Är naturfoto sanning?

(1)

Jag har under alla år ”manipulerat” med sanningen! Vilket jag heller aldrig har försökt dölja på något sätt. Naturfotografi är lika lite en sanning som all annan form för fotografi. Den fotografiska bilden kan aldrig bli någon sanning, utan är och förblir en personlig tolkning av en upplevelse. Jag har under alla år arbetat flitigt med olika former för filter, jag har multiexponerat på alla möjliga sätt, jag har valt okonventionella brännvidder som extrema vidvinklar och telen, jag har arbetat med diffusa förgrunder, jag har blandat ihop diffusa förgrunder och bakgrunder till speciella mönster som verkligheten inte hade men som objektivet och bländaröppningen kunde ge mig, jag har arbetat med blixt och ficklampor, IR direkt i kameran – och mycket mera. Ibland med bildresultat där det är omöjligt att i efterhand kunna säga vad jag gjort, men även bildresultat där de olika ”effekterna” skiner med all sin tydlighet. Det är inte heller allt jag gjort som jag i efterhand kommer ihåg, då allt inte finns antecknat. Jag har säkerligen visat ett flertal multiexponeringar i olika sammanhang och sedan inte berättat för publiken att det varit en multiexponering, av den enda anledningen för att jag inte kom ihåg det. Det finns många speciella inställningar man kan göra i kameran, eller för den del använda som olika hjälpmedel, som exif inte kan berätta i efterhand.

Jag kan ändra färgbalansen i kameran eller välja något färgkorrektionsfilter. Jag kan sänka kontrasten i kameran eller välja att sänka kontrasten med ett filter eller en dubbelexponering. Jag kan ”pjatta” med handen framför objektivet för att skapa en ”dubbelexponering” utan att dubbelexponera. Jag har också ett stort antal gånger skuggat med handen och sedan gjort en dubbelexponering med en fågel i flykt som ligger precis i det området jag skuggade med handen. Ibland har det gett intressanta ”konstiga” effekter, ibland har det gett bilder där det är omöjligt att se att det är en dubbelexponering. Och exif-data säger inget om detta, inget alls! Jag har alltså gjort en ”manipulation” som inte lämnar något tekniskt spår efter sig. Vad är då sanning och vad är inte sanning?

Är sanningsenliga bilder, enbart bilder som kan bevisas på alla möjliga sätt som sanna? Men vad då med alla tekniska kruseduller som inte lämnar spår efter sig, varken i exif-datan i en digital bild eller för den del i en analog bild helt utan alla former för exif. Vad med alla bilder på ”vilda” djur som gjorts i djurpark? Vad med alla bilder på vilda djur som gjorts i en nordamerikansk gamefarm? Det finns ingen teknisk information som avslöjar bilderna som fusk.

Jag försvarar inte på något sätt det jag gjort, jag vet så innerligt vad jag gjort och att det är fel det jag gjort. Särskilt om man ser det ur en naturfotografisk vinkling. Ur ett konstnärligt perspektiv upplevs det jag gjort som intressant. Jag har redan fått ett antal erbjudanden om utställningar med mina manipulerade lodjursbilder – ur ett konstnärligt perspektiv. Jag ska medge att jag är kluven till detta, så jag har inte tagit några beslut om hur jag ska göra än.

Däremot vet jag att jag inte tagit emot en enda krona för någon manipulerad lodjursbild! Och bilderna publicerades i min blogg. Publicering i Jönköpingsposten, Natur & Foto och Camera Natura är ej arvoderade. I publiceringen i Svenska Dagbladet blev fotograferna till lodjursbilderna arvoderade. All annan spridning av dessa lodjursbilder har varit utan min kontroll, vilket gör andra ansvariga. Skulle det eventuellt bli en framtida utställning med de manipulerade lodjursbilderna, då kommer fotograferna till lodjuren också bli arvoderade. Detta är viktigt för mig! Oavsett vad nu andra skulle spekulera i.

Flera upplever mina manipulerade lodjursbilder som mer intressanta, just för att de är manipulerade. Vad säger detta om naturfotografiets roll i stort? Vad säger det om hur intresserade människor är i stort över sanningshalten i en fotografisk bild? Eller i synnerhet i en naturfotografisk bild. Jag har också pratat med ett antal personer som är förtvivlade över att jag ”förstört” allmänhetens bild på naturfoto. Som på grund av det jag gjort menar att allmänheten inte kommer tro på den naturfotografiska bilden framöver. Och att alla naturfotografer kommer påverkas negativt av detta. Men jag har också pratat med andra som säger att det kan få en precis motsatt effekt – vilken naturfotograf i framtiden kommer ens våga tänka tanken på att göra som jag gjort? Med risk att få samma behandling som mig. Kanske blir framtidens naturfoto ännu mer ”sanningsenlig” mot en orginalfil, än den varit hittills.

Jag var inte den första naturfotografen som ”klippte-och-klistrade”, möjligen blir jag heller inte den sista. Runt på olika hemsidor och bloggar är det många fantastiska naturbilder som försvunnit eller avpublicerats, bara nu under den senaste månaden. Jag undrar givetvis då varför. Är det för att dölja något, eller kanske rent av för att undvika att själv bli offer för en storm av spekulationer. Det finns faktiskt naturfotografer ”där ute” som visar fram bilder som är så omfattande redigerade i Photoshop, att om man jämför med originalfilen så skulle det upplevas som två olika bilder. Är detta manipulation? Ljuger dessa fotografer om de väljer att inte informera om vad de gjort i Photoshop?

Många av de personer som varit mest aktiva i diskussionen kring mina manipulerade bilder, vem är dessa personer? Och hur gör de själv som fotografer. Förvånande många av dessa hittar man inga publicerade bilder av ute på Internet. Fotograferar de inte själva? Många av dessa väljer givetvis också att dölja sig under olika pseudonym – varför då?

Avslutningsvis skulle jag vilja komma med en rekommendation: Alla fotografer som finns där ute; börja med det samma som jag nu gör här i min blogg. Erbjud möjligheten för experter att få granska era originalfiler. Kanske kan vi då tillsammans få visa fram hur sanningsenlig fotografi och naturfotografi egentligen är. För inte är det väl meningen att jag ska vara den enda naturfotografen i världen som hela tiden ska stå helt naken inför en jury och detaljstuderas på både fingeravtryck och olika porer.

Jag väljer nu själv framöver att visa vilken fotograf jag är, jag väljer att visa fram bilder som det på olika sätt spekuleras kring, givetvis för att visa att mitt så kallade ”omfattande” bildfusk inte är så omfattande. Bild för bild, en i taget. Hur jag däremot ”manipulerat” i övrigt; vilka olika okonventionella tekniska lösningar jag arbetat med där utöver som exif inte kan berätta något om – det väljer jag att berätta om på andra sätt.

I framtida föreläsningar, fotokurser, artiklar eller andra offentliga framträdanden. Vad jag mot förmodan skulle ha att dölja kommer jag givetvis också berätta om, om jag nu egentligen har så mycket att dölja som många tror.

Är naturfoto sanning? Nej, det har det egentligen aldrig varit – hur mycket vi än skulle vilja tro det. Naturfotografer har ”manipulerat” i alla tider. Ljuger vi? Friserar vi med sanningen? Ja, om vi verkligen skulle sätta oss ner och tänka efter så gör vi det!

(Bild 1 – Ekorre, 2007)

Annonser

4 reaktioner på ”Är naturfoto sanning?

  1. Ja var går gränsen och ska man förmedla känslan eller ”sanningen”? Tänker att det måste få vara upp till var och en hur man gör, precis som inom alla andra konstformer. De som använder photoshop och är bra på det kan ju i princip göra om en bild hur mycket som helst. Sen vore det intressant att veta hur och vad folk ha gjort, men för mig mer av intresse för att lära mig och inget annat.

  2. Frågan om vad som är sanning känns lite som en efterkonstruktion. Det är väl ändå skillnad på att ändra färger och kontraster i PS och att klippa och klistra in djur i befintliga landskap med budskapet att de är autentiska? Vad debatten om ”justeringar” ytterst handlar om är ju hur sann en Naturfotograf är mot sig själv. Det är svårt att ta bra bilder av så skygga djur. Därför betraktades dessa bilder med beundran av många.
    Ja, man kan fråga sig om känslan är viktigare än sanningen. Men en fejkad bild där grundtanken är att saluföra den som äkta har inte så mycket med känsla att göra.
    Jag tycker att det är en viktig diskussion , men tror också att det är viktigt att hålla isär vissa saker.

    • Tack Jan för din kommentar!

      Texten är inte en efterkonstruktion från min sida, utan är ett sätt att försöka nyansera något som varit underlag för otaliga diskussioner mellan naturfotografer i alla år. Och jag har försökt att få fram några av de exempel som oftast figurerat. Som jag även skriver i inlägget så försvarar jag inte på något sätt de som jag gjorde, jag har även erkänt – och numera gått vidare. En hård erfarenhet rikare, skulle man kunna säga. Men diskussionerna i miljön kvarstår. Alla vet underförstått att man inte ska ljuga eller skada naturen; men sedan då? Och här famlar vi stort sett alla; om vad som är sanning och vad som inte är det. Du skriver vad du tycker er ok och inte ok, men andra skulle tycka annorlunda.

      Det är en viktig diskussion, säkerligen. Men man måste försöka få diskussionen vidare från straff och konsekvens, och mer tillbaka till grunderna. Och vad som gör att miljön är så hård och full av avundsjuka. Rensa upp, få bort den hårda konkurrensen, få in genuin vänlighet och respekt (inte enbart mot naturen, utan även mot kollegorna) – och jag tror vi skulle hamna i bättre och mer konstruktiva diskussioner. Inget elitistiskt tänk, utan tänk som grundar sig på entusiasm och inspiration.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s