Dessa små, patetiska, anonyma och usla mobbare…

(1)

Det finns egentligen inga människor som är lägre stående än mobbarna! Människor som genom sitt eget dåliga och patetiska mående, ser det som sin mission här i livet att plåga andra människor. Små, patetiska, anonyma, fega och usla mobbare! Jag har verkligen fått ta min beskärda del under de senaste tre månaderna! Jag har blivit rekommenderad att ta livet av mig, Malin har blivit rekommenderad att ta livet av sig, Malin har blivit kallad hora hundratals gånger. Jag har blivit kallad mytoman, sektledare, narcissist, psykopat, alkoholist – det finns faktiskt ett forum på Internet där man diskuterar mina olika diagnoser. Bara en sådan sak…

Vår hemsida blev så nerlusad av elaka kommentarer att vi fick avpublicera den, mitt Facebookkonto blev hackat så jag fick avsluta det, andra har startat Facebookkonton i mitt namn, Malins blogg blev hackad, min blogg blev hackad, och Malin fick över 400 elaka kommentarer under ett dygn, innan hon fick avpublicera sin blogg tillfälligt den 4 september. Det har blivit startat upp bloggar med alla möjliga fantasifulla namn vars enda syfte är att häckla mig som fotograf och som människa. Det har även gjorts ett antal försök att hacka sig in i både min och Malins dator! Plus mycket mycket mycket mera…

Min kära Malin har i allt detta också fått en obehaglig stalker…

Och våra vänner som väljer att stödja oss blir utsatta för en massa skit. Nu senast fick en god vän sin blogg nerlusad, hemsidan hackad och dessutom blev han mejlbombad med bland annat sexskämt – enbart för att han vågade ge mig stöd i allt detta…

Nu är det min blogg, åtminstone sedan jag öppnade för kommentering, som varje dygn får ett större antal olika elaka kommentarer. Givetvis från anonyma, för alla är mer eller mindre anonyma. Mobbare är ju som kanske många vet redan, fega människor som om man skulle träffa på dem ensamma ute i verkligheten, då skulle de försvinna med svansen mellan benen. Det finns även några som under fullt namn ser sig som poliser, åklagare och jury – som vet mer än alla andra. Och som inte tvekar med att använda pekfingret i all sin tydlighet. Vet ni hur många mejl och kommentarer jag fått där dessa kräver att jag ska publicera den och den bilden?

Var och varannan bild som jag valt att publicera i min blogg sedan uppstarten igen har numera blivit ifrågasatta; har jag inte klippt och klistrat, så har jag fotograferat uppstoppade djur eller djur i djurpark. Vet ni också hur många gånger jag fått en kommentar eller ett mejl från anonyma som på död och liv vill deklarera att jag är ”världens sämsta naturfotograf” och att jag inte kan visa fram en enda bra bild. Jag har absolut INGA bra bilder att visa fram, om man nu bortser från de manipulerade bilderna på lodjur, grävling och mårdhund. Från samma människor som inte kunde förstå hur så många kunde tro på mina manipulationer, då de var så uselt gjorda…

I mejl eller kommentarer så visar det mig att det finns fruktansvärt många där ute som inte kan något om fotografi. De visar med all tydlighet att de inte har några kunskaper som helst inom fotografi eller naturfotografi för den delen. Dessa små, patetiska, anonyma, fega, usla – och okunniga mobbare!

Jag kommer framöver att i ett antal detaljrika blogginlägg berätta mer på djupet om min situation och det jag gått genom. Jag kommer även berätta om varför jag gjorde det jag gjorde; det har tagit tid att bearbeta och jag har aldrig någonsin varit så långt ner någonsin som under dessa tre månader. Allt detta kommer jag berätta om. Det blir framöver mer personliga blogginlägg än jag någonsin skrivit.

Men det är också tack vare dessa mobbare, som jag nu valt att försöka arbeta mig tillbaka som naturfotograf. För, om det är något som jag motiveras mer än något av, så är det just mobbare! Och det sämsta dessa mobbare kan göra, är att mobba min familj och mina vänner!

Jag har under de senaste månaderna fått uppåt 2000 stödjande mejl; från goda vänner men också från nya vänner. Jag har riktigt nog även förlorat några som jag trodde var vänner, men dessa hade jag förlorat förr eller senare – så jag ser inte det som en förlust. Riktigt goda vänner förlorar man inte, så är det ju bara. Jag är själv en sådan vän som man inte förlorar, jag finns där med allt stöd i både medgång och inte minst motgång!

Har ni hört ordspråket ”när katten är borta, dansar råttorna på bordet”?

Jag kommer att komma tillbaka, fast betydligt klokare och även starkare än någonsin. Det är det enda ni kan vara säkra på! Jag har inte förlorat förståndet, vilket jag är oerhört tacksam över. Även om det har varit oerhört tufft, något jag kommer berätta mer om framöver här i bloggen. Och nej, ni kan vara lugna – jag har inte fått några diagnoser på att jag är psykopat, mytoman, narcissist eller något annat. Alkoholist har jag heller aldrig varit! Jag har heller aldrig testat några droger, inte ens en enda gång! Bara så det också är sagt, om nu mobbarna även skulle få för sig att sprida sådana rykten. Jag har heller aldrig varit skattefifflare, har ingen förmögenhet som jag gömt utomlands – och jag finns inte i polisens register. Bara för att avliva ännu fler rykten…

Det finns så fruktansvärt många rykten som har spridits överallt, så man kan inte säga annat än att man är imponerad över dessa mobbare. De har verkligen lagt ner hela sin själ i detta; vissa verkar arbeta dygnet runt så man undrar om de tagit tjänstledigt från sina arbeten för att sprida dynga om mig. Det bästa jag kan göra idag är att försvinna, helst gå och skjuta mig i skogen. Både jag och Malin har fått rekommendationer att ge oss ut i skogen och skjuta varandra. Visst är det otroligt, inte sant? Därefter ska vi helst gräva ner oss själva, trampa hårt på marken – för att sedan försvinna från jordens yta. Det är det bästa vi kan göra, det sämsta vi kan göra vet jag inte…

Jag är fullständigt övertygad om att jag efter detta blogginlägg fullkomligt kommer idiotförklaras på vissa internetforum, och att jag kommer få ett antal hjärndöda mejl och kommentarer. Kommentarer som jag givetvis inte kommer publicera. För är det något som ger mobbarna mer näring än något annat, så är det att få uppmärksamhet. Det värsta mobbare kan råka ut för är att bli ignorerade, att bli osynliga, att som små grå möss helt förlora möjligheten till inflytande.

Jag vill däremot avsluta med att tacka mina mobbare för att de gett mig energin tillbaka, för att de gett mig en helt fantastisk uppmärksamhet och även ger en uppmärksamhet till alla mina bilder som jag aldrig tidigare fått! Från att tidigare enbart varit en känd naturfotograf, så har jag blivit hyperkändis! Stort tack för denna fantastiska marknadsföring! Under dessa tre månader har jag haft mer än 230 000 besökare här i bloggen. Och Malin hade enbart den 4 september mer än 48 000 besökare!

Sedan får tiden visa fram vilken naturfotograf och människa jag är och har varit. På riktigt! Och allt som mobbarna skrivit och sagt kommer inte bli annat än löjliga viskningar från små patetiska människor som då snabbt kommer kasta sig över nästa mobboffer… För det är enbart så mobbarna kan starka sin svaga självkänsla!

Några ”fantastiska” kommentarer som jag fått till bloggen de senaste dagarna, givetvis från fega och okunniga anonyma mobbare:

– ”Jag tycker mig se ett lodjur också! Kan det vara snusen?” (Kommentar till inlägget ”Sömn”)
– ”Fin ekorre. Synd bara att den är uppstoppad.”  (Kommentar till inlägget ”Kotte och blåbärsriset”)
– ”Du tog väl inte bara en bild på den uppstoppade ekorren? Lägg ut resten också är du bussig.” (Kommentar till inlägget ”Kotte och blåbärsriset”)
– ”Rigor Mortis-korre . . . . .” (Kommentar till inlägget ”Kotte och blåbärsriset”)
– ”Jag tycker dina bilder är skräp! Sorry,”  (Kommentar till inlägget ”I lodjursskogen”)
– ”Fula Bilder. Jag förstår att du kände dig tvungen att fuska, du saknar ju allt av vad talang heter! Åk tillbaka till Norge din sjuka jävel.” (Kommentar till inlägget ”Hylströmmen”)

Visste ni att bilden ”Kotte och blåbärsriset” visade en uppstoppad ekorre? Det visste inte jag! Och enda sättet för de okunniga mobbarna att bli bevisade för att den inte är uppstoppad är att jag lägger ut en serie bilder från tillfället. Mobbarna vill alltså bestämma vad jag ska publicera i min egen blogg! Som om jag skulle ge efter för mobbarna…

(Bilden på vattenfallet är från Trolldalen i Hälsingland, 1 juli 2005. Kameran var Nikon D100 och brännvidden 85mm. Bländare 29 och 1.6 sekunder slutartid. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.)

(Bild 1 – Vattenfall, 2005)

Edit 2011-12-03 kl 13.23: Det dröjde 40 minuter efter att jag publicerade inlägget tills den första anonyma kommentaren kom…

Annonser

Hylströmmen…

(1)

Två olika landskapsbilder från Hylströmmen i Hälsingland, 23 maj 2005. Bilden ”Inferno” är en bild gjord med dels vaselin för att framkalla en målerisk rörelse, men också avtonat gråfilter och avtonat orangefilter över himlen. Kameran var Nikon D100 och brännvidden 34mm. Bländare 25 och 1/25 sekund. Enkelexponering och inga ändringar i Photoshop i efterhand. Bilden ”Bäckahästen” gjorde jag lite senare på kvällen. Här har jag arbetat med rörlig kamera för att få fram rörelsen. Kameran var Nikon D100 och brännvidden 48mm. Bländare 29 och 1/3 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand. Båda bilderna är publicerade i ”Min plats i ljuset”.

(Bild 1 – Inferno, 2005)
(Bild 2 – Bäckahästen, 2005)

(2)

Två närbilder…

(1)

Bilden på kråkklövern är från Stenö utanför Söderhamn, 2 juli 2006. Gillade särskilt motljuseffekten, men också hur jag kunde kombinera med en fjäril och även en blomfluga i flykt. Kameran var Nikon D100 och 400mm. Bländare 2.8 och 1/2000 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand. Bilden på nyckelpigan precis framför kvällssolen är från Maden utanför Söderhamn, 12 september 2006. Kameran var Nikon D200 och brännvidden 210mm. Bländare 5.6 och 1/800 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.

(Bild 1 – Kråkklöver, 2006)
(Bild 2 – Nyckelpiga, 2006)

(2)

Två olika landskapsbilder…

(1)

Visar två olika landskapsbilder; den ena en stämningsbild och ett tät utsnitt från Ljunghems kullar, den andra en detaljbild från vattenfallet vid Kvarnen i Söderhamn. Bilden från Ljunghems kullar är från 1 juli 2009, bilden från vattenfallet från 18 maj 2006. Båda bilderna är gjorda med Samsung Pro 815, en digital kompaktkamera som jag sedan februari 2006 använt rätt mycket. Särskilt till olika landskapsbilder. Till bilden från Ljunghems kullar använde jag panoramainställning på utsnittet. De två bilderna ger exempel på den spännvidd som finns inom landskapsfotografin; från de täta och strama utsnitten till de mer abstrakta detaljbilderna.

Bilden från Ljunghems kullar gjorde jag med 170mm, bländare 8 och 1/125 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand. Bilden från Kvarnen gjorde jag med 240mm, bländare 8 och 1/25 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.

(Bild 1 – Sommarmorgon, 2009)
(Bild 2 – Vattenfall, 2006)

(2)

Att komma nära vilda djur…

(1)

Några värdefulla tips att ta med sig på vägen när du vill fotografera vilda djur.

– En stressig fotograf lyckas aldrig med att göra bra djurbilder.
– Du måste vara lugn och lyhörd.
– Du måste kunna upptäcka de olika signaler som djuret kommer med.
– Du måste kunna se de olika bildmöjligheter som uppstår och inte missa de bra bildmöjligheterna.
– Däggdjur har bra hörsel – ljud från kameran kan skrämma iväg djuret.
– Fåglar har bra syn och reagerar direkt på en rörlig fotograf.
– Var försiktig – undvik snabba rörelser och undvik onödiga ljud.
– Däggdjur har ett bra luktsinne – hur kan du undvika att djuret får vittring av dig i ett för tidigt läge?
– Helst ska fotografen vara där innan djuret är där.
– Du ska helst ha funderat färdigt vilka bilder du vill ha, innan djuret kommer.
– Det finns bara DU och DJURET – uttryck, personlighet, beteende – missa inget!
– Ha is i magen – en halvbra bild för mycket kan skrämma iväg djuret!
– Börja inte ”sprutmåla” med kameran – vänta in djuret!
– Fotografera INTE när djuret är på vakt – vänta in till djuret ”gör något”.
– Håll lagom avstånd – de extrema närbilderna kommer om djuret vill!
– Från vilket håll kommer vinden?
– Vilka färger har jag på mina kläder och hur framträder ”min form” i landskapet?
– Fåglar är mycket känsliga för ”rovdjursögat”…
– Om du är ”bekant” för djuret ökar dina möjligheter!
– Sitter du en lång tid på håll, vänjer djuret sig till din närvaro.
– Det är oerhört viktigt att arbeta efter ”komodellen” – du finns där men är inget hot…
– Undvik att fotografera vid känsliga tillfällen – fotografera INTE vid fågelbon!
– Fotografera INTE när djurfamiljen splittras av din närvaro.
– Vill djuret att du ska försvinna – gör det med att öka avståndet helt till djuret lugnat ned sig.
– Lyssna efter varningsläten, lockläten mm. Lär känna den djurart du ska fotografera.
– Du är ingen jägare med kamera – du är BILDSKAPARE!

(Räven Rasmus som jag mötte i augusti 2005 blev en trevlig bekant till mig. Tyvärr blev han dödad i trafiken en vecka senare, men jag kommer aldrig glömma de möten vi hade. Denna bild gjorde jag med Nikon D100 och 48mm. Bländare 4.5 och 1/10 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand. Tipsen är hämtade från en av mina kurser i djurfotografering.)

(Bild 1 – Rasmus, 2005)

Nattbjörn…

(Nattbjörn, 2005)

En nattbild från björnmarkerna utanför Edsbyn i Hälsingland, 6 juli 2005. Klockan var 00.15. En björnbild som med tiden smugit sig fram och blivit bättre och bättre, i mina ögon. Gillar det blå, rörelsen och hur björnens väsen kommer fram i bilden. Kameran var Nikon D100 och brännvidden 400mm. Bländare 2.8 och 1/6 sekund på 800 ISO. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.

Man och kvinna…

(1)

Två bilder på gräsänder från Långnäs utanför Bollnäs i Hälsingland, 1 april 2006. Tycker det blev två intressanta porträtt, med lite humoristiska uttryck.

Gräsandhannen fotograferades med Samsung Pro 815 och brännvidden 260mm. Bländare 4.6 och 1/800 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand. Och gräsandhonan fotograferades med samma kamera och brännvidd. Bländare 4.6 och 1/1600 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.

(Bild 1 – Man, 2006)
(Bild 2 – Kvinna, 2006)

(2)