Fåglar och ljus…

069 (1)

067 (2)

Några bilder från idag… Det har varit en underbar dag i Mullsjö, med ett fantastiskt ljus. Dessutom har det varit rätt mycket aktivitet på olika fåglar; grönfinkar, kråkor, kajor och inte minst ett flertal flockar av sidensvansar. Arbetade med Pentax K20D och ett zoomobjektiv 50-135mm. Precis rätt objektiv för att göra bilder där jag kunde kombinera med fåglar och ljus. Här visar jag fyra av bilderna från idag.

Inga filter eller multiexponeringar och inga ändringar i Photoshop i efterhand.

(Bild 1 – Sidensvans 1, 2011)
(Bild 2 – Kråka 1, 2011)
(Bild 3 – Sidensvans 2, 2011)
(Bild 4 – Kråka 2, 2011)

070 (3)

068 (4)

Att fånga ett uttryck 2…

(I sig själv, 1995)

Generellt tycker jag det är svårare att fånga ett uttryck eller en personlighet i en fågel, än i ett däggdjur. Men ibland tycker jag att jag lyckas, som i denna bild på en stormfågel från Island i 1995. Jag tycker det är en bild som rätt mycket visar en stormfågel som är väldigt mycket i sig själv. Eller med sig själv. Jag tycker bilden även förmedlar både integritet och stolthet.

(Bilden gjordes med Nikon FA och 85mm. Bländare 2 och 1/125 sekund. Vill minnas att filmen var Kodak Panatomic-X på 32 ISO. Bilden är analog och den inskannade filen är nästan identisk med orginalbilden.)

Att fånga ett uttryck 1…

(1)

Mycket av mitt naturfotografiska bildskapande handlar om att fånga ett uttryck, och att sedan i bild förmedla detta vidare till andra. Jag är inte så upptagen med att enbart visa hur olika naturmotiv ser ut. Hur det nu skulle vara möjligt att visa hur något ser ut, utan att det tolkas genom mitt sätt att se… När jag fotograferar är mitt huvud fullt av olika tankar och känslor; av olika bildidéer och hur jag eventuellt skulle kunna visualisera detta så att bilden i slutändan kan förmedla detta.

Motivet i bilden över är en björn. Det är en tidig julimorgon i björnmarkerna utanför Edsbyn i Hälsingland. Klockan är 04.41. Det är något mycket speciellt att fotografera en vild svensk björn på så nära håll, men trots fascinationen över att ha en björn på så nära håll – så gäller det också för mig som bildskapare att lyckas göra bilder som förmedlar något mer än att enbart visa en vild svensk björn på nära håll. Jag väljer ögonblicket, jag väljer ljuset, jag väljer komposition och utsnitt – och det blir en bild som förmedlar ett utryck. En personlighet. Ett humör. En atmosfär och en känsla.

Vad säger bilden om mig som bildskapare? Om vad väljer jag att förmedla i bilden till andra? Vilken tolkning av ett björnmöte har jag gjort? Varför var det viktigt för mig att förmedla just detta uttryck?

I dessa frågor finns jag som naturfotograf och bildskapare. Just jag, ingen annan! Det är ju min bild, med mina fingeravtryck.

(Bilden gjordes med Nikon D100 och 400mm. Bländare 2.8 och 1/200 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.)

(Bild 1 – Björn, 2005)