(1)
Mycket av mitt naturfotografiska bildskapande handlar om att fånga ett uttryck, och att sedan i bild förmedla detta vidare till andra. Jag är inte så upptagen med att enbart visa hur olika naturmotiv ser ut. Hur det nu skulle vara möjligt att visa hur något ser ut, utan att det tolkas genom mitt sätt att se… När jag fotograferar är mitt huvud fullt av olika tankar och känslor; av olika bildidéer och hur jag eventuellt skulle kunna visualisera detta så att bilden i slutändan kan förmedla detta.
Motivet i bilden över är en björn. Det är en tidig julimorgon i björnmarkerna utanför Edsbyn i Hälsingland. Klockan är 04.41. Det är något mycket speciellt att fotografera en vild svensk björn på så nära håll, men trots fascinationen över att ha en björn på så nära håll – så gäller det också för mig som bildskapare att lyckas göra bilder som förmedlar något mer än att enbart visa en vild svensk björn på nära håll. Jag väljer ögonblicket, jag väljer ljuset, jag väljer komposition och utsnitt – och det blir en bild som förmedlar ett utryck. En personlighet. Ett humör. En atmosfär och en känsla.
Vad säger bilden om mig som bildskapare? Om vad väljer jag att förmedla i bilden till andra? Vilken tolkning av ett björnmöte har jag gjort? Varför var det viktigt för mig att förmedla just detta uttryck?
I dessa frågor finns jag som naturfotograf och bildskapare. Just jag, ingen annan! Det är ju min bild, med mina fingeravtryck.
(Bilden gjordes med Nikon D100 och 400mm. Bländare 2.8 och 1/200 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.)
(Bild 1 – Björn, 2005)
Gilla detta:
Gilla Laddar in …