Insekter med vidvinkel, del 2…

(Flickslända, 1988)

(Trollslända i flykt, 1987)

(Fjädermyggor, 2009)

(Nattfjäril, 2009)

(Trollsländor, 1997)

Bjuder på fem bilder till för att visa fram flera bildexempel på insekter med vidvinkel.

Flicksländan är från Lärkelsholmssjön i Skåne, i juli 1988. Kameran var Nikon F3 och brännvidden 16mm (fisheye). Bländare 22 och 1/250 sekund med Kodachrome 25. Trollsländan i flykt är från Pennebosjön i Halland, i juli 1987. Kameran var Nikon F3 och brännvidden 20mm. Bländare 22 och 1/250 sekund med Kodak Tri-x. Fjädermyggorna är från Lilltjära i Hälsingland, 6 juli 2009. Pentax K20D och brännvidden 18mm. Bländare 5.6 och 1/320 sekund på 100 ISO. Nattfjärilen är från Söderhamn i Hälsingland, 19 juli 2009. Pentax K20D och brännvidden 18mm. Bländare 22, 1/100 sekund och blixt på 100 ISO. Trollsländorna är från Trollsjön utanför Mullsjö, i juni 1997. Nikon F3, 28mm, bländare 22 och 1 sekund slutartid. Avtonat gråfilter och Fujichrome Velvia på 50 ISO.

Annonser

Insekter med vidvinkel…

(Trollslända, 2006)

(Humla och gul sötväppling, 2006)

(Humla och mjölkört, 2009)

(Mygga, 2011)

(Spindel, 2009)

Jag tror det var runt 1980-81 som jag började experimentera med att fotografera insekter med vidvinkelobjektiv. På den tiden var insektsfotografering något som man i första hand fotograferade med makroobjektiv, ofta också i kombination med mellanringar och/eller bälg. Däremot fascinerades jag av vidvinkelperspektivet; och då särskilt hur något i förgrunden kunde växa upp och ge ett intryck av att vara mycket större än det egentligen var – särskilt i kombination med den lilla bakgrunden. Vidvinkel drar ju isär motiven, inte enbart i sidled utan också i djupled. Där det i verkligheten kanske enbart är 5-10 meter till bakgrunden kan det se ut i bilden i efterhand som det istället är 50-100 meter… Med en stor insekt i förgrunden blir det lätt ”brutala” perspektiv.

Ofta kombinerar jag med små bländaröppningar, för att få ett så stort skärpedjup som möjligt. Vilket tyvärr också ger längre slutartider. Men med att jobba i motljus, eller ha insekterna upp mot himlen i silhuett, så kunde jag få snabbare slutartider. Ibland kombinerar jag också med blixt för att insekten ska bli skarp. Avtonat gråfilter ibland för att jämna ut kontraster.

Under de första åren blev det många skymningsbilder på stativ. Insekterna är ju trögare på morgonen, särskilt när de är fulla av daggdroppar – vilket gör det lättare att komma riktigt nära. Med åren har jag dock experimenterat mer och mer också med flyktbilder och kamera på frihand. Kanske kan detta vara ett bildtips inför den stundande sommaren?

Första bilden på trollsländan är från Ålsjön i Hälsingland, 3 juni 2006. Kameran var Nikon D100 och brännvidden 16mm (fisheye). Bländare 22 och 1/250 sekund på 200 ISO. Bilden på humlan i flykt med gul sötväppling är från Granskärs våtmark i Hälsingland, 16 juli 2006. Nikon D100 och 16mm (fisheye). Bländare 22 och 1/125 sekund på 200 ISO. Bilden på humlan i flykt med mjölkört är från Landa i Hälsingland, 25 juli 2009. Pentax K20D och brännvidden 16mm. Bländare 22, 1/100 sekund och blixt på 100 ISO. Bilden på myggan i flykt är från Trollsjön utanför Mullsjö, 6 juli 2011. Pentax K20D och brännvidden 18mm. Bländare 22, 1/15 sekund och blixt på 100 ISO. Spindeln (som givetvis inte är en insekt) är från Ryfors utanför Mullsjö, 23 juni 2009. Pentax K20D och brännvidden 10mm (fisheye). Bländare 22 och 1/125 sekund på 100 ISO.