Månenatt…

(1)

Att fotografera nattlandskap på riktigt långa slutartider var och är fortfarande något som är bättre med analog film. Idag är det svårt att få fram vettiga bilder på längre slutartider än 5 minuter med digital kamera. Det blir mycket brus och sällan kan man få fram de spännande färgerna i nattljuset. Däremot behöver man inte tänka på reciprocitetseffekten som de analoga nattfotograferna hela tiden fick tänka på när man skulle räkna fram en rätt exponering.

Att fotografera nattlandskap med måne kan man oftast inte göra på annat sätt än att dubbelexponera. Särskilt om man vill ha fram detaljerna i månskivan. Denna landskapsbild är från 1993 från Brängen utanför Mullsjö, och fotograferad mitt i natten. Det är dessutom en dubbelexponering. Månen fotograferade jag först med 270mm, och landskapet är fotograferat med 135mm direkt därefter. Kameran var Nikon F4. Just nu kommer jag inte ihåg exakt vilken slutartid jag hade på landskapet, men jag tror det var någonstans runt 15-20 minuter. Filmen var Fujichrome Velvia på 50 ISO. Månen fotograferades på 1/30 sekund. Den inskannade digitala filen är nästan identisk med originaldiabilden.

Bilden har publicerats vid många tillfällen genom åren och jag har visat fram bilden vid ett flertal föreläsningar både digitalt och tidigare även med diaprojektor.

(Bild 1 – Månenatt, 1993)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s