Personliga platser – Gettlinge gravfält…

(Trygghet, 1996)

Det finns platser som är oerhört speciella, utan att jag direkt kan säga varför. Platser som haft och har stor betydelse för mig som person och bildskapare. Vissa av dessa platser har även påverkat mig i så stor grad att jag förändrat mitt skapande, att jag fått ett annat perspektiv till livet och till mig själv. I denna serie i bloggen tänker jag presentera dessa platser för er. Kanske kan jag ge er tips på intressanta fotoplatser, kanske kan jag tipsa er om ställen där ni själv också kommer upptäcka något speciellt. Kanske kan även ni känna av att platserna är speciella. I vilket fall så kommer jag framöver presentera några av de platser som är mest speciella för mig som människa och som bildskapare. Vi börjar på Öland, söder om Mörbylånga, på Gettlinge gravfält.

Gettlinge gravfält är ett av de största gravfälten på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. På gravfältet fanns en gång i tiden omkring 250 gravar, och idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjades under 2000 år, från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. (Info från Wikipedia)

Jag har varit där vid rätt många tillfällen. Och oftast har det blivit rätt personliga och mycket speciella bilder. För mig vilar det något obeskrivligt mytiskt över platsen. De mer klassiska vybilderna från platsen är fåtaliga, de mer abstrakta och ibland rätt konstiga bilderna är betydligt flera. I maj finns det dessutom rikligt med fältsippor på gravfältet. Platsen är lättillgänglig precis intill vägen, och parkering finns.

Annonser

13 reaktioner på ”Personliga platser – Gettlinge gravfält…

  1. Där har jag faktiskt inte varit. Jag är ju utbildad arkeolog och läst om det, dock inte besökt platsen i fråga. Även om jag är arkeolog så försöker jag koppla bort den rent akademiska tänket kring en förhistorisk eller historisk plats, och bara koncentrera mig på dess estetiska värde.

    Tycker att bilden du visar upp, tydligt demonstrerar din känsla för platsen! Vidvinkel känns som det rätta valet i denna. Mycket trevlig bild, som förmedlar en känsla av platsen. Jag är säker på att det verkligen inte ser ut såhär om man själv besöker gravfältet, utan då kommer man sannolikt hitta andra utsnitt som berättar en annan historia.

    Själv är en av mina favoritplatser i Nåsten, Uppsala, där det går en gammal väg, resta stenar, en runsten samt en offerlund. En komplett plats som jag saknar väldigt mycket.

    Kul att få läsa några rader från Gettlinge gravfält 🙂

    /Niklas

  2. Jag tackar för tipset, en plats jag ska besöka vid
    lämpligt tillfälle. Faktiskt har jag ju inte så långt
    till Öland, men jag tror att jag väntar till våren…
    Bilden faller mig verkligen i smaken och har man då en personlig känsla till motivet/platsen blir det ju oftast en känsla som ”sticker” ut. -Bra bild!
    Morgan

  3. Tack Niklas och Morgan! 🙂
    Nåsten känner jag inte till, får lägga det på minnet. Tror nog Niklas att du kommer uppleva Gettlinge gravfält på ett helt annat sätt, vilket är just det som är så fascinerande. Platsen rekommenderas! 🙂
    Morgan: Platsen är mycket fin även under vintern. Öland är överhuvudtaget rätt underskattad under vintern. Det kala landskapet blir ännu mer spännande. 🙂

  4. Jag har en plats på Öland också som påverkar hela mig när jag är där. Varför vet jag inte. Det är också ett bra ställe att tänka på då och då. Lite meditativt. Jag var där helt själv ett par gånger innan jag tog med mig någon annan. Ville inte dela med mig i rädsla för att känslan skulle förändras. Men det gjorde inte det. Fotat har jag inte gjort för jag vet inte hur jag ska fånga känslan på bild. Det kanske kommer någon dag och då blir det en resa dit.

    Om ni har vägarna förbi så är det Ismantorps borg som ligger på vägen mellan Rälla och Långlöt.

    Morgan: om du inte har så långt till Öland så skulle även jag rekommendera dig att åka dit även nu vintertid. Som Terje skriver, spännande landskap även under den årstiden.

    Gettlinge har jag besökt ett par gånger men det infann sig ingen magi där. Jag har nog varit där vid fel tidpunkt dygns eller årstidsmässigt eller så klickar vi helt enkelt inte bara.

    Bra med tips på fotoställen Terje.
    //Katja

  5. Tack Katja! 🙂
    Jo, jag känner till Ismantorps borg. Har varit där, fast nu är det rätt länge sedan senast. Håller med dig att det är något speciellt med vissa platser, utan att man kan säga exakt varför. Tror säkert att några andra fotografer inte alls skulle dela min förtjusning om Gettlinge fravfält.

    Kommer fortsätta med serien, dels för min egen skull – men jag tror att andra också kan få några värdefulla tips om fina fotoställen. 🙂

  6. Ja du Terje! Gettlinge gravfält är en plats som kräver sin man, tyvärr så är jag en av dessa fotografer som hellre tar fram Aftonbladet än försöker mig på någon bild där. Det är härligt att se dina bilder därifrån, inget snack om det, men så fort jag besöker platsen så låser det sig totalt. Tror att den plats är bara till för några få utvalda, vi andra som inte tillhör den skaran får snällt läsa tidningen när man är där. 🙂

    Vänligen Mats

  7. Ja du Mats, jag vet precis hur du känner. Vi har ju pratat om det ett antal av de gånger vi var där. Det är väl det som också är så speciellt med dessa personliga platser. Vissa känner mycket, andra inget. Och vi har nog alla sådana platser som andra kanske inte alls skulle känna lika mycket för. 🙂

  8. Trots att det är grann ön har jag bara varit på Öland en gång, när jag var ca 10 år och vi köpte bil i Oskarshamn och provköra den ner till Öland och blev bjudna på mat av bilförsäljaren. En av dom sista försäljarna från gamla skolan skulle jag tro.
    I alla fall, det var inte bilar jag skulle skriva om…

    Jag kommer absolut att besöka platsen, jag tror att den kan vara intressant ur många synvinklar som du skriver.
    Jag gillar också den här bilden. Jag minns den från något/några av din bildspel på Forsa och jag gillade den redan då. Redan innan jag visste vart bilden var tagen och historien runt platsen, så har jag alltid haft en känsla av just historia och”historiens vingslag”, när jag ser den. Sådant tilltalar mig verkligen.

    Jag kan känna igen mig lite i det Mats skriver, just att det låser sig ibland.
    Många av mina personliga platser, främst hemma på ön, går bara inte att fotografera. Jag har försökt så många gånger men trots att både inspiration, motiv och alla andre element finns där så går det inte! Kanske är det för att det som gör platsen så personlig är minnena, minnena som ingen annan kan förstå, och då kan man inte fotografera det heller?

  9. Tack Mariell för din fina kommentar! 🙂
    De personliga platserna kan vara svåra att närma sig som fotograf, särskilt personliga platser som man haft innan man började fotografera. Just på grund av alla minnen, och kanske minnen från man var liten och alla perspektiv såg annorlunda ut. Jag har ett antal sådana platser hemma i Bergen som jag tror jag skulle ha svårt att fotografera på idag. Så jag förstår precis vad du menar. Samtidigt är det också på samma gång en utmaning för mig som bildskapare att låta minnen och känslor var ingång till bildskapandet, mer än de klassiska termerna kring utseende och synfascination. Bildskapandet blir då i en mer batsrakt form, mer luddigt eller flummigt, men kan då också ge öppning till en helt annan form för bilder. Hoppas du förstår vad jag menar Mariell. 🙂

  10. Jag förstår vad du menar och jag tror du har rätt. Jag får helt enkelt anta utmaningen på riktigt när jg kommer hem till Gotland i sommar! 🙂

  11. Uppdatering, nu har jag varit där!! Vilken plats! Och tacka vet jag för kameran som får mig att inte tänka vetenskapligt och bara kunna suga åt mig åt den kraft som finns på platsen! Fantastiska kreationer du har skapat av gravfältet.. Du kan se en av mina på bloggen.. 🙂

    Allt gott Terje! Och grattis på den norska nationaldagen (om man säger så) eller du kanske är svensk nu? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s