag inga problemer med. Inom vissa kretsar i naturfotomiljön ger detta minuspoäng. Men inte hos mig! Ur en ren bildsynpunkt tyder det på kontakt och direkt kommunikation, vilket också har sina fördelar. Det blir på något sätt ännu mer en porträttbild. Och alla vet ju hur det skulle vara att titta på hundratals bilder på människoporträtt där alla verkar titta på något oförklarligt till höger eller vänster om kameran. För mig gäller alltså inte ”varken eller”, utan ”både och”. Bilder som berättar om mötet mellan vilda djur och människan/fotografen, det har alltid fascinerat mig.

För några ögonblick får jag hemlängtan, och i minnena är jag vid en skogsglänta söder om Bergen. Där jag hade många av mina egna hjortmöten, under tidig gryning eller sen skymning.

Tack Kjell-Arne för att du ville visa fram din fina hjortbild. Jag tycker det blev en riktigt läcker och uttrycksfull bild! Gratulerar!

________________________________________________________________________________________________

BILDKOMMENTAREN
Ni läsare kan när som helst skicka in en av era bilder för att få mina kommentarer. Ni skickar då in en bildfil över mejl till terje.helleso@gmail.com, och glöm inte att märka mejlet med ”Bildkommentaren”. Bilden ska vara i jpeg med längsta bildsida 600 pixlar, motivet spelar ingen roll. Naturbild eller inte. Ni lämnar med en liten berättelse om bilden med en bildtitel till bilden. Enbart 1 bild kan ni skicka in, ni kan först skicka in nästa bild när er bild har blivit kommenterad. Ni får heller inte vara anonyma! Har ni en egen blogg eller hemsida, glöm inte att lämna även denna i mejlet så länkar jag vidare när bilden publiceras och kommenteras.

Jag kommer med jämna mellanrum presentera en av dessa inlämnade bilder, och lämnar sedan en lång och omfattande kommentar till bilden. Har ni frågor om er bild kan ni lämna dessa i berättelsen till bilden, så kommer jag göra så gott jag kan med att besvara dessa frågor. Välkomna att skicka en bild över mejl från och med idag.