Neptunus och Oscarsborg…

(1)

En skymningsbild från Söderhamn. I förgrunden Neptunus och i bakgrunden syns Oscarsborg. Bilden gjorde jag 19 april 2006 med Nikon D100 och 45mm. Bländare 4.5 och 1/2 sekund. Inga filter eller multiexponering. Inga ändringar i Photoshop i efterhand.

(Bild 1 – Neptunus och Oscarsborg, 2006)

Annonser

Din jävla hora!

(1)

På sistone har jag ofta tänkt på August Strindberg och hans ledmotiv ”Det är synd om människorna” från hans teaterpjäs ”Ett drömspel” från 1901. Är det verkligen så? Mer än en gång har jag tänkt på just denna fras från Strindberg. Och att människan egentligen är en lika primitiv varelse som hon alltid varit.

Tittar jag i dagens tidningar så blir rubrikerna fetare och fetare. Löpsedlarna använder allt kraftfullare ord. Det handlar om fuskare, idioter, fifflare och mördare. Skandaler, avslöjanden, skvaller och spekulationer. Vi får se bilder på en död Khadaffi, vi får se nidbilder på Juholt – eller varför inte alla förlöjligande bilder på ”fuskfotografen Terje Hellesø”… Det finns så fruktansvärt många människor som mår dåligt idag, att det enda som vi önskar att se är nyheter om människor som mår ännu sämre…

Jag är ingen person som är religiös i normal mening, men jag kan inte undvika att tänka på det budskap som religionen försöker förmedla till oss människor. Om att förlåta, om att ha respekt för varandra – och om att få en inre ro och harmoni. Om att kort och gott skapa en inre trygghet, för att genom den också kunna älska andra människor. På riktigt! Jag tänker på Jesus, som hyllades av så många människor – för att senare bli bespottad av de samma människorna på Golgata. Eller varför inte all masshysteri som man annars kan läsa om i historieböckerna; om häxbränning, halshuggningsceremonier och hängningsceremonier – tills idag där människorna står i kö för att få se en död och lemlästad Muammar Khadaffi.

Det blir lätt masshysteri bland människorna, eller masspsykos kanske man också skulle säga. Inte är det då så konstigt att de människor som spelar på just dessa krafter också har en möjlighet att få en maktposition i världen; som exempelvis Adolf Hitler, Josef Stalin, Saddam Hussein eller Muammar Khadaffi. Och vad är det egentligen som sker om en person som är just en fredens man, som pastor Martin Luther King, är en sådan person som blir mördad. Finns det verkligen människor där ute som inte vill ha fred? Hur kunde en organisation som Ku-Klux-Klan överhuvudtaget få några sympatisörer? Och hur kunde ett parti som Sverigedemokraterna hamna i den svenska riksdagen?

Kan det vara för att vi människor inte har lärt oss något som helst? Att vi är lika primitiva som vi alltid varit, och att det med att vi blivit mer civiliserade egentligen är något vi bara säger för att trösta oss själva. För vi är väl den mest intelligenta djurarten, är vi inte..?

Jag undrar hur ofta en tonårstjej får höra din jävla hora eller ditt anorektiska luder eller ditt feta arsle? Oftast från fega människor på Internet som gömmer sig bakom ett löjligt pseudonym. Samma sorts fega människor som jublade varje gång giljotinen kapade ännu ett huvud – eller som stod i den tusenfalliga folkmassan och skrek sieg heil när storhataren Adolf Hitler höll ett av sina många brinnande missnöjestal.

Det är verkligen synd om människorna; när hatet är mer intressant än kärleken. Det är verkligen synd om människorna när det är mer intressant och uppfriskande att tillhöra lynchmobben, än att gå fram till en ensam människa och ge en kram för att visa sin sympati och förståelse. Det är verkligen synd om de människor som fyller sitt liv med att på olika Internetforum spy ur sig en massa galla om människor de aldrig träffat i verkligheten. Givetvis då på det fega sättet, med att gömma sig bakom ett löjligt pseudonym. Rätten att vara anonym på Internet har verkligen spelat ut sin roll, om nu anonymiteten enbart ska användas på det sättet. Vilken rätt har vi människor att vara anonyma om det enda vi vill göra är att skada andra människor?

Har jag någon rätt att ringa till någon annan och säga: Du måste vara sjuk i huvudet, sök hjälp! Har jag rätt att skicka ett mejl till en annan person och skriva: Jag har alltid vetat att du är en jävla mytoman! Har jag rätt att sitta på ett Internetforum och skriva: Han visar alla tecken på att vara en alkoholist! Har jag rätt att skicka ett brev till någon med orden Jag vill rekommendera dig att flytta härifrån! Har jag rätt att skriva en kommentar i en blogg med orden Du är ett benrangel med ett stort skithål!

Man är väl då egentligen inget annat än en människa som själv mår dåligt, och genom detta vill polarisera det över till en annan människa. Om det senare skulle visa sig att man hade fel, och kanske reagerade något överilat, så kan man ju be om ursäkt… Tills nästa gång!

Det finns många bra människor där ute som inte klarar av att utsättas för allt detta. Som trycks ner i ett allt sämre mående. Några av dessa ser slutligen ingen annan utväg än att göra självmord. Mobbarna är helt enkelt för många, och man vet ju heller inte vad den stora tysta folkmassan tycker. Håller de med mobbarna, eller vågar de inte stödja den som mobbas av rädsla för att själv bli mobbade?

Jag undrar verkligen om människan någon gång kommer utvecklas…

(Bilden ”Hemma hos trollen” gjorde jag 1987 vid Djupadal inte långt från Klippan i Skåne. Bilden är en multiexponering (4 eller 5 exponeringar) och gjord med Nikon F3. Brännvidden var 135mm och samtliga exponeringar var på bländare 32. Några av slutartiderna var på uppåt 10 sekunder. Filmen var Kodachrome 25. Den inskannade filen är nästan identisk med diabilden.)

(Bild 1 – Hemma hos trollen, 1987)