Inställningar i kameran…

(Ladusvalor, 2006)

Då och då får jag frågor om vilka inställningar jag använder i kameran. Dels är det ständigt återkommande frågor under fotokurserna och efter föreläsningarna, men detta är också bland de vanligaste frågorna jag får över mejl eller telefon. Många vill veta, ibland kanske av ren nyfikenhet – men jag vet också att många är osäkra på vad som gäller, eller vad som kan vara de bästa inställningarna. Vad som är bäst försöker jag alltid tona ned, då mycket handlar om rutiner eller vanor – eller om smak. Och att alla fotografer säkerligen har sina egna övertygelser till hur bilderna bli så bra som möjligt. Jag kan enbart informera om hur jag gör, och vad som är rätt för mig. Min facit, som jag följt under många år. Jag manipulerar gärna och ofta, men alltid när jag fotograferar – inte efteråt! Jag har ett mycket öppet bildsinne, och är i stort helt befriad för eventuella konventioner. Jag är aldrig låst när jag tittar på andras bilder; att jag jagat andra fotografer med ”blåslampa” som arbetar i Photoshop – det är en ren lögn! Jag är försiktig med ”pekpinnar”, och utgår alltid från mitt eget sätt att arbeta som fotograf när jag lämnar tips till andra. Jag har skämtat ett antal gånger, med hur mycket glimt i ögonen som helst. Jag gillar ju att ibland provosera! Men alla förstår inte humor, eller så är det viktigt att fortsätta framhålla denna offentliga bild av mig för ett kunna rättfärdiggöra den hetsen som fortfarande pågår om mig både som fotograf och människa. Här kommer några av mina inställningar i kameran:

Jag väljer alltid ett så lågt ISO-värde som möjligt, om inte ett högre värde kan ge mig en gryninghet som en särskild effekt. Generellt väljer jag högre ISO i svartvitt än i färg. Under den analoga tiden använde jag nästan uteslutande Kodachrome på 25 ISO fram till 1992. Därefter bytte jag till Fujichrome Velvia på 50 ISO. Denna film använde jag sedan nästan uteslutande fram till 1999 när jag bytte till Ektachrome VS på 100 ISO. De svartvita filmerna som jag använde mest var Kodak Tri-x, Kodak Panatomic-x och Ilford HP-5. När jag blev digital i 2004 låg jag på 100 ISO. Min första digitala Nikonkamera var D100 som hade 200 ISO som lägst, något jag inte var så förtjust i. Men ordningen återställdes med D200 som hade 100 ISO som lägst. Med Samsung Pro 815 väljer jag oftast 50 ISO då jag har tillgång till det ISO-värdet på den kameran. Annars är det oftast 100 ISO som gäller för mig. Ibland är jag på 400 ISO, och då oftast i skymning och gryning vid djurfoto. Någon sällsynt gång är jag uppe i 800 ISO, och då i svartvitt. Ibland har jag experimenterat med upp till 6400 ISO digitalt, men då för att jag ville ha en grynigare känsla i de svartvita bilderna. Kanske är jag konventionell, men ett så lågt ISO-värde som möjligt ger bättre och renare färger i bilderna – och jag har också bättre kontroll på kontrast och nyanser.

Slutartiden ställer jag alltid in manuellt! Så har jag alltid gjort, och jag ser ingen anledning att bryta detta. Jag känner en större kontroll i att jobba manuellt, och det går betydligt snabbare för mig att ändra till en mörkare eller ljusare exponering enbart med att klicka uppåt eller neråt till en annan slutartid. Att snabbt kunna ändra, men där jag också som utgångsläge har en exponeringsresultat som jag gillar. Vill jag har så snabba slutartider som möjligt väljer jag en större bländaröppning eller i undantagsfall ett högre ISO-värde. Slutarautomatik använder jag aldrig!

Bländaröppningen ställer jag alltid in manuellt! För mig finns ingen anledning att använda bländarautomatik då jag vill ha full kontroll över det skärpedjup jag får till den bländaröppning jag valt. Fotograferar på alla möjliga bländaröppningar, för att få exakt det skärpedjup jag vill ha. Men jag ser också att största och minsta bländaröppningen är mina mest använda, då jag antingen vill ha största möjliga skärpedjup eller inget alls.

Full kontroll på ”Siffran 3”, det vill säga ISO-värde, bländaröppning och slutartid! Jag väljer alltid först ISO, sedan bländaröppning och sist slutartid. Jag använder aldrig program, alltid manuella inställningar. Givetvis ställer jag också in ISO-värdet manuellt! Detta är rätt för mig, vad andra väljer att göra är upp till dem.

Aldrig auto på vitbalansen! Oftast står vitbalansen på ”sol”, för att ha samma utgångsläge som på den analoga diafilmtiden. Då blir skuggorna kalla och blå och kvällsljuset/morgonljuset blir varmare. Vill inte ha ”färggrå” digitala bilder, helst ska mina digitala exponeringar se ut som en diabild redan på skärmen i kameran.

Alltid spotmätning! Ljusmätaren är alltid inställd på spotmätning (punktmätning). Då har jag full kontroll på var jag mäter ljuset, och att just detta blir medelgrått. Inget annat! Gillar inte genomsnittsmätningar, då får kameran vara med om att komma med sina egna exponeringsförslag – och dessa är oftast fel. Enligt mig!

Aldrig RAW! Jag har aldrig någonsin fotograferat i RAW, mitt råformat är jpg av högsta kvalitet. Tvärtemot vad många spekluerar om i dessa tider (efter mina manipuleringar med lodjursbilderna), så gör jag alltid bilden klar i kameran. Inte efteråt i datorn! Behöver aldrig göra några större korrigeringar av exponering eller färgbalans i efterhand.

Multiexponeringar i kameran! Jag arbetar ofta med olika multiexponeringar, och det är nödvändigt för mig att mina kameror har den möjligheten. Gör inga kollage i efterhand (tvärtemot vad många spekulerar om i dessa tider), av den enkla orsaken att jag inte är road av att arbeta i Photoshop. Mitt bildskapande är alltid i kameran, när jag fotograferar. Ur en konstnärligt aspekt är jag mer som en friluftsmålare.

Filter, svartvitt, HDR i kameran! Jag använder ofta olika filter; och då mest avtonat gråfilter och olika färgfilter för svartvitt. Avtonat gråfilter har jag framför linsen, men med mina Pentaxkameror använder jag flitigt flera av de filter som jag har tillgång till i kameran. Oftast de olika färgfilter som finns när jag arbetar i svartvitt; men jag väljer också olika softfilter. Dessutom har jag också tillgång till infrarött i svartvitt, och jag kan också göra HDR-bilder direkt i kameran. Dessa använder jag när jag känner för att göra något ”annorlunda”.

Alltid manuell fokus! Har aldrig arbetat med autofokus, annat än när jag gjort bilder med några enklare digitala kompaktkameror.

I Photoshop gör jag inte mycket! Jag kan göra enklare korrigeringar av nivåer och kontrast. Jag kan också göra enklare beskäringar av bilderna, jag är verkligen inte trogen ett fast bildformat – något jag heller aldrig var på den analoga tiden. Numera skärper jag aldrig mina bilder, om inte bilderna ska förberedas för tryck. Jag klonar bort damm, men klonar aldrig bort motiv ur bilderna. Om jag har en störande gren i bilden väljer jag heller att göra en beskäring av bilden än att klona bort grenen. Jag försöker vara så noggrann som som möjligt redan när jag fotograferar, vilket gör att jag sällan har störande grenar eller strån i bilderna. Ibland kan jag konvertera en färgbild till svartvitt i Photoshop, men oftast väljer jag att fotografera i svartvitt direkt i kameran. Vad andra fotografer gör i Photoshop är givetvis helt upp till dem.

Annonser

26 reaktioner på ”Inställningar i kameran…

  1. Som tidigare elev känner jag igen dina ord om inställningarna, och det är många kloka ord som jag bär med mig! Däremot har jag funderat mycket över filformatet och faktiskt bytt till att fotografera med RAW istället för JPG. Anledningen är inte att jag vill kunna ändra i efterhand, utan att RAW ger så mycket större omfång av färger, nyanser och toner. Min sambo fotograferar nästan bara analogt, och jag har märkt att RAW är mer som film än vad formatet JPG är – det finns helt enkelt mer ”information” i en RAW-bild, precis som det gör i ett välexponerat negativ. Precis som du säger så måste varje fotograf hitta det som passar dem, och jag har upptäckt att RAW passar mig bättre. 🙂

  2. Bra att du skriver ned allt, eftersom jag har så j*kla dåligt minne! 😀
    Tack för all hjälp! Det blir nog bra till sist. Ska bli spännande att se vad England har att ge! 🙂

  3. Tack Anna, Wictoria och Ninna! 🙂
    Anna: Ajdå… Inte har du väl börjat med RAW? Hehe… 😉
    Wictoria: Autofokus är bra att det finns. Jag har ju fått grå starr, så jag vet inte hur framtiden ser ut för mig med manuell fokus. Det får framtiden visa. 🙂
    Ninna: Minne? Vad är det? Hehe…

  4. Tack. Det känns skönt att du har samma inställning som jag, utom att jag fotar i RAW.Det är mest för vitbalansen, som jag kan ändra då
    Marianne

  5. Tråkigt att du fått gråstarr, är själv oroad om problem med synen skulle uppstå. Fick börja med insulinbehandling för två år sen, så synen känns som hotad. Inte bra med dålig syn om man fotar!

    När man kollar dina bilder, så undrar man hur du fick till bilden -rent tekniskt alltså och då får dina ”inställningar” -som du visar här, en stor betydelse. Foto är mest en fråga om teknik, som jag ser det. Om man bortser från all den tid det tar i gömsle, smyga, vänta ut tillfälle mm. Där lägger man ner mest med tid, en helt otroligt massa tid! Dina uppgifter här ger mig nya infallsvinklar på inställningar vid fotografering, bra.

    Vad det gäller Photoshop så går det mycket tid där, ändrar nivåer i bilden. Ytor blir ljusare eller mörkare, en kvist kan plockas bort mm. Ser det som en förlängning av mörkrumsarbetet, det har varit massor av den varan i mitt liv. Numera så blir det betydligt lättare och bättre i Photoshop, dessutom så slipper man stå i ett mörkt rum, kanon.

    Exponerar bilder gör jag manuellt med spotmätning och full bländaröppning, när det gäller djur. Använder oftast min EOS 1V, har flera modeller av EOS 1 och min film numera är Fuji Provia 400X. Har kört den sens den kom ut, tror det var 2006. Är en Kodachrome fanatiker, så det har varit mycket av filmen Kodachrome 200. Började tröttna på kornen i den filmen, så i början av 2000-talet började jag med Fuji´s Provia 400F. Men nu så är det bara Provia 400X som gäller, beställer filmerna från Brunos i Stockholm.

    Innehar en EOS 1D, som jag tar andra bilder med, används inte i naturen.

    • Det med grå starr blev ändrat. Var tillbaka till ny ögonläkare ett år senare, som gav mig en helt annan dom. Jag hade INTE grå starr, och jag behövde inga starka läsglasögon heller. Så kan det bli. Jag påtalade detta för den nya ögonläkaren som inte ville uttala sig om den förra jag gick till, men som kunde bekräfta att jag inte hade grå starr.

      Vi är lite olika på teknikområdet Lars; foto är mest en fråga om teknik för dig. Det är det inte för mig. För mig är fototeknik jämförbart med gömsle, hur man smyger på djur mm – det handlar om tillvägagångssätt. Vilket i och för sig kan vara intressant att få tips om från andra fotografer; men det säger ju inget om bilderna. Bildernas innehåll, symbolik, berättelse, uttryck, de visuella kvaliteterna – det som gör bilden till en bild som står över de andra. Och det kan fototekniken aldrig göra ensam. Jag har genom åren sett många tekniskt ”perfekta” bilder som är riktigt tråkiga, bilder som inte alls kommunicerar.

      Men detta visste du nog redan, då jag skrivit om detta flera gånger tidigare här i bloggen. 🙂

      • Låter bra att det inte var något fel med synen.

        Tror du missuppfattat mig om teknik, tror vi är ganska överens, menar samma sak ungefär?
        När du skriver ”inställningar”, så är det tekniken som var i fotoögonblicket, man kan väl kalla allt annan förberedelse för teknik också, en definitionsfråga kanske? Med uppgifter om ”inställningar”, så får man en inblick i exponeringsögonblicket, hur tänket var.

        Naturligtvis så kan inte det tekniska avgöra om en bild är bra eller dålig, det är som du skriver ”bildens innehåll eller visuella kvaliteter” det kan inte fototekniken fixa på egen hand. Om en bild kommunicerar bra eller dåligt, är väl upp till betraktaren och fotografen får väl hoppas att han gjorde allt rätt, tänkte rätt, valde rätt teknik. Så att andra uppskattar bilden.

        • Tack Lars! 🙂
          Tror nog vi är ganska överens egentligen, men ibland så kommer det några tilläggsfrågor bara för att undvika missförstånd. Så det är lugnt. 🙂

      • Naturligtvis så är det ladusvalor, hade lite bråttom där. Tornseglare heter tornsvalorna numera, så det blev fel där.

        Har flera bon med tornseglare runt min lägenhet, dom bor ca en meter från mina fönster här högst upp på hörnet av huset.

        Det är ett otroligt drag här med seglarna, bara någon meter ifrån mig när jag befinner mig på balkongen, som också är på det smala hörnet av huset. Det kan vara grupper av fem eller tio stycken som stryker förbi. Men någon bra bild har jag inte fått till, borde bli någon i framtiden.

        • Kan nog bli ett projekt, har tänkt att en digitalkamera behövs, kanske jag får en denna månad.

          Tänker att man behöver mata på med bilder och hoppas det blir en blir ”rätt” bild. Det tar 3,6 sekunder att få slut på en rulle om den är oexponerad. EOS1 V har tio bilder per sekund, så digitalt fotograferande är nog en nödvändighet för mig, i detta fall.

        • Kommer så väl ihåg första gången jag hade ett större fotoprojekt på tornseglare och svalor, det var sommaren 1985. Då använde jag Kodachrome 25 och under sommaren gick det minst 80 rullar film (kanske 3000 exponeringar). Det blev ett fåtal bilder som gick att använde, har 6 bilder som jag är riktigt nöjd med, från alltså runt 3000 exponeringar. Det blev dyrt ja, vill minnas att Kodachrome 25 då låg på runt 70 kronor per rulle (inklusive framkallning). Det blev några dyra bilder, de som blev bra! Idag är det betydligt lättare, bilder som inte blir bra raderas ofta direkt i kameran – och snabbt kan jag vara igång och göra flera bilder. Och sedan hela tiden höja ribban. Under en dag med fotografering av tornseglare, kan det ge runt 50-100 bilder som jag är riktigt nöjd med. Alltså betydligt flera än på den analoga tiden. Sedan bor jag på ett kanonställe för att fotografera tornseglare också, vilket givetvis också gör det lättare. 🙂

        • Det betyder att för dom sex bilderna, så blir styckepriset ca 933 kr/bild – om jag räknade rätt. Min ekonomi klarar inte sådana summor, på den tiden så laddade jag filmkassetter med Ektachrome 200, det fanns film på metervara och det fanns två labb här i stan som framkallade med E6 processen. Släpade runt på minst ett kamerahus till, laddat med Kodachrome 64. Till djurbilder så använde jag Leitz Telyt 560 och ett Nikon 1000mm med ombyggd bajonett till Leica-kameror. Båda objektiven hade lågt ljusvärde så det blev Ektachrome 200 till djurbilder. Ofta hade jag ett kamerahus med film som pressades till 400, alltså ett med 200 och ett med 400 ISO, eller som det hette på den tiden DIN.

          Hoppas jag får igång min Nikon-skanner snart, problem med mjukvaran just nu. Som jag skrev till dig förut så hänger sig Photoshop hela tiden, programmet fick spatt när jag försökte ställa in skannern till Adobe RGB. Det går inte att byta tillbaka till sRGB heller, men svart vitt funkar. Har som jag skrev tidigare listat ut vad som behövs, har lyckats fått tag på ”rätt” tekniker på Nikon, så det är ett äldre operativsystem på gång. Skannern i Mac får bara ha ett gammalt system och då max OSX 10.3.9 (Panther) och det måste vara Mac med dubbla processorer. Har fått tag på en Mac G5, en av dom sista som gjordes med dubbla processorer, det verkar vara bra snurr på den jämfört med min G4:a.

          Det är inte mycket som är skannat av mina bilder, tänker på dom som är monterade i arkivet. Nikon Coolscan fick en uppgradering 2006 vad det gäller kornreduceringen, så
          det är bara nya inskanningar som måste till och inläsning av arkivbilder. Dessutom så har jag minst tvåhundra rullar som ligger på mitt stora ljusbord, omonterat. Så nog återstår det mycket jobb!

          Dom där sex bilderna som du tog sommaren 1985 av tornseglarna, har du dom skannade, är mycket nyfiken på dom. Trevligt om du kunde publicera dom här på nätet.

          Som du beskriver i ”inställningar” så använder du manuell fokusering. Har du gjort det på dom där sex bilderna och gör du det samma idag med digitala kameror ?

        • Det blev rätt kostbara bilder ja… En av bilderna publicerade jag i detta inlägg, en bild med 20mm på tornseglare. En annan av bilderna, på en hussvala, har jag publicerat i detta inlägg. Ser att antalet rullar och bilder jag blev nöjd med är lite annorlunda än jag innan skrev till dig, som du kan läsa i den första länken. Just den bilden på tornseglare har jag haft publicerad ett flertal gånger, och även använt i ett flertal föreläsningar under den analoga tiden. Så trots de höga kostnaderna som jag hade till dessa bilder, så har jag gått med vinst om jag räknar in åtminstone vad jag tjänat på tornseglarbilden. Det kan idag tyckas vara rätt slösaktivt att använda så mycket film, men på den tiden var det ungefär det enda man fick göra för att lyckas göra de bilderna jag ville göra på tornseglare och svalor i flykt.

          På den tiden arbetade jag mycket med Nikkor 300mm och Novoflex 400mm. Och alltid Nikon F3 med MD-4 motor som gav mig 6 bilder per sekund. En film varade i sex sekunder, vilket gjorde att det i vissa fall kunde gå en hel rulle på en tornseglare som passerade – där de flesta bilder var misslyckade. Antingen oskarpa, eller med halva fåglar eller inga fåglar alls.

          Självklart använde jag manuell fokus då, som jag även gör idag. Numera är tornseglare den fågelart jag har flest bilder på i arkivet, mycket tack vare ett flertal rätt så omfattande projekt under 2010-2013. Med förra sommaren som den kanske mest framgångsrika. Numera använder jag ofta 400mm, men även brännvidder mellan 10mm och 250mm. Helt beroende på vilke typ av tornseglarbilder jag vill göra. Jag har skrivit en kortare artikel om att fotografera tornseglare, som du hittar här.

  6. Tack för all text, med förklaringar på dina inställningar!
    Nu har jag lite flera infallsvinklar på förbiflygande seglare, det visar sig hur det blev för mig.

    För två dagar sen kom den första tornseglaren till mitt område, likaså kom den svartvita flugsnapparen på samma dag. Så nu är insekterna igång och sommaren lika så. Kan tänka mig att dom har nog kommet till dig, två veckor tidigare.

    • Tack Lars! 🙂
      Första tornseglarna såg jag 17 maj, verkar vara datumet när de anländer till Mullsjö. Även förra året såg jag första tornseglarna 17 maj. Den svartvita flugsnapparen kommer ungefär två veckor tidigare. Svarthättan kom natten till 16 maj, då jag hörde många sjungande hannar. Alla sträckfåglarna verkar ha kommit nu förutom näktergal, trädgårdssångare och härmsångare. Dessa tre har jag ännu inte sett eller hört. 🙂

  7. Att komma igång och fota :

    Var till en liten sjö med sothöns och revirstrider för för en månad sen. Bar på ca tjugo kilo packning och lyckades snubbla, varpå jag skadade en häl. Har taget det lugnt i en månad, var ut i går, gick bara 100 meter. Nu är det lika jävligt igen med foten. Det blir inte mycket bilder då, men jag fick ett par bra bilder på hönsens slagsmål. Några bilder för tröst till foteländet !

    • Låter tråkigt detta. Hoppas det läker relativt snabbt så att du kan komma ut igen för fullt. Du har ju en heldag här i Mullsjö också framöver att tänka på. 🙂

      • Blev förbannad över det hela, hade bara sandaler på mig. Allt emot mina normer, har skadat mig för många år sen, höll knappt att ta mig hem. Så min norm är, alltid kängor.

        Måste så klart komma till Mullsjö innan fåglarna tystnar, hoppas att EOS 7D ll har dykt upp. Lättare att prata och fota om man kan se bilderna på direkten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s